Magister Curationis - MCur / The clinical Skills Laboratory Method (SLM) is currently utilised at some universities in South Africa. This is an innovative clinical teaching and learning strategy that allows learner nurses to set their own goals and take responsibility for their learning. In 2007, the method had been introduced to the new first-year learners and subsequently the second, third and fourth year student levels followed. The skills laboratory method consists of five phases: orientation, visualisation, guided practice, independent learning, and assessment. It allows learners the opportunity to observe, practise, and develop their clinical skills in a safe and risk-free environment. In addition, it might assist learners with developing their critical thinking, critical reasoning, and decision-making abilities. As a clinical facilitator at a university, the researcher observed that certain problems occurred in relation to the implementation of the phases. The purpose of this study was to explore and describe learners’ perceptions of the manner in which the facilitators implemented the SLM and to describe guidelines for facilitators to improve the comprehensive implementation of the SLM of an undergraduate nursing programme. A quantitative, explorative, and descriptive research design was used to investigate how learner nurses perceive the skills laboratory method and to what extent the phases of the method were implemented. The accessible population (N = 980) consisted of learner nurses who were enrolled for a Bachelor of Nursing degree at a university in the Western Cape Province. In this study systematic stratified random sampling were used because class lists of all registered learner nurses from first to fourth year were available. The researcher identified every fourth learner (k = 4) of the four years respectively (n = 276). The researcher collected the data personally by means of a survey questionnaire with closed-ended questions that required responses to be indicated according to a 5-point Likert scale. It took approximately 15 - 20 minutes to complete the questionnaire. Descriptive statistics and a factor analysis were performed to reduce the data with the purpose of making it more interpretable. Data was analysed with the assistance of a statistician who used the Statistical Package for Social Sciences Version 21 (SPSS). For interpretation purposes, the researcher presented the statistical information in tables and figures. Twelve factors emerged from the factor analysis: (i) information received during orientation, (ii) introduction during orientation, (iii) orientation to resources in the skills laboratory, (iv) facilitator interaction during visualisation, (v) progression of demonstrations, (vi) authenticity of simulation, (vii) progression of guided practices, (viii) facilitator feedback during guided practice, (ix) encouragement during independent practice, (x) support during independent practice, (xi) planning of assessments, and (xii) facilitator’s role during assessments.The findings indicated that although facilitators did implement the phases of the SLM, some facilitators omitted or did not fully adhere to all the steps in each of the five phases. Factors such as the information and organisation during the orientation phase, knowledge and behaviour of facilitators throughout the phases, teaching strategies used by facilitators during demonstrations, and feedback to learners during assessments required attention. Twelve guidelines were described from those findings with the aim of improving the comprehensive implementation of the SLM and it was recommended that facilitators implement those factors to ensure positive learning experiences for learner nurses. The researcher ensured validity and reliability during the study and adhered to ethical considerations.

No description available.

Bakgrund: Verksamheter inom vård och omsorg är skyldiga att bedriva systematiskt förbättringsarbete. Kunder och medarbetare involveras inte i tillräcklig utsträckning och avvikelser återkommer, vilket tyder på en avsaknad av lärande i verksamheten. Syfte: Syftet med förbättringsarbetet var att processen för systematiskt förbättringsarbete är känd i organisationen, upplevs vara anpassad till Humanas verksamhet, tillämpas vid små och stora förbättringsarbeten och genererar mätbara resultat som kopplas till värde för Humanas kunder. Syftet med studien var att undersöka hur deltagande i förbättringsarbete påverkar kvalitetsutvecklares och teammedlemmars inställning till systematiskt förbättringsarbete. Metod: Förbättringsarbetet genomfördes genom påverkansanalys, PDSA, kommunikations- och utbildningsinsatser samt coachande samtal med inspiration från GROW modellen. Datainsamling skedde genom enkät, intervju samt bearbetning av data som följs upp i organisationen. Studien genomfördes som en organisatorisk fallstudie baserad på observationer och fokusgruppintervjuer. Data bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Förbättringsarbetet visade stigande antal förbättringsförslag, en ökad självskattad förbättringskompetens hos kvalitetsutvecklare samt en ökad andel förbättringsarbeten som mätte värdeskapande för kunden, även om målsättningarna ej uppnåddes. Studien visade att deltagande i framgångsrikt förbättringsarbete har en positiv inverkan på medarbetares syn på, och motivation att delta i, systematiskt förbättringsarbete. Slutsats: Deltagande i framgångsrikt förbättringsarbete kan fungera som en förstärkande feedback för det systematiska förbättringsarbetet.

