Inledning: Hållbarhet blir allt viktigare för svenska fondsparare. Följaktligen har detta lett till en ökning av antalet hållbara fonder som förutspås fortsätta att öka. Tidigare forskning har studerat hur hållbara fonder presterar i jämförelse med icke-hållbara fonder. Studierna visar på skilda resultat. Det finns studier som visar att hållbara fonder överpresterar de icke-hållbara fonderna, men det finns också studier som visar på det motsatta.  Syfte: Studien syftar till att jämföra prestationen hos hållbara och icke-hållbara fonder genom att använda alfa som ett mått på avkastning. Med utgångspunkt i tidigare forskning och teorier syftar studien vidare till att diskutera fondernas prestationer för att identifiera eventuella skillnader och förklaringar till dessa.  Metod: Studien följde en kvantitativ forskningsstrategi och en deduktiv ansats. Studien inkluderade 21 hållbara fonder samt 16 icke-hållbara fonder. Studien tillämpade regressioner med utgångspunkt i CAPM samt Fama och French trefaktormodell för varje fond. För att studera fondernas prestation studerades regressionens intercept alfa, som förklarar tillgångens förväntade avkastningen i förhållande till riskfaktorerna. Slutsats: Studiens resultat tyder på att hållbara fonder underpresterar marknaden, medan icke-hållbara fonder överpresterar marknaden. Det är dock inte möjligt att dra några statistiska slutsatser från studiens resultat. Studiens resultat analyseras och förklaras utifrån modern portföljteori, prissättning av aktier, EHM samt beteendefinans. / Introduction: Sustainability is becoming increasingly important for Swedish fund savers. Consequently, this has led to an increase in the number of sustainable funds that is predicted to continue to increase. Previous research has studied how sustainable funds perform in comparison to non-sustainable funds. The studies show different results. There are studies that show that sustainable funds outperform non-sustainable funds, but there are also studies that show the opposite. Purpose: The study aims to compare the performance of sustainable funds and non-sustainable funds using alpha as a measure of performance. Building upon prior research and theories, the study further seeks to discuss the funds’ performances to identify any differences and explanations for these results. Method: This study followed a quantitative research strategy and a deductive approach. The study included 21 sustainable funds and 16 non-sustainable funds. The study applied regression based on the CAPM and the Fama & French three factor model for each fund. To study the performance of the funds, the intercept alpha of the regression was studied. Alpha explains the asset's expected return in relation to the risk factors.  Conclusion: The study's findings suggest that sustainable funds underperform the market, while non-sustainable funds outperform the market. However, it is not possible to draw any statistical conclusions from this study's result. The results of the study are analyzed and explained based on modern portfolio theory, pricing of shares, EHM and behavioral finance.

本研究主要在探討財務報表重編事件是否導致要求之資金成本提高。探究重編事件之經濟後果，除了彌補此議題之實證證據外，研究結果亦能提供警訊給予企業之管理當局，以抑減財務報表舞弊之發生，同時提供投資人投資決策參考。 本研究以民國86年7月至96年6月間曾重編財務報表之國內上市公司為重編研究樣本建構財務報表重編投資組合，與同期間之其他對應之上市公司投資組合，運用Fama-French三因子模型，加入財務報表重編因子，建構四因子模型，進行最小平方法(OLS)迴歸分析檢測假說。實證結果顯示，在控制市場、規模、淨值市價比因子之後，財務報表重編因子為風險因子，顯示財務報表重編，導致投資者要求之資金成本提高。此外，投資者對於財務報表重編次數之反應並無明顯的不同，而對重編變動之金額程度之反應則有顯著之差異。同時，投資者對於小規模公司發生財務報表重編之反應較大規模公司來的劇烈。最後，在事件影響存續期間研究結果顯示，財務報表重編事件對於公司之資金成本長期而言有明顯的影響，顯見財務報表重編對公司之價值影響重大。

As more and more investors look to diversify their portfolios further, their attentions have moved past emerging markets in recent years, towards the so-called frontier markets. Frontier markets are less developed and liquid than emerging markets but offer tremendous opportunities for investors willing to allocate capital into them. This thesis will look into the applicability of global, as well as Frontier Fama-French-Carhart four-factor models within these markets and what the consequences are in terms of the efficient market hypothesis. The factor models will try to explain returns based on Size, Value and Momentum, as the literature has shown that asset pricing models tend to have difficulties explaining these strategies. Our findings indicate that Global Fama-French factors do partially explain long-only returns, yet Frontier Fama-French-Carhart factors appear more suitable. However, the results indicate that there is a factor missing in Frontier Fama-French-Carhart factors, which could explain the excess returns. Moreover, as we did not find statistically significant and positive intercepts for all applied Momentum strategies against the Frontier and Global Fama-French-Carhart factors (not even in the robustness test), we cannot reject the weak efficient market hypothesis. However, dollar-neutral Size and Value strategies (also the combined portfolio with dollar-neutral Momentum) seem to consistently outperform Frontier and Global factors.

