This essay was to investigate what self-image public libraries convey on Facebook and what image is received by the users, along with comparison of those. It was investigated if the received image corresponded with the users’ previous image of public libraries. The method used was interviews with the Facebook administrators and surveys with the users. The theoretical framework was Kotler’s model for image creation.The research is mainly American and shows Facebook as an accepted marketing tool for libraries among students, but as not taken seriously by the library staff. Also the Swedish studies show that Facebook is used for marketing. They show there are no policies for working with Facebook image and that the process is randomized.The results of the interviews show that the main purpose for the libraries’ participating on Facebook is marketing and conveying a positive library image, although there are no specific guidelines. The results of the surveys show that the majority has a positive view of the pages. The negative image is due to a lack of correlation between the recipients’ earlier image of libraries and the mediated image. The receivers believed that the pages were created for marketing.The analysis of the results showed that the libraries that used Kotler's model for image creation got more positive response among users than those who did not. The most important factor in library image creation on Facebook is how well it reflects reality and how well the image corresponds with the recipients' perception of reality.

In face-to-face contexts, individuals typically make one social comparison per day and make more self-enhancing downward comparisons (to worse-off others) than potentially threatening upward comparisons (to better-off others). However, online social networks such as Facebook may be radically altering these standards. In two studies, I examined the frequency, direction, and impact of social comparisons on Facebook, and investigated potential moderating factors, including self-esteem. Participants reported making more upward than downward Facebook comparisons (Studies 1 and 2) and made an average of four comparisons in a 20-minute Facebook session (Study 2). Both low self-esteem and being motivated to log onto Facebook to get information with others predict making more comparisons on Facebook (Study 1) and participants with lower self-esteem may feel worse about themselves after making both upward and downward Facebook comparisons compared to their higher self-esteem peers (Study 2).

Vi har förstått under åren att sociala medier har kommit att betyda mycket för privatpersoner och företag och även att sociala medier är i ständig förändring. På ett eller annat sätt handlar det om att marknadsföra sig själv. Sociala medier har blivit en ny ”reklam-kanal”, men det innebär inte för den sakens skull att det alltid är bra reklam. Företag måste ha uppsatta mål och strategier för att kunna nå det som de söker, vare sig det handlar om målgrupp, nya kunder eller att sälja en produkt.

”The modern library in the network society” A study of cultural politicians and librarians opinions about libraries' use of social media Social media is becoming more and more interacted in our daily lives and Carlsson (2013) argues that today's libraries have undergone major challenges in the digital information technology's entry in the library arena. The new technology has led to sum up in one question: how a library should relate to the digital information technology, the issue has applied in particular the social communications media, such as Facebook, Twitter and more. The purpose of this paper is to examine the culture of politicians and librarians 'perceptions of public libraries' use of social media linked to the libraries and their democracy promotion efforts. This is analyzed from Castells theories about the network society and the digital divide. In summary, the study concluded that the majority of the culture politicians and librarians believe that social media is a part of the future of the library. But they have different views on how to get there, cultural politicians describe the ideas for the library and the use of social media more visionary, while the librarians descriptions are more closely with the business. The possibility of dual communication instead of one-way communication took many respondents as an important part of the library's presence on social media. The importance of the library's democracy promotion efforts to reach out to everyone even those as defined by or at risk of falling into the digital divide is also discussed in the study.

Det finns en hel del forskning om högerpopulistiska partiers relation till massmedier, och hur den högerextrema rörelsen använder sociala medier. Hur högerpopulistiska partier använder material från medierna för att rama in sina politiska budskap är däremot mindre utforskat. Frågeställningarna för undersökningen var hur Sverigedemokraterna agerar som news aggregator på sin Facebook-sida i samband med riksdagsvalet 2014, och hur partiet ramar in det redaktionella material de länkar till. En kvalitativ undersökning med utgångspunkt i teorin om framing gjordes av samtliga officiella inlägg på Sverigedemokraternas Facebook-sida under perioden 140801 – 141031. Inläggen grupperades utifrån sex teman (mobilisering, Sverigedemokraterna mot etablissemanget, välfärd, ekonomi, invandring och hotet mot Sverige). De inläggen som innehöll länkar till redaktionellt material analyserades vad gäller syftet med nyhetsförmedlingen och inramningen av det länkande materialet. Analysen visar hur Sverigedemokraterna använder Facebook-sidan för att förmedla sin egen tolkning av händelser under valrörelsen. Det redaktionella materialet används för att ge SD legitimitet, hämta hem segrar och förstärka bilden av stödet för partiet. Två gestaltningar dominerar inramningen av de länkade artiklarna. Den ena är att SD som enda parti vågar tala klarspråk om den negativa utvecklingen i Sverige och därmed ger röst åt ”vanligt folk”. Den andra är att Sverige är hotat och att detta på olika sätt kan kopplas till invandringen. Detta ligger i linje med resultat från tidigare forskning.

