Allt större och större andel företag väljer att presentera och förmedla varor och tjänster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel är att kunden känner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt användande. En undersökning har genomförts med hjälp av en kooperativ utvärdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehåller olika typer av multimediala inslag har. Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt på förtroendet för e-handelsapplikationer. Däremot finns indikationer på att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt på förtroendet för e-handelsapplikationer.

För oss är inskolningen grunden till trygghet och förtroende på förskolan, både för barn och för deras vårdnadshavare. Det är vid inskolningen den värdefulla relationen skapas mellan barn – förskollärare och förskollärare – vårdnadshavare. Vårt valda område är intressant då forskning om skillnader mellan olika inskolningsmodeller saknas helt. Vi har valt att i vår studie rikta in oss på de två vanligaste förekommande inskolningsmodellerna som är, föräldraaktiv inskolningsmodell samt traditionell inskolningsmodell.Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på hur inskolningsmodeller kan påverka grunden till trygghet och förtroende i relationen med barn och deras vårdnadshavare.Studien genomfördes med hjälp av två olika forskningsmetoder, kvantitativ och kvalitativ metod. En kvantitativ enkätstudie och en kvalitativ intervjustudie har genomförts för att öka studiens validitet samt få en fördjupad kunskap kring studiens tre kategorier, trygghet och förtroende, styrdokument samt inskolningsmodeller.Resultatet av vår studie visar att val av inskolningsmodell inte påverkar tryggheten och förtroendet för barn och vårdnadshavare så länge inskolningarna sker individanpassat för varje barn. Resultatet visar på att majoriteten av våra respondenter är väl insatta i förskolans styrdokument och tydligt kan förankra vald inskolningsmodell i styrdokumenten.Respondenterna är helt eniga om att vald inskolningsmodell ger vårdnadshavare god insyn i den pedagogiska verksamheten. De betonar att inskolningarna bör integreras i det pedagogiska arbetet samt påverka den befintliga barngruppen så lite som möjligt. Inskolningar i förskolan bör vara unika, för varje barn är som snöflingor, det finns inte två likadana i hela världen.

Frågeställning: Hur ser individens förtroende till medarbetarna inom virtuella team ut och är det beroende av demografiska faktorer?  Vilka centrala aspekter behöver organisationer ta hänsyn till givet den uppmätta nivån av förtroende?  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om demografiska faktorer påverkar individens förtroende till medarbetare i ett virtuellt team. Studiens fokus ligger på att ta reda på till vilken grad individer tror att de kommer kunna känna förtroende till sina medarbetare. Detta ska leda till ökad förståelse för vilka aspekter som påverkar ledningen av virtuella team och därav är viktiga att ta hänsyn till ur ett managementperspektiv.  Metod: Studien tillämpar en kvantitativ metod där en enkätundersökning har skickats ut till respondenter. Svaren från enkätstudien analyseras genom Mann-Whitney U test och Kruskal-Wallis test för att undersöka om det föreligger skillnader mellan demografiska grupper. Resultatet av studien diskuteras genom jämförelse med tidigare teorier inom ämnet.  Slutsats: Studien visar att det föreligger skillnader inom vissa demografiska grupper samt problematiserar resultatet av studien som visar att förtroende inom virtuella team kan antas vara lågt. Detta föreslås lösas genom managers vars uppgift är att skapa förutsättningar för att förtroende ska kunna byggas mellan kollegor.

Syftet med denna studie är att beskriva hur digitaliseringen av bankverksamheten har påverkat företagskundernas kundlojalitet och förtroende. Syftet är också att analysera och skapa förståelse kring hur bankerna arbetar för att upprätthålla företagskundernas kundlojalitet och förtroende till följd av bankernas digitalisering. Målet är att utveckla en modell över bankernas förtroendearbete kopplat till digitaliseringen. Metod: Arbetet har sin grund i den deduktiva ansatsen då utgångspunkten ligger i den tidigare forskning som finns inom det valda området. Arbetet är en fallstudie och det valdes en kvalitativ metod för att samla in det empiriska materialet, som sedan resulterade i en semistrukturerad intervjuguide (se bilaga 1). Det genomfördes sex stycken intervjuer med representanter för olika banker, som sedan användes för att skapa empirikapitlet. Därefter gjordes en empirisk analys av det insamlade materialet och till sist gjordes en teoretisk analys som testades mot referensramen för att se huruvida bankernas arbete med kundlojalitet och förtroende har påverkats av digitaliseringen. Slutsats: Genom arbetet kunde flertalet slutsatser dras; några som stärkte det som förväntades innan och några som överraskade. En av två de viktigaste slutsatserna som drogs var att digitaliseringen av bankverksamheten inte har påverkat företagskundernas kundlojalitet och förtroende på ett märkbart sätt. Den andra slutsatsen som kunde dras var hur viktigt det är för bankerna att träffa och överträffa företagskundernas förväntningar samt att vårda relationerna för att skapa ett varaktigt förtroende mellan företagskund och bank.

