Facebook är idag världens största sociala nätverk och utgör en integrerad del i många människors liv. Facebook erbjuder en ny typ av interaktion där hela världen kan kopplas samman. En individ kan nå ut till flera hundra andra med hjälp av ett par knapptryckningar, det enda som krävs är en telefon eller dator med internetuppkoppling.  I och med Facebooks inträde i människors liv erbjuds också nya möjligheter för individen att skapa sin identitet vilket väckte vårt intresse att studera ämnet närmare. Vi har därför valt att undersöka: Hur väljer individer att konstruera sin identitet på Facebook?  Detta gör vi genom att analysera så kallade statusuppdateringar med diskursanalys. En statusuppdatering är ett kort meddelande som når ut till alla individens ”vänner” på Facebook och är ett relevant datamaterial för att studera identitetskonstruktion då det utgör en självpresentation som kan bekräftas på olika sätt. I vår studie fann vi sex subjektspositioner som beskriver hur individer konstruerar sin identitet på Facebook. Dessa var: Den lyckade, Den lustige, Den relationsorienterade, Den aktive, Den negative och Den kloke. Vi har också tittat på de tolkningsrepertoarer som kopplas till respektive subjektsposition samt vilka mekanismer individen använder då hon antar subjektspositionen. När vi presenterar vårt resultat har vi tagit hänsyn till responsen i form av antal ”gilla” kopplad till respektive subjektsposition och därmed funnit att subjektspositionerna Den lyckade och Den lustige var de mest accepterade samt att Den negative och Den kloke var de minst accepterade subjektspositionerna på Facebook.

Since early 2010, Facebook.com, the world’s most popular social network site (SNS), has come under a storm of media criticism over the commercial use of its users’ personal information. Yet even as more became known about the fact that Facebook sells publicly shared information to companies for advertising purposes, two years later the SNS amassed one billion members in October 2012. Based on in-depth interviews 30 Millennials (18 to 32-year olds) and 10 Boomers (48 to 58-year olds) that are daily users of Facebook, this dissertation provides a qualitative analysis of attitudes toward privacy and personal information disclosure on Facebook. What steps—if any—are being taken by users to regulate their personal information disclosure? How do users feel about the website selling their personal information to advertisers? What are the benefits of using Facebook and do they outweigh the risks of having one’s information used for commercial purposes? Or is it even seen as a risk at all? What are the sociological implications of users’ answers to these questions? I challenge prevailing conclusions that the intensity of Facebook use is associated with higher levels of social capital and that Facebook is especially useful for maintaining and building bridging ties to one’s acquaintances. On the contrary, among Millennials in my study, the website is used for maintaining bonding ties between close friends and family members, not bridging ties between acquaintances; that the maintaining of bridging social capital is by comparison merely a passive benefit. As well, while the Boomers in my study use Facebook to maintain bridging ties, maintaining social capital is not a consideration. In arriving at this conclusion, I thematically broke out the benefits of using Facebook as Facebook is my life online, Facebook is my primary connection to others, and Facebook is a convenient communication and information tool. As well, the perceived risks of using Facebook involve a lack of privacy and, to a lesser extent, issues of control. For the Millennials and Boomers in my study, the practical benefits of using Facebook outweigh the perceived risks, and the perception of control on the user’s part is a key factor in rationalizing their ongoing use of the website. As a practical application of my findings, I propose how the marketing research industry might apply these findings toward learning more about consumers.

