Inriktningen från den svenska statsmakten är att övergå från ett plikt- till ettfrivilligt försvar. Huvudorsak till denna transformering är behovet av en ökad användbarhetav det svenska försvaret, en användbarhet som det nuvarande värnpliktssystemet inte ansesmedge. Syftet med studien är att undersöka och diskutera hur Försvarsmaktens framtidasvenska soldatförsörjningsmodell ter sig i norsk komparation och vilka eventuellakonsekvenser den valda svenska vägen kan tänkas få på användbarheten. Utifrån detta syfteär huvudfrågan med studien formulerad på följande sätt: Hur kan Försvarsmaktensanvändbarhet tänkas påverkas av det framtida soldatförsörjningssystemet?Studien jämför det svenska framtida soldatförsörjningssystemet med dagens norska syftandetill att beskriva skillnader och likheter kopplat till begreppet användbarhet. Vidare så jämförockså studien skillnaden mellan de norska intentionerna med sitt soldatförsörjningssystemmed de dragna erfarenheterna. Resultaten från dessa båda jämförelser analyseras, tolkas ochdiskuteras sedan för att bilda grund för svaret på huvudfrågan med uppsatsen.Resultatet av studien visar att användbarheten i huvudsak påverkas positivt avseendetillgängliga förband här och nu vilket ligger helt i linje med vad den svenska statsmakten vill.Dock finns vissa tveksamheter om huruvida rekryteringsbehovet för att uppnå dennatillgänglighet av förband kommer att uppnås. Vidare visar resultatet att man kan hysa enfarhåga över den förkortade grundutbildningens negativa påverkan på förmågebredden ochdärmed användbarheten av de anställda svenska soldaterna och sjömännen. / The aim and direction from the Swedish government is to go from conscription- toprofessional defense. The main reason for that transformation is the growing requirements ofutility of the Swedish defense, a utility that the existing duty defense system, according to theSwedish government doesn’t permit. The purpose of this essay is to look into and discuss howthe Swedish Defense Forces future system of recruiting soldiers will stand in comparison withthe Norwegian one, and what the eventual consequences the selected Swedish path might be,and how this will affect the utilization. On the basis of this purpose, the formulation of thecore question of this essay is: How might the Swedish Defense Forces utility be affected bythe implementation of the planned system of recruiting soldiers?The essay compares the planned Swedish system of recruiting soldiers in the future with theNorwegian one, aiming to describe distinctions and parities coupled to utility. Furthermore,the essay will also compare the differences amongst the Norwegian intentions with theirsystem of recruiting soldiers with the actual outcome. The results from these comparisons willbe analyzed, interpreted and discussed in order to answer the core question of the essay.The result of the essay shows that the utility of the Swedish Defense Forces planned systemfor the near future is essentially positively affected by the number of immediate accessibleunits. This is in line with what the Swedish government wants to accomplish. However, thereare curtain doubts as to whether the actual need of recruited soldiers will be obtained in orderto withhold that number of accessible units. Furthermore the result of the essay indicates thatthere are reasons to bear some worries concerning how the shortened basic training of theemployed/professional Swedish soldiers and sailors will influence their ability, and by thatalso their utility. / Avdelning: ALB – Slutet Mag. 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 07-09

Då det kalla kriget har upphört har detta inneburit stora förändringar i den säkerhetspolitiska miljön för de nordiskaländerna. Från att ha befunnit sig i gränsområdet för en eventuell stormaktskonfrontation har situationen nu bliviten helt annan. Detta har inneburit att länderna i området kunnat ompröva och förändra sina säkerhetspolitiskabedömningar och anpassat sina försvarsmakter till den nya miljön. Detta har skett i olika stor omfattning ochDanmark har kommit längst och har omdanat sitt försvar till något som kan liknas vid ett insatsförsvar, Finland harbibehållit stora delar av det traditionella invasionsförsvaret och Sverige befinner sig någonstans mittemellan. Syftetmed denna uppsats har varit att analysera och redovisa vad det är som gjort att länderna trots många likheterreagerat som man gjort.Resultatet har visat att det finns vissa skillnader i hur man tolkat de övergripande säkerhetspolitiska faktorerna. Närdet gäller synen på omvärlden är den snarlik och präglas av optimism inför en världsordning där samarbete ochintegration är ledord. När man sedan analyserar vad som kan hota respektive nation framträder en olik bild. IDanmark och Sverige har hotbilden breddats och de traditionella militära hoten har nästan helt försvunnit. I Finlandär hoten mycket traditionella. Det militära hotet mot landet ses som dimensionerande för försvaret. Dettaåterspeglar sig senare i hur man från respektive land ser sig bäst kunna tillgodose sina intressen. I Finland är detnationella försvaret och förmågan att värna territoriet det som bäst anses gagna finska intressen. De bägge andra serförmågan till internationell krishantering som överordnad. Att värna den samarbetande världsordningen ses som engarant för ett fortsatt stabilt läge. / The purpose of this essay has been to analyse the factors that haveinfluenced Sweden, Denmark and Finland in their different approaches tosecurity policy, from 1995-2001, and to look at how this has influenced thearmed forces in the different countries in terms of tasks, readiness andstructure.In this study I have used the research done by Katrina Brodin and WilhelmAgrell on foreign policy doctrines. In short this is based on how politiciansaround the world interpret these doctrines in different ways, which in turninfluences policy. The factors analysed comprise views of the world,threats and patterns of behaviour.The overall conclusion arrived at is that the three countries share the sameview of future global development. Russian development is seen as a vitalissue by all three countries. Nevertheless, they have made differingassumptions on the threats that might influence the security interests of theindividual nations.Denmark and Sweden have a similar view of existing and future threats.The conventional military threat towards Denmark and Sweden has beendefused and replaced by other indirect threats such as global terrorism anddisintegrating states. Finland on the other hand has maintained a traditionalview of the military threats and has a clear opinion on the main securityissue for the country, namely Russian future development.The next factor, pattern of behaviour is consistent with the perceivedthreats. For Denmark and Sweden this means that international crisismanagement is in focus, while Finland sees homeland defence as the mainfocus for action.In line with overall security policy assumptions Denmark and Finlandmake a coherent and logical connection between chosen pattern ofbehaviour and the way they have shaped and tasked their armed forces.Sweden on the other hand has not been as consistent. There seems to be animbalance between the chosen policy and the shaping and tasking of thearmed forces. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04