<p>Facilitering, som begrepp, är relativt nytt i Sverige. Arbetssättet syftar till att effektivisera och förbättra organisationer genom att leda en grupp människor mot gemensamt överenskomna mål. Intentionen med denna uppsats är att beskriva facilitering och undersöka dess effekter vid verksamhetsutvecklingsmöten för att se vad organisationer kan tjäna på att använda sig av arbetssättet, samt studera i vilken utsträckning facilitering är tillämpbart. Informationen som uppsatsen bygger på, är hämtad från både svenskt och engelskt material bestående av teoretiska böcker, praktiska handböcker och akademiska artiklar. Sammanlagt har även sex intervjuer genomförts för att kunna undersöka effekterna av facilitering vidverksamhetsutvecklingsmöten.</p><p>Studien visar att facilitering är tillämpbart inom både den offentliga och privata sektorn, samt på olika nivåer inom en organisation, i båda sektorerna. Vidare visar studien att organisationer kan tjäna tid och kompetens på facilitering, då effekterna av arbetssättet är att det bidrar till effektivare möten som fokuserar på syfte och mål, samt skapar delaktighet, kreativitet och motivation, då fler kommer till tals. Facilitering kan gynna organisationer där tiden inte är tillräcklig, samt där det finns starka hierarkier. Arbetssättet kan även gynna organisationer som är i början av en förändringsprocess där det handlar om att diskutera något som saknar en färdig lösning. Studien visar dock inte lika tydliga effekter av facilitering inom organisationer där det råder ett öppet och tillåtande arbetsklimat.</p>

This master’s thesis explores the role of the facilitator in business model innovation [BMI]. In the last 15 years BMI has gained increasing importance for companies to establish a competitive advantage. Yet, BMI is considered to be marked by high complexity and phases of uncertainty in the process of creating it. Equipped with the skills and characteristics, a facilitator may support groups in their endeavor to create BMIs. As a result of a qualitative study including expert interviews and observations of facilitated workshops, five aggregated dimensions describing the role of the business model facilitator are identified. The results suggest that a facilitator may contribute to BMI by leading and navigating the process, supporting the group to generate knowledge and taking ideas to actions, sharing his or her own knowledge with the team, and by providing mental support and stability. Thereby, the facilitator may contribute to BMI on three levels: the team level, the process level, and the new business model.

<p>The researcher has been working for CIAT, as a community development facilitator and research assistant for past five years (2001-2006). CIAT has been involved in testing tools and methods for promoting participation and tracking changes at community level under different pilot projects in Eastern and Central Africa in partnership with national research organizations of respective countries. One of CIAT&rsquo / s areas of research is developing participatory monitoring and evaluation systems that are appropriate for rural communities. The researcher has been involved in designing and setting up community-driven participatory monitoring and evaluation systems on a pilot basis with communities in Eastern and Southern Africa.</p>