Frågeställning: Vilken roll intar de sociala medierna i kommuners kommunikationsarbete? Bakgrund: De senaste åren har allt fler kommuner börjat använda sig av sociala medier. Detta ställer stora krav på kommunerna, att anpassa kommunikationen efter medborgarna och efter de nya medierna. Frågan är vilken funktion och roll de sociala medierna får i kommunernas kommunikationsarbete. Syfte: Att tillföra kunskaper om hur man kan förstå sociala medier  som mötesplats mellan kommuner och medborgare. Meningen med studien är att tillföra kunskaper såväl om syftena bakom närvaron som hur det fungerar i praktiken. Metod: Kvalititativa forskningsintervjuer med kommunikationsexperter på tre svenska kommuner och kvantitativ innehållsanalys av kommunernas Facebooksidor. Slutsats: Sociala medier används oftast för att föra ut information och i liten utsträckning för att interagera. Då interaktion uppstår är det sällan ömsesidigt, medborgarna vill inte prata om samma saker som kommunen. Resultatet tyder samtidigt på att närvaron på sociala medier kan stärka kommunens legitimitet. Vad som förhindrar utvecklingen mot en utökad dialog  är resurser, prioriteringar och synen på demokrati och medborgarinflytande.

With the rise of the internet especially and information- and communication technology in general, the opportunities for fast and effective communication and sharing of information have proliferated. In relation to the new technologies, the citizens’ demands on organizations’ communicative efforts have increased. Today’s citizens have high standards regarding transparency, the opportunity to dialogue and have hopes to influence the public sector. With the development of social media in society new opportunities have therefore been created for the ways in which public sector organizations can and should relate to their residents. Today’s municipalities must address citizen demands and needs to communicate on their terms, which has led to a situation where a number of municipalities around the country are using social media in their e- government. That social media are used in municipal e- dialogue with residents is however a new phenomenon. There is therefore no official guidelines from the parliament regarding how social media should be used for successful communication or dialogue with citizens, and this circumstance has created some difficulties for how the local governments should use the new technology effectively.   The purpose of the studie is to examine how three communes in Värmland have used social media in their e- government. To be able to perform the study, representatives from Forshaga, Hammarö and Karlstad commune have been interviewed. Theories about e- governance, e- democracy, internet, social media, publicity laws, citizen as customers and public organizations changes and possibilities in society have been used to analyze the results from the interviews. The study shows that local governments find that work with social media is primarily positive, but that there are also disadvantages and difficulties. Tips from the government have been used even if local modifications sometimes are needed and the reason that social media is used are the communes endeavor on interactivity and fast citizen dialogue. In the future, the municipalities will be required to try to work more efficiently with the new technologies in demand for a greater transparency, which is considered important.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur ungdomar resonerar kring normalitet, avvikelse, social uteslutning och identitet på Facebook. Vi beslöt att undersöka ungdomar i åldern 16-19 år för att det i den åldern är många som använder sig av Facebook och för att tiden gjorde att vi var tvungna att begränsa oss. Den teori vi har använt oss av är socialkonstruktionism och det är utifrån den och tidigare forskning på ämnet sociala medier som vi har gjort vår analys. I resultatet framkom att det normala är att hålla sig i bakgrunden på Facebook och inte vara för synligt aktiv och en person som uppdaterar för ofta om onödiga vardagliga saker ses som avvikande och uppmärksamhetssökande. Det framkom också att ungdomarna till viss del anpassar sitt beteende på Facebook för att inte bli sedda som konstiga och riskera social uteslutning. Vi kom till slutsatsen att det sker en viss socialisation på Facebook eftersom ungdomarna genom interaktion lär sig normer och regler för vad som är normalt respektive avvikande och hur de ska förhålla sig till detta.

As computerized communication and the Internet have evolved, the possibility to express and affirm one’s identity in new ways has also been created. Facebook, which has taken a leading role among the social fora on the Internet and succeeded worldwide, is my choice of study due to the number of people that actively choose to present themselves on it.  The purpose of this thesis is to study the identity construction on Facebook through the activities a member partakes in, as well as how the presentation of oneself is written and if it is a result of a self-reflective process of the individual. The rationale for the qualitative study has been personal interviews in order to get an insight into how the individuals use and present themselves on Facebook and - in the interaction with others – how they construct their own identity. My hypothesis has been that we, in the interaction with others, have a great possibility to create and understand our own identities.  The study results show that identity formation is a constant process and that it is indeed a self-reflective project. It is through the interaction with others the possibility to affirm and strengthen the identity not only to oneself but also towards others is created. Individuals choose to show certain parts of one’s identity, which often gives a misleading and biased image of the individual in question. However, there seems to be a high awareness of what the presentation signals and to whom. The membership of this social forum is a consequence of the sense of being a part of a greater union with others.

