Det militära samarbetet, FISE mellan Sverige och Finland påbörjades efter politiskt beslut 2014. Samarbetet har succesivt växt fram, dels genom politiska beslut och dels genom förslag från respektive lands försvarsmakter. Vi har i denna uppsats undersökt vad det är som påverkar den gemensamma planeringen av samarbetet på operativ nivå ur ett logistiskt perspektiv. Undersökningen har genomförts med induktiv ansats inspirerad av grounded theory i huvudsak genom intervjuer av deltagare som är delaktiga i planeringen av samarbetet. De faktorer som påverkar och har betydelse för hur den gemensamma planeringen av samarbetet ska fungera är organiseringen av det svenska högkvarteret, de tilldelade resurserna och att deltagarnas upplevelse av att målet för samarbetet är oklart. Författarna kan således konstatera att det, förvånande nog, inte är skillnader i materiel och system som har störst påverkan. Nyckelord: Finskt-svenskt samarbete, FISE, logistik, interoperabilitet, organisation. / The military cooperation, FISE between Sweden and Finland, commenced following the political decision in 2014. The cooperation has been progressively developed, partly through political decisions and partly by proposals from the respective national defense forces. In this paper we have investigated what is affecting the joint planning of the collaboration at the operational level from a logistical perspective. The survey has been conducted with an inductive approach inspired by grounded theory mainly through interviews of participants who are involved in the planning of the collaboration. The factors that influence and affect the way in which the joint planning of the cooperation will work is the organization of the Swedish headquarter, the allocated resources and the participants' experience that the goal of the cooperation is unclear. The authors can thus find that surprisingly, there are not differences in materials and systems that have the greatest impact. Key words: Finnish-Swedish cooperation, FISE, logistics, interoperability, organization. / Suomen ja Ruotsin sotilaallinen FISE-yhteistyö alkoi poliittisella päätöksellä vuonna 2014. Poliittiset päätökset ja puolustusvoimien omat aloitteet ovat laajentaneet yhteistyötä vaiheittain. Olemme tutkielmassamme käsitelleet tekijöitä, jotka vaikuttavat operatiivisen logistiikka yhteistyön suunnitteluun. Tutkielman lähestymistapa on ollut induktiivinen ja siinä on otettu vaikutteita ”grounded theory”-mallista. Tutkielma on toteutettu pääosin haastattelemalla henkilöitä, jotka osallistuvat yhteistyön suunnitteluun. Tekijät, jotka vaikuttavat merkittävästi yhteistyön suunnittelun onnistumiseen, ovat Ruotsin esikunnan organisointi, käytettävissä olevat resurssit sekä osallistujien kokemukset siitä, että yhteistyön päämäärä on epäselvä. Tutkielman päätelmä on, että materiaalien ja järjestelmien erilaisuus ei koeta tärkeämmäksi tekijäksi yhteistyössä. Avainsanat: Suomen ja Ruotsin puolustusyhteistyö, FISE, puolustuslogistiikka, yhteentoimivuus, organisaatio

Försvarssamarbetet mellan småstaterna Sverige och Finland har i respektive land hög prioritet. Dess krigsavhållande ambition byggs upp av en gemensam vilja och en militär förmåga. Givet studier i militär kultur och interoperabilitet kommer såväl viljan som förmågan att påverkas av den militära kulturen i respektive land, vilket leder fram till syftet: att undersöka respektive lands militära kultur och hur likheter och skillnader påverkar det svensk-finska försvarssamarbetet och dess krigsavhållande ambition. Uppsatsen besvarar genom en fallstudie frågan:Hur påverkar militär kultur försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland? Utifrån teorier om organisationskultur och militär kultur analyseras empiri i huvudsak från fokusgrupps- och samtalsintervjuer med officerare från respektive land. Resultatet påvisar att det trots många likheter, finns skillnader i militär kultur, vilka kan påverka möjligheten till integrerat samarbete. Skillnaderna i militär kultur och syn på försvarssamarbetet kan förstås utifrån olikheter i grundläggande antaganden i respektive organisationskultur.

