<p>Uppsatsen behandlar några av de faktorer som påverkar högstadieelevers övergång från</p><p>grundskolan till gymnasieskolan. Undersökningen är genomförd med hjälp av intervjuer och med en enkät, intervjuerna riktades till elever och enkäten besvarades av dessas lärare. De studien undersökta ungdomarna trivs på sin skola på grund av den närhet de upplever till varandra och till sina lärare, den fysiska miljön spelar bara en underordnad roll, är en av de slutsatser uppsatsen mynnar ut i.</p>

Uppsatsen behandlar några av de faktorer som påverkar högstadieelevers övergång från grundskolan till gymnasieskolan. Undersökningen är genomförd med hjälp av intervjuer och med en enkät, intervjuerna riktades till elever och enkäten besvarades av dessas lärare. De studien undersökta ungdomarna trivs på sin skola på grund av den närhet de upplever till varandra och till sina lärare, den fysiska miljön spelar bara en underordnad roll, är en av de slutsatser uppsatsen mynnar ut i.

Abstrakt       Bakgrund: Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar och utgör ett växande folkhälsoproblem. Skolsköterskans främsta uppgift är att främja fysisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa. För detta arbete är skolan en viktig arena. Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskans erfarenheter av att förebygga och tidigt upptäcka psykisk ohälsa bland skolbarn i årskurs F-9. Metod: Kvalitativ metod användes och tio semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys och kategorier och underkategorier skapades. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och nio underkategorier. Kategorierna är; Goda förutsättningar för skolsköterskans arbete med psykisk ohälsa som innefattar underkategorierna Betydelsen av samtal, Vikten av att skapa förtroende och goda relationer, Att iaktta tidiga tecken, Fungerande samarbete underlättar samt Att erhålla och erbjuda stöd och Hinder för skolsköterskans arbete med psykisk ohälsa som innefattar underkategorierna Brist på tid och resurser, Bristande samarbete, Brist på kunskap och erfarenhet samt Brist på stöd. Slutsats: Skolsköterskan är i arbetet med psykisk ohälsa en viktig resurs. Att arbeta med psykisk ohälsa ställer stora krav på skolsköterskans kunskaper och erfarenheter samt förmåga att kunna anpassa sig efter barnets individuella behov. Mycket talar för att Joyce Travelbee´s teori om omvårdnadens mellanmänskliga aspekter kan implementeras i skolsköterskans arbete med psykisk ohälsa. Nyckelord: Skolsköterska, Psykisk ohälsa, Barn årskurs F-9, Omvårdnad, Travelbee. / Abstract       Background: Mental ill-health among children and adolescents are increasing and are a growing public health problem. The schoolnurses primary task is to promote physical health and prevent mental ill-health. For this work, the school is an important arena. Aim: The aim of the study was to illuminate school-nurses´experiences of prevention and early detection of mental ill-health among schoolchildren in grades F-9. Method: Qualitative method was used and ten semi-structured interviews were conducted. The interviews were recorded and transcribed verbatim. The interviews were analyzed using qualitative content analysis and categories and subcategories were created. Results: The analysis resulted in two categories and nine subcategories. The categories are; Good conditions for the school nurse´s work with mental health which includes the subcategories The meaning of the dialogue, The importance of creating confidence and good relations, To observe early signs, Effective collaboration facilitates and To obtain and offer support and Barriers to the school nurse´s work with mental health which includes the subcategories Lack of time and resources, Lack of collaboration, Lack of knowledge and experience and Lack of support. Conclusion: The school nurse is at work with mental ill-health a vital resource. Working with mental ill-health places great demands on the schoolnurse´s knowledge and experience and the ability to adapt to the child´s individual needs. Much indicates that Joyce Travelbees theory of interpersonal aspects of nursing can be implemented in the schoolnurse´s work with mental ill-health. Keywords: School-nurse, Mental ill-health, Children grades F-9, Nursing, Travelbee.

Trollbäckens Skola, Fornuddsparken, Tyresö, Stockholm Trollbäckens Skola är en grundskola för drygt 700 elever, från förskoleklass till årskurs nio. Skolans tomts karaktäriseras av den långsträckta Fornuddsparken - ett populärt rekreationsområde. Grundskolan placeras högt upp i parken och bryts upp i fem olika volymer, för att bibehålla parkens känsla av tillgänglighet och för att skapa ett mer småskaligt intryck. Volymernas planlösning och rumssamband anpassas till den tänkta åldersgruppen. En 6-åring och en 15-åring har olika behov och krav på sina lärandemiljöer. I och med uppdelningen i olika volymer kommer de exteriöra rummen att bli lika viktiga som de interiöra. Här eftersträvas en känsla av tillgänglighet, inte bara för skolans elever utan även för parkbesökaren. Skolan ska inte vara en mur mellan parken och bebyggelsen utan vara en del av båda och knyta samman dessa. / Trollbäcken Elementary School, Tyresö, Stockholm, Sweden Trollbäcken School is an elementary school designed for approximately 700 students, aged 6-15 years. The site is situated in Forunddsparken – a large, much appreciated park and recreational area in Tyresö, Stockholm. The program is divided into five volumes to create a smaller-scale building and to maintain a feeling of a park that is availably and open to everyone. The plans of the five buildings are a bit different from each other, depending on the age of the students. A 6-year-old and a 15-year-old have different types of needs and wants different kinds of learning environments. The building is not supposed to be a wall between the park and the surrounding neighbourhood – it’s a part of both and an attempt to join them. The school aim to enrich the park and provide the visitors with new functions, as well as the park act as a playground and a gigantic schoolyard for the students.