Friend lists allow Facebook users to group their friends and may be used to share certain information only with those in a specific list. This function has been around for several years, but has never gained any particular popularity among users, most of whom probably did not know it even existed a couple of years ago. In the fall of 2011, however, the function was updated and made more visible on the site. There are several possible uses of friend lists, such as privacy control, filtering of the news feed, self-presentation and targeted information sharing. This paper aims to investigate the extent to which friend lists are used by students today, as well as why students actually use their lists, i.e. for what purposes. Judging from the results of this study in comparison with earlier research, there seems to have been a somewhat recent increase in the awareness of the fact that friend lists actually do exist, but still most users tend not to utilize them. Moreover, the results indicate that friend lists quite rarely are used for privacy control, or anything else for that matter, probably due to a number of drawbacks that they possess as of today.

Alltfler myndigheter och kommuner väljer Facebook som en av sina kommunikations- och publiceringskanaler. Möjlighet till dialog och att snabbt sprida information till medborgarna är några av argumenten. Målet är att myndigheter och kommuner ska bli mer tillgängliga. För att lyckas med detta använder man klarspråk. Problemet med klarspråk är att det inte är tillräckligt för vissa målgrupper. Personer med läs- och skrivsvårigheter behöver ett språk som är anpassat efter deras behov som underlättar läsningen ytterligare. Ett hjälpmedel är lättlästa texter som riktar sig till denna målgrupp. Men att tillhandahålla lättlästa texter och sedan tro att problemet är löst är både naivt och ineffektivt. Problemet är att målgruppen som lättläst riktar sig till är för bred. En dyslektikers lässvårigheter skiljer sig väldigt mycket mot exempelvis en utvecklingsstörds lässvårigheter. Det är alltså två problem. Personer med läs- och skrivsvårigheter exkluderas på FB och att lättläst exkluderar dyslektiker.     Syftet med min undersökning är att kartlägga vilka riktlinjer som underlättar läsningen på FB för en av målgrupperna med läs- och skrivsvårigheter. Därför avgränsar jag mig till dyslektikernas behov. Riktlinjerna presenteras i en manual riktad till informatörer på svenska myndigheter och kommuner. / More and more authorities and municipals choose Facebook as one of their communication and publishing channels. Arguments for using social networks as FB is that it makes opportunities for dialogue and to quickly release information to citizens. The purpose for authorities and municipals using FB is to become more available. Writing at this forum they use plain language. The problem with plain language is that its not suitable for all readers. People with reading and writing disabilities need a language that is adjusted to their needs. A tool to be used to increase understanding to weak readers is easy to read texts aimed at this groups. But to provide easy to read texts at the FB forum and then believe that the problem is solved is both naive and ineffective. The main issue is that the target group (weak readers) is a group with lots of different reading disabilities, its too broad. For example a person with dyslexia have a different reading disability then a mentally retarded person. There are two problems due to this. People with reading and writing disabilities are excluded on FB and easy to read texts excludes persons with dyslexia. The purpose of my study is to identify guidelines that ease reading on FB for a target group with dyslexia. Therefore I define my work only to persons with dyslexia and there needs. The guidelines is presented in a manual, aimed at public relation officers and writers on Swedish authorities and municipalities.

