No description available.

<p>Problem: The main problem this thesis brings up is what impact factors like trust, commitment, communication between a company and its costumers and value can have on costumer satisfaction on the basis of a relationship perspective.</p><p>Purpose: The purpose with this thesis is to describe the importance of factors that can have an impact on customer satisfaction on the basis of a relationship perspective. To do this the author has looked into a company called Q-steps and conducted an investigation on their costumers opinion of their relationship with the company.</p><p>Method: An interview was held with Q-steps CEO Sören Levén as the basis of the thesis, as well as a questionnaire that was sent to the company’s existing costumers over the web.</p><p>Theory: In the thesis the author uses a model that describes factors that can have an impact on costumer satisfaction on the basis of a relationship perspective. This model is based on theories within relationship building in service companies.</p><p>Conclusion: To be able to develop good relationships to their customers and as a result of this increase the level of costumer satisfaction, Q-steps has to take different variables into consideration. The main focus in this matter should lay on the variables that to a great extent affect the level of costumer satisfaction. These variables are to create involvement and offer the costumers to participate, to increase the feeling of value for the costumers and to respond and consider the criticism that costumers present to them. Q-step future relationship building should be focused on the moment when the company meet the costumer, because this is when they have the opportunity to influence the relationship and the costumer’s level of satisfaction.</p>

Bakgrund: Rekryteringen av medarbetare ses idag som en allt viktigare process för många företags framtid. Samtidigt väljer företag i allt större utsträckning att köpa in rekryteringsverksamheten externt via ett rekryteringsföretag. Om denna ekvation ska gå ihop måste kunden känna någon form av förtroende för rekryteringsföretaget och lita på att rekryteringsföretaget rekryterar en för kunden lämplig medarbetare. Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur förtroende, som en kund känner för ett rekryteringsföretag och/eller den enskilde rekryteraren, kan definieras. Vi avser även att identifiera vad det är som skapar förutsättningar för kundens förtroende. Avgränsningar: Vi kommer enbart att undersöka kundens förtroende för rekryteringsföretaget. Vi kommer inte att behandla i vilken utsträckning det finns förtroende i motsatt riktning. Genomförande: Studien har genomförts i form av intervjuer med två kunder samt två av dem anlitade rekryteringsföretag. Resultat: I den ena relationen mellan kund och rekryteringsföretaghar vi definierat kundens förtroende som strategiskt och baserat på rekryteringsföretagets verkliga handlingar och de kontrollmekanismer i form av de kontrakt och avtal som omger relationen. I den andra relationen känner kunden ett i många avseenden passionerat förtroende som istället bygger på att kunden upplever rekryteringsföretagets intentioner som goda. Förutsättningar för kundens förtroende skapas främst genom lyckade rekryteringar. För detta krävs samarbete över en längre tid. Det finns ett flertal faktorer som i sig innebär en bättre rekrytering och därigenom skapar förutsättningar för förtroende. Dock är flertalet av dessa beroende av just tid. Det förtroende som kunden inledningsvis kände till rekryteringsföretaget utvecklades senare till ett förtroende för den enskilda rekryteraren.

People recieving social assistance is today very common in Swedish society. Of those receiving social assistance single mothers is one ofthe largest groups. The purpose of this study is to examine how single mothers with social assistance experience themselves to be treated by social services, how this treatment affects their confidence in the social services and how they experience it is to live with social assistance. To answer the question, we use qualitative interviews with three clients. Previous research has shown that single mothers receiving social assistance experience vulnerability, and how they perceive it is affected by how they are treated by their social secretaries. Our theoretical approach are the ideas of empowerment and stigma. The results show that clients relate their feelings of vulnerability to their poor economy, lack of work, stereotypes, their relationship to their secretary and their views on the social assistance system. We see that the clients make a distinction between their confidence and trust in the social assistance system and their secretaries. We believe that this has to do with the personal relationship they have with their secretaries. The clients express that the relationship with their secretary is very important because it can affect their self esteem and confidence in the future.