En film om en lärare, hans personlighet och mötet med eleverna / A film about a teacher, his personality and the gathering with his pupils

Uppsatsen undersöker hur förtroendet ser ut för tjänsten stöd och matchningsföretag (STOM) bland de arbetslösa som deltar i programmet i Malmö stad, samt undersöka vilka faktorer och orsaker som ligger bakom den förtroendenivå deltagaren har för tjänsten. Studien förklarar dessa argument och demografiska faktorer utifrån de teoretiska begreppen Institutionell prestation, Individens utvärdering av institutionell prestation samt en komplettering av Bo Rothsteins teori om bemötande. Som metod används digitala enkäter riktad mot STOM-deltagare. Resultatet av studien visar att majoriteten av respondenterna, 61,9%, har lågt förtroende för STOM-tjänsten medan 8,5% av respondenterna befinner sig på en medelnivå och 29,6% har högt förtroende för tjänsten. Utifrån de teoretiska begreppen är den främsta orsaken bakom dess förtroendenivå hur respondenterna upplevt att STOM har presterat, det vill säga vilka resultat som framkommit av deras tid hos STOM, samt vilka personliga åsikter de har haft om tjänstens prestation. Fler orsaker och faktorer bakom dessa förtroendesiffror presenteras och diskuteras utförligt under studien.

Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka nyhetskonsumtion och medieförtroende  bland 132 studenter från två olika skolor i Stockholm. Skolorna som undersöks är Tensta Ross Gymnasium, som ligger i en resurssvagare del av Stockholm, samt Victor Rydbergs Gymnasium som ligger i en mer resursstark del av Stockholm. Studien baseras på en surveyundersökning i olika klasser från de två skolorna. Surveyundersökningen har konstruerats för att efterlikna mer omfattande undersökningar för att vi lättare ska kunna jämföra våra egna resultat med de större undersökningarna.  Undersökningen visar ett generellt lågt förtroende för nyheter men även en generellt hög konsumtion. Undersökningen visar att mobiltelefonen är den plattform som används i störst grad för att ta del av nyheter. Undersökningen visar även att respondenterna från Tensta Ross Gymnasium har stort förtroende för nyheter via sociala medier samt att de hade en stark igenkänningsfaktor gentemot påståendet att de behöver nyheter via sociala medier för att få fler perspektiv kring nyheter. Vi kunde även se att respondenterna från Victor Rydbergs Gymnasium hade ett stort förtroende för morgontidningar, men ett generellt lågt förtroende för kvällstidningar.

The role of a municipality is to make sure that their citizens are pleased and that the community is constantly evolving. The number of municipalities that are actively working with their communication is increasing as well as the municipalities acknowledging the opportunities with social media. The municipality of Härjedalen is facing different challenges while at the same time not having a presence on social media. It is, therefore, interesting to explore how the municipality work to further develop their community. The aim of this study is to highlight and problematize a group of Härjedalen’s citizens’ different views and opinions on their municipality, their work with communication and the function of the community in general. It strives to understand the citizen’s expectations on the municipality and research how big the support for the organization’s use of social media is. Four focus groups with the citizens of the municipality were held for this study and were furthermore analyzed with the help of Grunig and Hunts models on Public Relations, Habermas theory of communicative action and Sztompkas theory on trust. The study shows that the citizens in general have negative views on the municipality and their communication. They perceive it as unmodern, difficult to understand and that the municipality lack a dialogue with its citizens. Moreover, they would prefer that the municipality began to use social media as it would lead to a better communication between the two parties. The results imply that for communities to function well it is important for them to actively work with their communication. They also show how digital platforms are popular among the citizens of Härjedalen and that organization’s in the public sector should utilize them for their success.

Online trust is essential for companies wanting to succeed in the global market today, where web based communication is by far the most efficient way to reach potential clients. A global market brings globally diverse customers and, subsequently, questions on possible cultural differences arise. The purpose of this thesis is to explore the creation of trust for a web user visiting a corporate website. The thesis also aims to explore if the creation of trust online could be connected to national culture. Through 12 semi-structured interviews with university students from the USA, Spain and Japan, their experience of online trust is investigated. The results of the interviews are then discussed with a background in Kim, Ferrin and Rao’s holistic model of trust and decision-making, and the dimensions of individualism-collectivism and uncertainty avoidance presented by Hofstede. The findings of the study are that the holistic model of trust and decision-making in most aspects seems to be true for the participating students, proposing an additional relationship-building aspect to the model. No clear connections to Hofstede’s dimensions have been found, even though some differences between the national groups in the study can be observed when it comes to the creation of online trust.

Den här undersökningen syftar till att ge en ökad förståelse för kundomdömen online. Författarna har undersökt hur kommunikationen på omdömesplattformen Reco.se fungerar mellan företag och dess kunder. Många företag vet inte hur de ska hantera de kommentarer som skrivs om dem på omdömesplattformar idag. Därför har författarna från över 11 500 kommentarer och över 11 500 svar från totalt 964 företag, valt ut 5 företag, där de genomfört en kvalitativ textanalys med fokus på intertextualitet. Studien resulterade i en egen masskommunikationsmodell för elektronisk Word-Of-Mouth, en redogörelse för hur kommunikationen mellan företag och dess kunder fungerar på omdömesplattformen Reco.se samt att företag i allra högsta grad bör ha i beaktning hur de hanterar klagomål. Slutligen visar författarna hur man kan forma det digitala avtrycket som finns på internet samt konsten att kommunicera med kunden.