Da Silva Ekman, C. (2024). Elever i skrivsvårigheter. Speciallärarprogrammet: språk-, skriv och läsutveckling. Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Den här litteraturstudien bidrar med en sammanställning av tidigare forskning om elever i skrivsvårigheter, för att öka förståelsen för hur skolor kan arbeta med att utveckla skriftspråket för elever i skrivsvårigheter. Syfte och frågeställningar Litteraturstudiens syfte är att sammanställa tidigare forskning om skrivsvårigheter som gestaltas i skolsammanhang, och framhålla de aspekter som främjar skriftspråksutvecklingen för grundskoleelever i skrivsvårigheter. Studien har ett särskilt fokus på elever i generella skrivsvårigheter, med eller utan konstaterad dysgrafi. Forskningsfrågorna lyder: Vilka strategier i undervisningen framkommer som framgångsrika för att främja skrivutvecklingen för grundskoleelever i skrivsvårigheter? Vilka faktorer i skolsammanhang framkommer som framgångsrika för att främja skrivutvecklingen för grundskoleelever i skrivsvårigheter? Teori Sociokulturell teori utgör den teoretiska referensramen för den här litteraturstudien. Studien lägger särskilt fokus på följande centrala begrepp inom sociokulturell teori: mediering, artefakter, närmsta utveckling zonen och stöttning. Särskilt fokus på följande område:skriftspråkets utveckling, skolan och språklig stöttning. Metod Metodvalet för den här studien är en litteraturstudie med en systematisk ansats. Den systematiska ansatsen genomfördes med utgångspunkt i Eriksson Barajas m.fl. (2013) direktiv om systematiska sökprocesser och kriterier lämpliga för systematiska litteraturstudier. Dataanalysen utfördes utifrån Eriksson Barajas m.fl. (2013) instruktioner om hur en systematisk dataanalys kan genomföras. Inklusions- och exklusionskriterier, blocksökning och booleska operatorer användes. Sökningen genomfördes i följande databaser: Swepub, ERIC och ERC med tidsspannet 2014–2024. Endast artiklar som genomgått en peer-review inkluderades. 116 artiklar identifierades, 43 artiklar bedömdes relevanta på titelnivå, 20 artiklar valdes ut efter abstraktet lästes. 17 artiklar valdes ut efter en kvalitetsgranskning. Litteraturstudien tar ställning till etiska överväganden, och diskuterar studiens validitet och reliabilitet. Resultat 17 vetenskapliga artiklar inkluderas i den här litteraturstudien. Resultatet visar att läraren är en central faktor för hur vidare undervisningen verkar främjande för elevers skrivundervisning. Resultatet visar att undervisning i det ordinarie klassrummet främjar skriftspråket för elever i skrivsvårigheter om det förekommer ett tillåtande klimat med en variation av språkinriktade undervisningsstrategier samt att elevens svårigheter förstås. Vidare framkommer det att elever i skrivsvårigheter kan gynnas av en systematisk medveten undervisning inom de tekniska aspekterna av skrivandet, då en sådan undervisning i sin tur främjar skrivflytet, som i sin tur skapar förutsättningar för att producera mer omfattande texter. Diktering och digitala applikationer kan kompensera för nedsatt förmåga och utveckla skriftspråket hos elever i skrivsvårigheter. Formativ bedömning och språkliga stöttor framkommer som övergripande strategier i arbetet med att utveckla skriftspråket för elever i skrivsvårigheter. Specialpedagogiska implikationer I den här litteraturstudien framkommer indikationer om att personal med specialpedagogisk kompetens har en central roll i arbetet med att utveckla skriftspråket för elever i skrivsvårigheter. Det framkommer att många lärare befinner sig i en pedagogisk sårbarhet och att personal med specialpedagogisk kompetens bör arbeta nära de undervisande lärarna för att dels tidigt identifiera elever i skrivsvårigheter, dels stödja lärarnas arbete med att skapa inkluderande lärandemiljöer. I litteraturstudien framkommer det också att interventioner som genomförs av speciallärare / specialpedagoger inte ska ersätta, utan komplettera, den ordinarie skrivundervisningen. Vidare framkommer det att skolan bör kritiskt analysera sin verksamhet och de krav samt förväntningar som ställs på elever i skrivsvårigheter. I dessa samtal blir det viktigt att pedagoger med specialpedagogisk kompetens synliggör de sårbara situationer som kan uppstå för elever i skrivsvårigheter och deras skrivundervisning.

Denna studie har behandlat lärares val av läromedel när det kommer till normkritiskt tänkande kring heteronormen. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare inom grundskolan arbetar normkritiskt kring heteronormen genom valet av läromedel och dess användning. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer av fyra lärare inom grundskolan. Intervjuerna har sedan transkriberats, analyserats och tematiserats. Resultatet som framkom analyserades sedan utifrån bakgrund, tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkt. Bakgrunden i denna studie handlar om lärares val av läromedel, samt Lgr22s revidering av ämnet som numera heter sexualitet, samtycke och relationer. Under tidigare forskning har studien undersökt läromedel ur ett historiskt perspektiv, läromedlens användning och utsträckningsområde samt lärares prioriteringar i val av läromedel. Den teoretiska utgångspunkt som denna studie vilar på är Queerteori.  Resultatet visar att lärare prioriterar att materialet uppfyller läroplanens mål, att fakta i materialet stämmer, att innehållet väcker intresse hos eleverna samt att materialet förhåller sig till värdegrundsarbete. Dessa faktorer vägde tyngre än det normkritiska perspektivet kring heteronormen i valet av läromedel. Resultatet visar även att lärarna gör egna anpassningar, bland annat genom att lyfta egna normbrytande exempel, för att göra undervisningen mer normkritiskt kring heteronormen.