Submitted by Jorge Silva (jorgelmsilva@ufrrj.br) on 2017-11-09T18:21:47Z No. of bitstreams: 1 2016 - Rafael Sonoda C?rtes.pdf: 1476755 bytes, checksum: 8d385f19ac5f844e345d9c74ea4ca89f (MD5) / Made available in DSpace on 2017-11-09T18:21:47Z (GMT). No. of bitstreams: 1 2016 - Rafael Sonoda C?rtes.pdf: 1476755 bytes, checksum: 8d385f19ac5f844e345d9c74ea4ca89f (MD5) Previous issue date: 2016-07-29 / CAPES / Myocardial infarction (MI) is the most prevalent nowadays syndrome. Similarly impressive, depression has caused many damages to health and the global economy. Epidemiologically, these different clinical conditions have a bidirectional relationship. Several studies in rats, in recent years, associated the emergence of analog signals depression post pathophysiological IM changes, among which the activation of pro-inflammatory factors and the activation of the hypothalamic-pituitary-adrenal endocrine axis (HPA). The objective of this study was: to study, in different rat groups, a short-term protocol, four days and a long, twenty-five days, the above features, besides elucidating the involvement of brain-derived neurotrophic factor (BDNF ) and hippocampal neurogenesis in the onset of depression induced experimental IM by ki-67 protein, cell proliferation marker. For this purpose, male Wistar rats (200-250 g) were subjected to IM through ligation of the left coronary artery and underwent preference for sucrose test and the open field test. They were measured: cardiac TNF-?, plasma and hypothalamic concentrations of TNF-? and IL-1?. In endocrine handle, plasma concentrations of adrenocorticotropic hormone (ACTH) and corticosterone and hypothalamic levels of corticotropin releasing hormone (CRH). Finally, we measured plasma concentrations of BDNF to the association with the neurogenesis of the hippocampus, an important region in the pathophysiology of depression. In the long protocol, infarcted animals showed similar signs of depression compared to those operated fake animals. Concomitantly, showed elevated levels of TNF-? and IL-1?, CRH, ACTH and corticosterone plasma levels and reduced BDNF, suggesting decreased proliferation of granule cells in the hippocampus and hence the emergence of depression in response to MI. Although further studies are required, it is believed that this study has translational impact serving experimental basis for the development of more effective future pharmacologic strategies to better quality and life expectancy of patients with myocardial infarction. / O infarto do mioc?rdio (IM) ? a s?ndrome de maior preval?ncia nos dias atuais. Semelhantemente impactante, a depress?o tem causado diversos preju?zos ? sa?de e a economia mundial. Epidemiologicamente, essas diferentes condi??es cl?nicas possuem uma rela??o bidirecional. Diversos estudos em ratos, nos ?ltimos anos, associam o surgimento de sinais an?logos a depress?o a altera??es fisiopatol?gicas p?s IM, dentre as quais a ativa??o de fatores pr?-inflamat?rios e a hiperativa??o do eixo end?crino hipot?lamo-hip?fise-adrenal (HPA). O objetivo deste trabalho foi: estudar, em grupos distintos de ratos, num protocolo a curto prazo, de quatro dias e num longo, de vinte e cinco dias, as caracter?sticas supracitadas, al?m de elucidar a participa??o do fator neurotr?fico derivado do c?rebro (BDNF) e da neurog?nese hipocampal no surgimento da depress?o induzida por IM experimental, atrav?s da prote?na ki-67, marcador de prolifera??o celular. Para tanto, ratos Wistar machos (200-250g) foram submetidos ao IM atrav?s da ligadura da art?ria coron?ria esquerda e submetidos ao teste de prefer?ncia pela sacarose, teste do nado for?ado e ao teste do campo aberto. Foram mensurados: os n?veis card?acos de TNF-? e as concentra??es plasm?ticas e hipotal?micas de TNF-? e IL-1?. Na al?a end?crina, as concentra??es plasm?ticas de horm?nio adrenocorticotr?fico (ACTH) e de corticosterona e os n?veis hipotal?micos de horm?nio liberador de corticotrofina (CRH). Por fim, foi mensurada as concentra??es plasm?ticas de BDNF para a associa??o com a neurog?nese do hipocampo, regi?o importante na fisiopatologia da depress?o. No protocolo longo, os animais infartados apresentaram sinais an?logos a depress?o em compara??o aos animais falso operados. Concomitantemente, apresentaram n?veis elevados de TNF-? e IL-1?, de CRH, ACTH e corticosterona e concentra??es plasm?ticas diminu?das de BDNF, sugerindo diminui??o da prolifera??o de c?lulas granulares no hipocampo e, consequentemente, o surgimento da depress?o em resposta ao IM. Embora sejam necess?rios mais estudos, acredita-se que este trabalho tenha impacto translacional, servindo de base experimental para o desenvolvimento de futuras estrat?gias farmacol?gicas mais eficazes para melhor qualidade e expectativa de vida de pacientes com infarto do mioc?rdio. Palavras chave: Infarto, citocinas, depress?o