I och med att hållbarhetsfaktorer får en allt större inverkan på investeringsbeslut är syftet med studien att undersöka huruvida en strategi baserat på ESG-poäng genererar avvikelseavkastning. Studiens teoretiska ansats bygger på den effektiva marknadshypotesen och tidigare litteratur inom hållbart investerande. Populationen som undersöks är svenska företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm under perioden januari 2010-december 2016. Genom att konstruera jämviktade portföljer av 53 företag baserat på ESG-poäng från Thomson Reuters skapas två skilda portföljer, en hållbar och en icke hållbar. Portföljernas avvikelseavkastning undersöks först genom CAPM för att sedan ytterligare justeras efter Fama & French trefaktormodell. Studiens resultat visar att sambandet mellan hållbara portföljer och avvikelseavkastning är neutralt. Undersökningen visar därför att en strategi i vilken ESG-poäng ligger till grund för portföljstruktur inte är finansiellt överpresterande i Sverige. Indikationer ges dock om att en investeringsstrategi som innehar långa positioner i hållbara portföljer och blankar icke hållbara ger positiv avvikelseavkastning.

This project focuses on risk analysis of corporate bond portfolios. We separate the total risk of the portfolio into three parts, which are market risk, credit risk and liquidity risk. The market risk component is quantified by value-at-risk (VaR) determined by change in yield to maturity of the bond portfolio. For the credit risk component, we calculate default probabilities and losses in the event of default and then compute credit VaR. Next, we define a factor called basis which is the difference between the Credit Default Swap (CDS) spread and its corresponding corporate bond yield spread (z-spread or OAS). We quantify the liquidity risk by using the basis. In addition, we also introduce a Fama-French multi-factor model to analyze factor significance to the corporate bond portfolio.

This project focuses on risk analysis of corporate bond portfolios. We divide the total risk of the portfolio into three parts, which are market risk, credit risk and liquidity risk. The market risk component is quantified by value-at-risk (VaR) which is determined by change in yield to maturity of the bond portfolio. For the credit risk component, we calculate default probabilities and losses in the event of default and then compute credit VaR. Next, we define a factor called `basis' which is the difference between the Credit Default Swap (CDS) spread and its corresponding corporate bond yield spread (z-spread or OAS). We quantify the liquidity risk by using the basis. In addition we also introduce a Fama-French multi-factor model to analyze the factor significance to the corporate bond portfolio.