Vi omges i vår vardag ständigt av bilder. Dessa spelar en roll för hur vi relaterar oss till omvärlden men också hur vi ser på oss själva. Idag är det enklare än någonsin att ta och dela med sig av fotografier och detta spelar roll för skapandet av vår egen identitet. Mitt arbete ställer frågan om hur profilbilden på Facebook är en del av  identitetsskapande processer. Jag försöker svara på frågan utifrån hur man ser på sitt eget användande av profilbilden och vad man som användare kan läsa in för betydelser i andras bilder. Eftersom det finns en pågående debatt om ungas användning av sociala medier och bilder på sig själva vill jag med detta arbete nyansera denna diskussion genom att beskriva de tankar och processer som ligger bakom unga och äldre användares användande bilder av sig själva på nätet. Frågan om ungas identitetsarbete har styrt både uppsatsen och den konstnärliga gestaltningen. Jag har genomfört intervjuer som jag studerat med hjälp av teorier kring hur vi använder och skapar vår identitet och relaterar oss till varandra, och på så sätt har jag kunnat visa att Facebook är en social scen eller arena som på många sätt fungerar som andra sociala arenor vi rör oss i. Mitt arbete visar på vilka olika sätt man försöker kontrollera den bild av sig själv andra får, samtidigt som man tolkar och påverkas av andras bilder. Det finns dock stora utmaningar i ett relativt nytt socialt forum som Facebook, och denna uppsats tar upp hur dessa utmaningar bemöts och hanteras. I min gestaltande del har jag valt att teckna profilbilder och animerat dessa. Över 3 miljarder bilder laddas upp på Facebook varje månad och denna ström av visuell information försöker jag illustrera. Men jag vill också visa att identiteten är mångbottnad och består av flera olika, ibland transparanta, lager och att vi spelar en mängd olika roller. Vår egen identitet blir till och förändras i mötet med andra identiteter; du, jag och de vi möter är en del av varandra. Jag gör medvetet mig själv till en del av min gestaltning. I mina intervjuer studerar jag de andras identitetsarbete men kan inte undvika att även bli en del av det, precis som de blir en del av min vardag och min identitet i nuet när jag skriver detta arbete. Jag har valt att försöka skildra hur vi tecknar vår egen identitet samtidigt som detta personliga arbete är en del av ett ständigt flöde där ingenting är fast och beständigt.

Bakgrund Fler och fler företag väljer att annonsera sitt varumärke på facebook eftersom det är ett billigt alternativ till annan annonsering. Dessutom är det lättare att nå ut till sin målgrupp då annonserna är riktade. Syfte  Ambitionen med denna studie är att ta reda på om facebook verkligen är rätt forum för alla sorts varumärken. Huvudsyftet för denna uppsats lyder:  Hur ser unga facebookanvändare på företag som annonserar på facebook? Teori Undersökningen tar sin grund i logisk positivism. Jag stödjer även uppsatsen på grundläggande marknadsföringsteorier, övervakningsteorier och teorier om hur man bygger upp ett trovärdigt varumärke. Metod Resultatet av studien baseras på en surveyundersökning med frågor som berör ämnet undersökningen fick totalt 88 respondenter. Resultat Ur undersökningen kom det fram att en del branscher, så som sjukvård inte ansågs höra hemma på facebook. Detta eftersom facebook inte ansågs vara ett tillräckligt förtroendeingivande medium för att koppas ihop med dessa varumärken på ett behagligt sätt. / Background More and more companies choose to use facebook as a channel for marketing since it is a cheap alternative for other types of marketing. Furthermore, it is an easy way to reach the right target since the ads are aimed. Purpose The ambition with this study is to figure out whether facebook really is the right forum for all kinds of brands. The main purpose of this thesis reads: How do young facebook users view companies that put ads on facebook? Theory The study is based on logical positivism. I also support the thesis on basic marketing theories, surveillance studies and theories on how to build a brand with credibility. Method The result of the study is based on a survey with 88 respondents. Results From the study it can be read that some branches, such as medical care, were not believed to belong on facebook. This is because facebook was not considered a trustworthy medium enough to be connected with this kind of brands in a pleasant manner.