Mellan åren 1990 och 2009 fördes en politik i Sverige som förändrade försvaret från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Samtidigt som invasionsförsvaret monterades ner sökte Sverige sin säkerhet solidariskt med andra stater med vilka Sverige identifierat sig. Våra nordiska grannar Norge, Danmark och Island var medlemmar i NATO, vilket för dem innebar en säkerhetspolitisk trygghet. Sverige och Finland stod utanför och kunde inte ansluta sig då det parlamentariska stödet saknades. I den säkerhetspolitiska utveckling som Rysslands ambitioner skapat i regionen, framför allt från 2009 och framåt, står länder som Sverige utan tillfredställande säkerhetslösning. Ett försvarssamarbete med Finland framstod som ett säkerhetspolitiskt alternativ bland andra. Det finsk-svenska försvarssamarbetet inleddes 2014, men varför just Finland? Vad var de bakomliggande orsakerna till valet av partner? Syftet med studien var att undersöka drivkrafterna bakom det finsk-svenska försvarssamarbetet och för att skapa förståelse för hur en småstat kan navigera mellan olika alternativa försvarsstrategier beroende på omvärldsläge och hotmiljö i närområdet. Undersökningen har genomförts mot Allisons och Zelikows tre modeller: rationella aktörsperspektivet, organisatoriska perspektivet och maktkampsperspektivet. Resultatet visar att störst förklaringskraft fanns i det rationella aktörsperspektivet men kan delvis förklaras från de övriga två.

Försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland har accelererat under de senaste åren. Sist ut och kanske även den mest komplicerade delen i detta samarbete är samarbetet mellan de båda ländernas arméer. Markförbandens unika kontext sätter den mänskliga interaktionen i centrum då stora mängder människor, fordon och system skall ledas och samordnas i tid och rum på en begränsad geografisk yta. När denna verksamhet involverar två försvarsmakter uppstår en interaktion som är intressant att studera. Ur ett arméperspektiv belyser studien de förutsättningarna och de faktorer som påverkar det svensk-finska militära samarbetet, med den taktiska nivån som utgångspunkt. Studien baseras på intervjuer med officerare från både svenska och finska försvarsmakten, och tar upp och förklarar både faktorer som förenar och driver samarbetet framåt respektive faktorer som försvårar samarbetet. Slutsatserna i studien förklaras kring en modell som beskriver de faktorer som i störst utsträckning påverkar samarbetet samt hur dessa förhåller sig till sin kontext. Studien visar att det finns olikheter mellan försvarsmakterna som påverkar samarbetet, men också aspekter som stärker det gemensamma arbetet. Sammantaget pekar studien på fem faktorer inom olika områden som har tydlig påverkan på samarbetet. Faktorerna påverkar samarbetet på olika sätt med olika påverkansgrad på olika nivåer i organisationen. Samarbetets drivkraft är starkt knutet till den tydliga politiska viljan. Den svenska och finska ledningskulturen skiljer sig år vilket återspeglas på alla nivåer men är tydligast och får störst påverkan på den lägre nivån. Språket är en skiljande faktor. Lösningen med ett gemensamt arbetsspråk är logisk men studien visar att det innebär utmaningar av större dimension än vid första anblick. Att bygga ett samarbete utan avtalade förpliktelser gör att tillit och förtroende får en betydande roll. För ett samarbete mellan arméstridskrafter är vikten av ett ledningsstödsystem central. Det gemensamma arbetet inom ledningssystemområdet kan skapa dessa förutsättningar. Olikheterna till trots så har Sverige och Finland redan ett väl fungerande samarbete, vilket nutida erfarenheter visar bland annat från våra gemensamma beredskapsförband och internationella insatser. Man har också genom tydlig målsättning och ambition mycket goda förutsättningar att fördjupa samarbetet ytterligare. / The defence cooperation between Sweden and Finland has accelerated during the last couple of years. Last into the cooperation, and maybe the most complex part is the cooperation