<p>Diskussioner förs ständigt om huruvida företagets redovisning ger en rättvisande bild av verkligheten. En balanspost som länge diskuterats och ifrågasatts är goodwill. Sedan 2005 ska svenska företag värdera denna tillgång till sitt såkallade verkliga värde genom att göra årliga nedskrivningsprövningar. Enligt denna nya värderingsmetod ska företagen uppskatta faktorer som framtida kassaflöden, diskonteringsränta och tillväxttakt för att göra en korrekt värdering av sin goodwill. Vissa kritiker menar att denna värderingsmetod för många företag kan bygga på subjektivitet. Orsaken till det är att uppskattningarna som genomförs i många fall kan ses som ovissa och uppbyggda på förhoppningar. I denna uppsats undersöks svenska börsnoterade företags val av diskonteringsränta vid nedskrivningsprövning av goodwill. Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska företag bedömer sin diskonteringsränta vid nedskrivningsprövning av goodwill annorlunda i jämförelse med utomståendes uppskattningar. Om skillnader identifieras undersöks om dessa kan förklaras av opportunistiskt beteende från företagens sida. För att undersöka eventuella skillnader används utomstående uppskattningar i form av egna beräkningar av diskonteringsräntan med hjälp av CAPM och Fama och French trefaktormodell samt analytikers uppskattningar för respektive företag.Den teoretiska referensramen består av en förklaring till de nuvarande standarder som gäller för goodwill. Vidare beskrivs CAPM och trefaktormodellens ingående variabler grundligt. För att förklara eventuella skillnader mellan företagens redovisade diskonteringsränta och de utomståendes uppskattningar presenteras agentteorin med fokus på opportunistiskt beteende.Genom uppsatsen har vi funnit att svenska företags redovisade diskonteringsräntor i många fall skiljer sig mot utomståendes uppskattningar. Vid jämförelsen av resultaten för CAPM och trefaktormodellen fann vi att majoriteten av företagen värderar sin diskonteringsränta annorlunda. Analytikernas uppskattningar var mer samstämmiga, men visade också att en betydande del diskonteringsräntor skiljde sig. Vi har i denna uppsats även påvisat att företag där goodwill är av stor betydelse för resultatet och det egna kapitalet tenderar att undervärdera diskonteringsräntan i större utsträckning än företag där goodwillposten har mindre betydelse. Detta tyder på att vissa företag på Stockholmsbörsen i enlighet med agentteorin agerar opportunistiskt vid värdering av goodwillDiskussioner förs ständigt om huruvida företagets redovisning ger en rättvisande bild av verkligheten. En balanspost som länge diskuterats och ifrågasatts är goodwill. Sedan 2005 ska svenska företag värdera denna tillgång till sitt såkallade verkliga värde genom att göra årliga nedskrivningsprövningar. Enligt denna nya värderingsmetod ska företagen uppskatta faktorer som framtida kassaflöden, diskonteringsränta och tillväxttakt för att göra en korrekt värdering av sin goodwill. Vissa kritiker menar att denna värderingsmetod för många företag kan bygga på subjektivitet. Orsaken till det är att uppskattningarna som genomförs i många fall kan ses som ovissa och uppbyggda på förhoppningar. I denna uppsats undersöks svenska börsnoterade företags val av diskonteringsränta vid nedskrivningsprövning av goodwill. Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska företag bedömer sin diskonteringsränta vid nedskrivningsprövning av goodwill annorlunda i jämförelse med utomståendes uppskattningar. Om skillnader identifieras undersöks om dessa kan förklaras av opportunistiskt beteende från företagens sida. För att undersöka eventuella skillnader används utomstående uppskattningar i form av egna beräkningar av diskonteringsräntan med hjälp av CAPM och Fama och French trefaktormodell samt analytikers uppskattningar för respektive företag.Den teoretiska referensramen består av en förklaring till de nuvarande standarder som gäller för goodwill. Vidare beskrivs CAPM och trefaktormodellens ingående variabler grundligt. För att förklara eventuella skillnader mellan företagens redovisade diskonteringsränta och de utomståendes uppskattningar presenteras agentteorin med fokus på opportunistiskt beteende.Genom uppsatsen har vi funnit att svenska företags redovisade diskonteringsräntor i många fall skiljer sig mot utomståendes uppskattningar. Vid jämförelsen av resultaten för CAPM och trefaktormodellen fann vi att majoriteten av företagen värderar sin diskonteringsränta annorlunda. Analytikernas uppskattningar var mer samstämmiga, men visade också att en betydande del diskonteringsräntor skiljde sig. Vi har i denna uppsats även påvisat att företag där goodwill är av stor betydelse för resultatet och det egna kapitalet tenderar att undervärdera diskonteringsräntan i större utsträckning än företag där goodwillposten har mindre betydelse. Detta tyder på att vissa företag på Stockholmsbörsen i enlighet med agentteorin agerar opportunistiskt vid värdering av goodwill.</p>