Syfte och frågeställningar: Syftet är att belysa hur ICA och Lidl kommunicerar och marknadsför sig via Facebook, samt att se huruvida de även använder det för att skapa mer symmetriska band med sin publik. Frågeställningar berör vilka mönster som finns i kommunikationen och hur interaktionerna mellan företagen och de som kommenterade ser ut. Metod och teori: En kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys har används i uppsatsen. Materialet består av Facebook-inlägg från respektive företag, samt tillhörande kommentarer. Dessa har analyserats med hjälp av teorier inom kommunikation, marknadsföring, retorik samt tidigare forskning kring inlägg företag lägger upp på Facebook och hur det påverkar läsarens beteende. Resultat: Facebook användes främst som ett marknadsföringsverktyg av bägge företagen. Innehållet i en viss del av inläggen som lades upp tydde på en vilja att bjuda in till dialog. Lidl och ICA verkade dock vara selektiva angående vilka inlägg de besvarade. Negativa kommentarer fick i flera fall inget svar Rent retoriskt präglades både ICA och Lidl:s språk främst av logos. Utifrån urvalet som studerades gick det inte att säga att de bedrev symmetrisk tvåvägskommunikation. Intentionerna finns dock där till viss del – men i sådana fall behöver både ICA och Lidl ställa fler öppna frågor till läsarna och även bemöta de mer negativa kommentarerna mer konsekvent. Dålig eller utebliven respons ökar risken för negativ word-of-mouth – vilket potentiellt kan försämra relationen med deras kunder.

Syftet med denna studie var att undersöka betydelsen av sociala medier i relation till individers uppfattning om sig själva, med inriktning på hur individens självidentitet påverkades. Det sociala nätverket Facebook och bilddelningstjänsten Instagram stod i fokus för undersökningen. Studien genomfördes med hjälp av sex stycken halvstrukturerade intervjuer med tre kvinnor och tre män i åldrarna 20-32 år. Urvalet bestod av ett bekvämlighetsurval av personliga kontakter. Samtliga individer som ingick i studien var medlemmar på Facebook och Instagram sedan minst 1 år tillbaka och var dagligen aktiva på båda nätverken. Studiens resultat visade att Facebook och Instagram till största del gav individerna möjligheter att lyckas upprätthålla en stabil självidentitet. Samtliga individer ville framstå så bra som möjligt på de sociala nätverken och detta gick i linje med Anthony Giddens teori om det ideala självet. Resultatet visade tydligt att det ligger ett reflexivt moment bakom individernas presentationer av sig själva, med målet att visa upp en så bra sida som möjligt av sig själv. Respons från andra medlemmar och en önskan om att ha många vänner och följare på nätverken visade sig ha funktionen som ett främjande för individens stolthet. Resultatet visade även att negativa inverkningar på individernas självidentitet kunde uppkomma då de jämförde sig med andra medlemmars framställningar av sig själva.Vid sådana jämförelser uppstod känslor av att vara otillräcklig i någon bemärkelse och individernas stolthet visade sig i dessa fall vara hotad. I särskilda fall var stoltheten till och med ersatt av skamkänslor hos individen. / <p>2015-06-04</p>