Problem: The main problem this thesis brings up is what impact factors like trust, commitment, communication between a company and its costumers and value can have on costumer satisfaction on the basis of a relationship perspective. Purpose: The purpose with this thesis is to describe the importance of factors that can have an impact on customer satisfaction on the basis of a relationship perspective. To do this the author has looked into a company called Q-steps and conducted an investigation on their costumers opinion of their relationship with the company. Method: An interview was held with Q-steps CEO Sören Levén as the basis of the thesis, as well as a questionnaire that was sent to the company’s existing costumers over the web. Theory: In the thesis the author uses a model that describes factors that can have an impact on costumer satisfaction on the basis of a relationship perspective. This model is based on theories within relationship building in service companies. Conclusion: To be able to develop good relationships to their customers and as a result of this increase the level of costumer satisfaction, Q-steps has to take different variables into consideration. The main focus in this matter should lay on the variables that to a great extent affect the level of costumer satisfaction. These variables are to create involvement and offer the costumers to participate, to increase the feeling of value for the costumers and to respond and consider the criticism that costumers present to them. Q-step future relationship building should be focused on the moment when the company meet the costumer, because this is when they have the opportunity to influence the relationship and the costumer’s level of satisfaction.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilken funktion förtroende har och hur man ser på risker i det moderna, individualiserade samhället. Uppsatsen består huvudsakligen av en litteraturstudie, men innehåller även en liten empirisk undersökning i form av en enkät. Enkäten har delats ut hos studenter inom ekonomi och naturinriktade ämnen på Karlstads universitet. Enkäten är av explorativ art och resultatet av denna är en illustration av hur det kan se ut i verkligheten. Syftet med enkäten var att ta reda på om det fanns en differentierad syn på risk beroende av den teoretiska grund de studerande har vilket även resultatet visade på Av litteraturstudien framgår det att förtroende är en ytterst viktig funktion i samhället som är avgörande för mänskligt liv och den ekonomiska utvecklingen. Förtroende kan underlätta livet för människan, men samtidigt medför användandet av förtroende många problem. Två helt olika syner på risker redogörs för i denna uppsats. Risksamhället är den ena vilket innebär att människan har genom sin överdrivna produktion skapat stora risker som den kommer att ha svårt att hantera. Att människan lider av trygghetsnarkomani är den andre vilket innebär att människan oroar sig för mycket, även för sådant som inte innebär någon risk alls. Slutsatserna av denna uppsats är att förtroende är ett måste i ett samhälle där människan är beroende av varandra, men användandet av det borde skötas med mer omtanke. Risksamhällets faror är inget som människan kan negligera utan det måste tas på stort allvar speciellt nu när det kan gå att förhindra. Samtidigt borde människan använda sig mer av förnuftet när de värderar risker för att inte fortsätta lida av trygghetsnarkomani. Det viktiga är inte att blunda för möjliga risker utan hur människan väljer att hantera det faktum att det finns risker. Förtroende och risker har ett komplex samspel i det moderna, individualiserade samhället. Utan riskmedvetenhet är det svårt att fatta långsiktliga val. Utan förtroende är det svårt att hantera riskfyllda situationer. Människan har nytta av att förstå detta samspel då både förtroende och risker är viktiga beståndsdelar i hur ett modernt, individualiserat samhälle fungerar.

Resultatet av undersökningen på Försäkringskassan, Gävleborg, visar att majoriteten i båda respondentgrupperna definierar delaktighet och förtroende likadant. Därefter skiljer sig meningarna åt både mellan respondentgrupperna men även inom respondentgrupperna. Det som lednings- och chefsgrupperna har jobbat med för att uppnå känslan av delaktighet och, indirekt, förtroende är att ge information så tidigt som möjligt och att föra en dialog. De tycker att personalen måste visa engagemang och vilja för att delaktighet skall vara uppfyllt, vilket finner stöd i tidigare forskning. Informationen från huvudkontoret i Stockholm har erhållits i omgångar vilket lett till att det har funnits få svar att ge på personalens frågor. Detta har upplevts frustrerande av intervjuade chefer. Förtroendeskapande har inte målinriktat arbetats med utan mer indirekt genom att skapa en känsla av delaktighet, trygghet och att ge information. Trots att det är information som arbetats med från lednings- och chefsgrupp upplever flertalet av personalen att de fått dålig information och de delar de båda chefernas uppfattning att det inte funnit några svar att få. Majoriteten av personalen har visat en vilja att engagera sig genom att ta till sig den givna informationen, ställa frågor, delta i diskussioner och ge synpunkter. Resterande känner att det inte varit någon idé att engagera sig då allt redan är beslutat av huvudkontoret i Stockholm. Att förtroendeskapande inte var något som arbetats med speglade sig i personalens svar om förtroende för lednings- och chefsgruppen. Svaren avseende förtroende var mer varierande än svaren rörande delaktighet. Hälften ur personalgruppen tyckte att informationen om omorganiseringen funnits löpande och varit bra. Medan flera ur personalen hade svårt att se att ledningsgruppen gjort något alls för att skapa förtroende. Ledningsrepresentanten tror att de lyckas skapa en känsla av delaktighet och förtroende bland majoriteten av personalen medan områdeschefen upplever att ledningen och chefer har misslyckats radikalt med att skapa delaktighet och förtroende för ledningen men att förtroendet för närmsta chefen är stort. Enhetschefen tycker att de inte lyckats helt med att skapa delaktighet men att de har hanterat sin del på ett bra sätt. Upplevelsen av förtroende delar hon med områdeschefen. Endast en eller två ur personalgruppen kände delaktighet och/eller förtroende för lednings- och chefsgruppen. Några kände delvis delaktighet och förtroende medan de flesta inte kände vare sig delaktighet eller förtroende.