between the two armies. The unique context of land forces puts human interaction in focus when large amounts of people, vehicles and technical systems are to be commanded and coordinated in time and in a limited geographical space. When this type of action involves two defence forces the dynamics that occurs is worth studying. This thesis project studies the conditions and factors that affect the Swedish-Finnish defence cooperation on a tactical level, from an Army perspective. The study explains both the driving and the constricting factors in the cooperation. The research is based on interviews with Swedish and Finnish army officers. Conclusions are drawn supported by a model built on the factors that are most influential on the cooperation and how these factors apply to the context of the cooperation. The thesis shows that there are differences between the two defence forces that affect the cooperation, but it also shows aspects that strengthens the efforts. The factors have different effects and different impact depending on the organisational level in the defence forces. The conclusions points to five strong factors in different areas that influence the cooperation. The main drive has a strong connection to the political will. Swedish and Finnish leadership culture is diversified, this shows and has the greatest impact on lower organisational levels. Language is a dividing factor. It is a logical solution to use a common working language, but this study shows that the common language results in great challenges. Building a cooperation without obligations means that trust and confidence are of substantial importance. In a cooperation between Armies a common command and control system is vital. The collaboration on system development can set the condition for a common command and control system. Even though this study found differences it also found a working cooperation. Proof of this is our bilateral high readiness units and international operations. Through clear and common goals and ambitions there are prerequisites for an even deeper cooperation. / Yhteenveto Ruotsin ja Suomen puolustusyhteistyö on edennyt nopeasti viime vuosina. Viimeinen ja ehkä monimutkaisin osa tätä yhteistyötä on molempien maiden maavoimien välinen yhteistyö. Maavoimien yksikköjen ainutlaatuisuus asettaa keskeiseksi ihmisten vuorovaikutuksen, jossa suuria määriä ihmisiä, ajoneuvoja ja järjestelmiä on johdettava ja koordinoitava aikaan ja paikkaan rajoitetulla maantieteellisellä alueella. Kun tähän toimintaan liittyy kahden maan puolustusvoimaa, muodostuva dynamiikka on pohdinnan arvoinen. Maavoimien näkökulmasta tutkimuksessa tuodaan esiin olosuhteet ja tekijät, jotka vaikuttavat Ruotsin ja Suomen väliseen sotilaalliseen yhteistyöhön, lähtökohtana taktinen taso. Tutkimuksessa tarkastellaan ja selitetään sekä yhteistyötä yhdistäviä ja eteenpäin vieviä tekijöitä että yhteistyön vaikeuttavia tekijöitä. Tutkimus perustuu sekä Ruotsin että Suomen armeijan upseerien haastatteluihin. Tutkimus perustuu johtopäätöksiin mallista joka kuvaa tekijöitä jotka vaikuttavat yhteistyöhön eniten ja miten nämä liittyvät sen kontekstiin. Tutkimus osoittaa, että asevoimien välillä on eroja jotka vaikuttavat yhteistyöhön, mutta myös aspekteja jotka vahvistavat yhteistä työtä. Kaiken kaikkiaan tutkimus osoittaa viisi tekijää eri alueilla, joilla on selvä vaikutus yhteistyöhön. Tekijät vaikuttavat yhteistyöhön eri tavoin ja erilaisilla vaikutustasoilla organisaation eri tasoilla. Yhteistyön liikkeellepaneva voima liittyy kiinteästi selkeään poliittiseen tahtoon. Ruotsin ja Suomen johtamiskulttuuri eroavat, mikä heijastuu kaikilla tasoilla, mutta on selkein ja vaikuttaa enempi alemmalla tasolla. Kieli on erottava tekijä. Yhteinen työkieli on ratkaisuna looginen, mutta tutkimus osoittaa, että se asettaa suurempia haasteita kuin ensi silmäyksellä voisi todeta. Yhteistyön rakentaminen ilman sopimusvelvoitteita tarkoittaa, että luottamuksella on merkittävä rooli. Komentotukijärjestelmän merkitys on keskeinen maavoimien yhteistyölle. Yhteinen työskentely johtamisjärjestelmän alueella voi luoda nämä olosuhteet. Eroista huolimatta Ruotsilla ja Suomella on jo hyvin toimiva yhteistyö, jonka nykypäivän kokemukset osoittavat esimerkiksi yhteisistä valmiusjoukoista ja kansainvälisistä rauhanturvaamis- ja kriisinhallintatehtävistä. Selkeät tavoitteet ja pyrkimykset luovat myös erittäin hyvät edellytykset syventää yhteistyötä entisestään.