Abstract Titel: En ytlig nödvändig glättighet – En kvalitativ studie av hur medieanvändare i åldrarna 40-69 ser på sitt användande av sociala medier med särskild tonvikt på Facebook. Nivå: C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 högskolepoäng Författare: Fanny Lindholm och Elin Holm Handledare: Gabor Bora Examinator: Anna Edin Syfte: Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur medieanvändare i åldrarna 40-69 år ser på sitt användande av sociala medier med särskild tonvikt på Facebook, samt hur de ser på sin omgivnings användande av sociala medier. Det undersöktes även om eller hur dessa personers sätt att kommunicera med vänner och bekanta har förändrats i och med att sociala medier blev aktuellt. Frågeställningar: Hur ser medieanvändare i åldrarna 40-69 på sitt användande av sociala medier med särskild tonvikt på Facebook? Upplever dessa personer att deras sätt att kommunicera med sina vänner har förändrats i och med att sociala medier blev aktuellt? Metod och material: I uppsatsen har kvalitativa intervjuer genomförts. Intervjuerna har bestått av tre fokusgrupper indelat i åldrarna 40-49, 50-59 och 60-69. Det var fyra deltagare i varje grupp och alla använder sig av sociala medier, främst Facebook. Detta för att det förhoppningsvis skulle finnas en förändring i sättet de kommunicerar på idag jämfört med förut. I uppsatsen har man tittat på olikheter, likheter och samband i materialet, som sedan har analyserats för att svara på frågeställningarna.   Slutsats: Undersökningen visade att deltagarna är mycket medvetna i sitt användande av sociala medier och det märktes att de har tänkt kring risker och konsekvenser, samt att det är lättare att nå varandra numera. De tycker även att sociala medier, främst Facebook, är ett bra hjälpmedel till att bibehålla och skapa kontakt med andra och att den största förändringen för dem är att de pratar kortare men oftare med sina vänner.   Nyckelord: Facebook, sociala medier, kommunikation, äldre personer

Syfte: Syfte är att undersöka hur dagens medieanvändares krav på hur myndigheterna informerar har förändrats. Detta kommer att undersökas i en fallstudie om hur Trafikverkets formella strategi fungerar vid en operativ störning på järnvägen. Frågeställningar: Vid en operativ störning på järnvägen - vilka medier använder sig allmänheten av för att få information? Hur arbetar Trafikverket strategiskt med att förmedla information till allmänheten vid en operativ störning på järnvägen? Teori: González-Herrero &amp; Smiths teori om hur den internetbaserade teknologin förändrar hur företag hanterar kriser och Ki och Nekmats teorier kring sina forskningsresultat om kriskommunikation på Facebook. Metod: En kvantitativ metod genom en enkät, en kvalitativ metod genom en intervju med Viktor, kundtjänsthandläggare på Trafikverket och sedan en jämförelse med Trafikverkets riktlinjer Trafikverkets närvaro i sociala medier och Hantering av Trafikverkets sociala kanaler. Materialet: Resultatet av enkäten och intervjun samt Trafikverkets riktlinjer. Resultat: I dagens samhälle vill medelanvändarna få snabb, enkel och effektiv information. Internet innehåller så omfattande information att det är omöjligt att ta del av allting, därför söker användarna invidanpassad information. Medieutvecklingen har gjort det möjligt för medieanvändarna att få information utan att behöva söka upp den, exempelvis genom appar. En app i mobilen samlar all information som är relevant för användaren och sänder en push-notis för att uppmärksamma vid en händelse. Vilken plattform myndigheten ska använda sig av är oklart, men fokus bör ligga på lättillgängligheten som mobilerna och apparna erbjuder. Detta för att ge medieanvändarna den typ av information som de kräver.

The first part of the thesis gives a systematic overview and conceptual analysis of the literature on studying misinformation and disinformation in social media, with a special focus on research projects using large scale data obtained from Twitter and Facebook. The literature review gives a detailed overview of the scope of data collected by the various research projects; the means of accessing the data, which are rooted in the concrete socio-technical arrangement of the various platforms, and the type of analytical tools they apply. Furthermore, it also maps the various theoretical questions behind the research projects. The author of the thesis also gives his own definition of information manipulation and describes a conceptual model of information manipulation in the context of social media. The second part of the thesis applies some of the insights from the literature review to a large Twitter data set collected during the monitoring of African elections. The analysis follows a qualitative approach and focuses on case studies created from specific incidents during the elections. Each of these incidents illustrates a special aspect of the problem of information manipulation in online social media.