Revisorn har i uppgift att uttala sig om företagets räkenskaper, dess förvaltning samt om företagsledningens arbete. Statens offentliga utredning (2008:32) har arbetat fram ett förslag på hur EU:s fjärde bolagsdirektiv skall implementeras. Enligt utredningen kommer endast fyra procent av Sveriges företag träffas av revisionsplikten efter ett genomförande. Lagändringen förväntas träda i kraft 2010. Med stor sannolikhet kommer revisionsbyråerna att uppleva hårdare konkurrens. Idag finns det cirka 4200 kvalificerade revisorer. Revisorerna står inför en stor utmaning då revisionen blir efterfrågestyrd. Det handlar om att behålla kunder och att fortsätta skapa förtroende. Goda relationer och förtroende är viktigt inom revision och tillsammans bildar de även grunden i relationsmarknadsföring. Problemet är att relationsmarknadsföring står i strid med revisorernas viktiga förtroendeuppdrag och det lagstadgade oberoendet. Revision har varit lagstadgat för stora och små bolag i Sverige sedan 1948. Syfte: Att utifrån ett relationsmarknadsföringsperspektiv och med fokus på förtroende kartlägga hur revisorn bör hantera ett slopande av revisionsplikten Metod: För att genomföra studien tillämpas Glaser och Strauss (1967) Grundad teori. Denna metod bygger på att man först samlar in data genom iakttagelser av verkligheten. Det empiriska materialet är utgångspunkten för studien. Under hela processen sker analys och insamling av data parallellt. Vi har valt att utföra djupintervjuer som insamlingsmetod. Intervjuerna ägde rum i Jönköping med fem kvalificerade revisorer från både mindre och större byråer. Genom en öppen struktur lyckades vi förvandla intervju till konversation. När vi uppnådde mättnad gjorde vi inga fler intervjuer. Slutsats: Genom relationsmarknadsföring. I arbetet med relationsmarknadsföring kan man skapa och underhålla goda relationer till kund. Revisorns roll kommer att förändras och det blir allt viktigare för revisorn att vara social och kunna kommunicera värdet av revision. Genom kommunikation kan revisorn göra den otydliga tjänsten mer tydlig. Dock blir det en utmaning för revisorerna att hitta en balansgång i att skapa nära relationer och samtidigt var oberoende. Slutligen är det viktigt för revisorskåren att behålla sitt förtroende i samhället. Vid ett slopande av revisionsplikten kan revisorn skapa konkurrensfördelar

Bakgrund Under senare år har näringslivet fått uppleva flertalet skandaler inom företagsvärlden angående förtroendet för storföretagen, både internationellt och i Sverige. I och med dessa skandaler har också de flesta länder i Europa infört någon form av Corporate Governance eller bolagsstyrning som man säger i Sverige. För att marknaden skall få mer förtroende för näringslivet har Sverige infört en bolagskod som ska öka förtroendet för de svenska börsföretagen. Syfte Uppsatsens syfte är att undersöka vad bolagskoden inneburit för förtroendet samt studera vad som påverkar förtroendet för det svenska näringslivet. Metod Studien grundar sig på en kvalitativ metod med utförda intervjuer på fyra grupper det vill säga revisorer, kapitalförvaltare, media och aktieanalytiker. Utifrån dessa intervjuer har uppsatsens primärdata samlats in vilket är kärnan i uppsatsen. Resultat Studien visar att enbart bolagskoden inte kan återställa förtroendet för svenskt näringsliv. Det krävs flera åtgärder för att stärka förtroendet, dock kan författarna konstatera att den svenska bolagskoden kan fungera som ett verktyg för att öka förtroendet. Det framgår även i studien att bolagskoden är uppbyggd på självregleringssystemet vilket skapar en ökad öppenhet och transparens med principen följa eller förklara.

Att undersöka hur svenska supporterföreningar arbetar för att skapa förtroende kring sig själv och sitt varumärke i förhållande till medierapporteringen kring fotbollsvåldet. I studien har vi tillämpat kvalitativa metoder. Huvudsakliga har det empiriska materialet har samlats in genom personliga intervjuer och artiklar. Idag verkar det ofta som att det viktigaste för journalister är att sälja lösnummer och skapa rubriker än att förmedla den korrekta bilden av en händelse. Det har visat sig genom våra intervjuer och artikelanalyser att journalister ofta saknar kunskap i ämnet vilket ofta leder till fel ordval. Supporter och huligan skrivs i samma sammanhang och det blir svårt för publiken att skilja dem två åt. Bilden av supportern blir därför i flera fall snedvriden. Det är viktigt att supporterföreningarna jobbar med att stärka sin profil, image och identitet många av dem är redan medvetna om det men saknar kunskap. Ett bättre samarbete mellan supporterföreningar, myndigheter, nyhetsmedier och polisen är ett måste för att förbättra bilden av supportern.