Diskussioner förs ständigt om huruvida företagets redovisning ger en rättvisande bild av verkligheten. En balanspost som länge diskuterats och ifrågasatts är goodwill. Sedan 2005 ska svenska företag värdera denna tillgång till sitt såkallade verkliga värde genom att göra årliga nedskrivningsprövningar. Enligt denna nya värderingsmetod ska företagen uppskatta faktorer som framtida kassaflöden, diskonteringsränta och tillväxttakt för att göra en korrekt värdering av sin goodwill. Vissa kritiker menar att denna värderingsmetod för många företag kan bygga på subjektivitet. Orsaken till det är att uppskattningarna som genomförs i många fall kan ses som ovissa och uppbyggda på förhoppningar. I denna uppsats undersöks svenska börsnoterade företags val av diskonteringsränta vid nedskrivningsprövning av goodwill. Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska företag bedömer sin diskonteringsränta vid nedskrivningsprövning av goodwill annorlunda i jämförelse med utomståendes uppskattningar. Om skillnader identifieras undersöks om dessa kan förklaras av opportunistiskt beteende från företagens sida. För att undersöka eventuella skillnader används utomstående uppskattningar i form av egna beräkningar av diskonteringsräntan med hjälp av CAPM och Fama och French trefaktormodell samt analytikers uppskattningar för respektive företag.Den teoretiska referensramen består av en förklaring till de nuvarande standarder som gäller för goodwill. Vidare beskrivs CAPM och trefaktormodellens ingående variabler grundligt. För att förklara eventuella skillnader mellan företagens redovisade diskonteringsränta och de utomståendes uppskattningar presenteras agentteorin med fokus på opportunistiskt beteende.Genom uppsatsen har vi funnit att svenska företags redovisade diskonteringsräntor i många fall skiljer sig mot utomståendes uppskattningar. Vid jämförelsen av resultaten för CAPM och trefaktormodellen fann vi att majoriteten av företagen värderar sin diskonteringsränta annorlunda. Analytikernas uppskattningar var mer samstämmiga, men visade också att en betydande del diskonteringsräntor skiljde sig. Vi har i denna uppsats även påvisat att företag där goodwill är av stor betydelse för resultatet och det egna kapitalet tenderar att undervärdera diskonteringsräntan i större utsträckning än företag där goodwillposten har mindre betydelse. Detta tyder på att vissa företag på Stockholmsbörsen i enlighet med agentteorin agerar opportunistiskt vid värdering av goodwillDiskussioner förs ständigt om huruvida företagets redovisning ger en rättvisande bild av verkligheten. En balanspost som länge diskuterats och ifrågasatts är goodwill. Sedan 2005 ska svenska företag värdera denna tillgång till sitt såkallade verkliga värde genom att göra årliga nedskrivningsprövningar. Enligt denna nya värderingsmetod ska företagen uppskatta faktorer som framtida kassaflöden, diskonteringsränta och tillväxttakt för att göra en korrekt värdering av sin goodwill. Vissa kritiker menar att denna värderingsmetod för många företag kan bygga på subjektivitet. Orsaken till det är att uppskattningarna som genomförs i många fall kan ses som ovissa och uppbyggda på förhoppningar. I denna uppsats undersöks svenska börsnoterade företags val av diskonteringsränta vid nedskrivningsprövning av goodwill. Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska företag bedömer sin diskonteringsränta vid nedskrivningsprövning av goodwill annorlunda i jämförelse med utomståendes uppskattningar. Om skillnader identifieras undersöks om dessa kan förklaras av opportunistiskt beteende från företagens sida. För att undersöka eventuella skillnader används utomstående uppskattningar i form av egna beräkningar av diskonteringsräntan med hjälp av CAPM och Fama och French trefaktormodell samt analytikers uppskattningar för respektive företag.Den teoretiska referensramen består av en förklaring till de nuvarande standarder som gäller för goodwill. Vidare beskrivs CAPM och trefaktormodellens ingående variabler grundligt. För att förklara eventuella skillnader mellan företagens redovisade diskonteringsränta och de utomståendes uppskattningar presenteras agentteorin med fokus på opportunistiskt beteende.Genom uppsatsen har vi funnit att svenska företags redovisade diskonteringsräntor i många fall skiljer sig mot utomståendes uppskattningar. Vid jämförelsen av resultaten för CAPM och trefaktormodellen fann vi att majoriteten av företagen värderar sin diskonteringsränta annorlunda. Analytikernas uppskattningar var mer samstämmiga, men visade också att en betydande del diskonteringsräntor skiljde sig. Vi har i denna uppsats även påvisat att företag där goodwill är av stor betydelse för resultatet och det egna kapitalet tenderar att undervärdera diskonteringsräntan i större utsträckning än företag där goodwillposten har mindre betydelse. Detta tyder på att vissa företag på Stockholmsbörsen i enlighet med agentteorin agerar opportunistiskt vid värdering av goodwill.

The purpose of this paper is to explore the relationship between the returns of momentum strategies and macroeconomic factors. The empirical results indicate that the phenomenon of underreaction is found in Taiwan stock market in the short term, and adoption of momentum strategies can slightly result in significant positive abnormal returns, while no phenomenon of overreaction is found in the long term, and no significant positive abnormal returns are gained if the contrarian strategies are applied. After dividing the market status into bull market and bear market, we find that the underreaction phenomenon appears in the bull market in the short term, and significant positive returns may be gained if the momentum strategies are used; on the other hand, the overreaction phenomenon appears in the bear market in the long term, and the adoption of contrarian strategies may offer significantly positive returns. In addition, either positive or negative excess returns of momentum strategies are found in the bull and bear markets. The value of (alpha) of the returns mostly exceeds zero after the adjustment of Fama and French three-factor model. Finally, the predictive value of macroeconomic analysis and the analysis of returns of momentum strategies reveal that the rate of return of momentum strategies is higher when the expected rate of return of macro economy in the bull market is getting lower, and the rate of return of momentum strategies is lower while the expected rate of return of macro economy in the bear market is high. We conclude that macroeconomic factors are unrelated to the returns of momentum strategies, regardless of bull market or bear market.

The aim of this master thesis was to examine whether the noticed effect of Black Monday October 1987 on stock market volatility has also influenced the predictive power of the single factor CAPM and the Fama French three factor CAPM, in order to conclude whether the models are less effective after the stock market crash. I have used an OLS regression analysis and a Monte Carlo Simulation technique. I have applied these techniques on 12 industry portfolios with US data to draw a conclusion whether the predictability of the single and three factor model has changed after October 1987. My research confirms that the single factor CAPM performs better before October 1987 and also found evidences that support the same hypothesis of Black Monday effect on the predictive power of the Fama French three factor model.