Facilitering, som begrepp, är relativt nytt i Sverige. Arbetssättet syftar till att effektivisera och förbättra organisationer genom att leda en grupp människor mot gemensamt överenskomna mål. Intentionen med denna uppsats är att beskriva facilitering och undersöka dess effekter vid verksamhetsutvecklingsmöten för att se vad organisationer kan tjäna på att använda sig av arbetssättet, samt studera i vilken utsträckning facilitering är tillämpbart. Informationen som uppsatsen bygger på, är hämtad från både svenskt och engelskt material bestående av teoretiska böcker, praktiska handböcker och akademiska artiklar. Sammanlagt har även sex intervjuer genomförts för att kunna undersöka effekterna av facilitering vidverksamhetsutvecklingsmöten. Studien visar att facilitering är tillämpbart inom både den offentliga och privata sektorn, samt på olika nivåer inom en organisation, i båda sektorerna. Vidare visar studien att organisationer kan tjäna tid och kompetens på facilitering, då effekterna av arbetssättet är att det bidrar till effektivare möten som fokuserar på syfte och mål, samt skapar delaktighet, kreativitet och motivation, då fler kommer till tals. Facilitering kan gynna organisationer där tiden inte är tillräcklig, samt där det finns starka hierarkier. Arbetssättet kan även gynna organisationer som är i början av en förändringsprocess där det handlar om att diskutera något som saknar en färdig lösning. Studien visar dock inte lika tydliga effekter av facilitering inom organisationer där det råder ett öppet och tillåtande arbetsklimat.

<p>Idag finns det många olika systemutvecklingsmetoder och dess strategiska fokus skiljer sig från metod till metod. Vissa metoder använder sig av en mer användarledd strategi till exempel JAD, där användarna får vara med och driva utvecklandet av systemet och få det anpassat efter deras behov. Andra metoder använder en expertdominerad strategi till exempel SSADM, där experterna utvecklar systemet, där experterna utreder vad systemet bör innefatta. Eftersom metodernas strategi och fokus skiljer sig, skiljer de sig även åt när det gäller arbetsprocessen gentemot organisationen. Ett sätt att arbeta gentemot organisationen är att använda sig av en facilitator.</p><p>En facilitator är en medlare, assistent som är neutral. Facilitatorn skall stödja gruppen, processen och uppgiften. Denne skall även kunna fungera som en gruppmodelleringsledare.</p><p>Denna rapport avser att granska hur en facilitator påverkar en systemutvecklingsmetod, i detta fallet SSADM. Hur facilitatorn påverkar metoden beror väldigt mycket på vem som väljs ut att vara facilitator. Om facilitatorn är kompetent kommer han/hon ha en positiv inverkan på metoden. Om han/hon inte är tillräckligt kompetent kommer det bli en negativ inverkan.</p>

<p>The researcher has been working for CIAT, as a community development facilitator and research assistant for past five years (2001-2006). CIAT has been involved in testing tools and methods for promoting participation and tracking changes at community level under different pilot projects in Eastern and Central Africa in partnership with national research organizations of respective countries. One of CIAT&rsquo / s areas of research is developing participatory monitoring and evaluation systems that are appropriate for rural communities. The researcher has been involved in designing and setting up community-driven participatory monitoring and evaluation systems on a pilot basis with communities in Eastern and Southern Africa.</p>

Idag finns det många olika systemutvecklingsmetoder och dess strategiska fokus skiljer sig från metod till metod. Vissa metoder använder sig av en mer användarledd strategi till exempel JAD, där användarna får vara med och driva utvecklandet av systemet och få det anpassat efter deras behov. Andra metoder använder en expertdominerad strategi till exempel SSADM, där experterna utvecklar systemet, där experterna utreder vad systemet bör innefatta. Eftersom metodernas strategi och fokus skiljer sig, skiljer de sig även åt när det gäller arbetsprocessen gentemot organisationen. Ett sätt att arbeta gentemot organisationen är att använda sig av en facilitator. En facilitator är en medlare, assistent som är neutral. Facilitatorn skall stödja gruppen, processen och uppgiften. Denne skall även kunna fungera som en gruppmodelleringsledare. Denna rapport avser att granska hur en facilitator påverkar en systemutvecklingsmetod, i detta fallet SSADM. Hur facilitatorn påverkar metoden beror väldigt mycket på vem som väljs ut att vara facilitator. Om facilitatorn är kompetent kommer han/hon ha en positiv inverkan på metoden. Om han/hon inte är tillräckligt kompetent kommer det bli en negativ inverkan.