Under 2009 genomförde Uddeholm i Hagfors ett konjunkturavdrag, vilket var den första överenskommelsen i sitt slag. Konjunkturavdraget gick ut på att alla anställda fick gå ner åtta timmar i arbetstid, med villkoret att gå ner tio procent i lön. Denna överenskommelse gällde hela företaget, vare sig man var fackligt ansluten eller inte. Syftet med denna uppsats är att genom ett förutsättningslöst arbetsätt belysa konjunkturavdraget. Arbetssättet i uppsatsen förhåller sig till en metod som kallas grundad teori, som bygger på författarnas öppna sinne, tabula rasa. Som grund för informationssökandet genomförde vi intervjuer med de olika fackliga organisationerna; Ledarna, Unionen, Sveriges Ingenjörer och IF Metall, som är närvarande vid Uddeholm. Dessa intervjuer kombinerades med två representanter från företagsledningen samt två arbetsledare. De kategorier vi fick fram genom de intervjuer som genomfördes var solidaritet, förhandlingar, kompetensbevarande, implementering av avtalet, alternativa vägar, hot från intressenter och påverkan. Detta vävs sedan ihop till en gemensam kategori som vi valt att kalla socialt ansvar. Den genomgående trenden inom Uddeholm, att involvera fackliga organisationer, är något vi hoppas de fortsätter med. I slutsatsdelen fastslår vi med hjälp av tillgänglig litteratur, att Uddeholm är inne på helt rätt spår när det kommer till socialt ansvarstagande.

Undersökningens syfte var att belysa den aktuella nedgången av medlemmar hos fackliga organisationer och öka förståelsen för hur de fackliga organisationerna arbetar för att nå ut till unga samt öka medlemsgraden i sina organisationer. Teorier vi har använt oss av är Lysgaards teori om olika betingelser som gör att människor antingen drar sig till ett kollektiv eller inte, Kjellberg teorier om individuella faktorer som påverkar, Mancur Olsens teori om free-rider problematiken samt Noon, Blyton och Noons teorier om olika faktorer som påverkar det fackliga medlemskapet. Vi har använt oss av svenska såväl som internationella källor som vi kunnat applicera på motiven till fackligt medlemskap. En kvalitativ metod gjordes där vi använt oss av ett bekvämlighetsurval blandat med snöbollsurval. Detta medförde en större geografisk aspekt där vi har respondenter från Malmö i söder och ända upp till Norrland. Till slut genomfördes åtta intervjuer med fackliga förtroendevalda där vi inte lagt någon värdering i kön eller ålder. Intervjuerna spelades in samt transkriberades och därefter kodades där vi fann nyckelord som vi kunde koppla ihop med våra teorier. Resultatet av vår studie visade på att det är varierande motiv men där nyttomotiven alltså vad de själva får ut av det men vi kunde även se att tryggheten är en stark faktor i dagens samhälle. Det motiv som var starkast för att inte gå med i ett fackförbund var en stark politisk aspekt som vi inte hade räknat med. Resultatet visade även på att fackförbunden jobbar i stort sett på samma sätt för att rekrytera arbetstagare till sina organisationer men nästan ingen har ett stort fokus på den yngre arbetstagaren utan arbetstagare som helhet. Sammanhängande för alla respondenter var att de inte själva såg någon minskad organisationsgrad på just deras ansvarsområde eller lokala klubb men alla var medvetna om att organisationsgraden över hela Sverige har en nedåtstigande kurva. Alla respondenter svara personligt med egna upplevelser och erfarenheter av den fackliga världen och dess olika uppgifter.

No description available.

<p>Denna uppsats avhandlar hur LO ser på sig själva i en tid då globaliseringen av arbetsmarknaden innebär nya utmaningen för LO och fackföreningsrörelsen i stort. Konflikter med utländska företag blir allt vanligare och vi har valt att analysera LO-tidningens framställning av Vaxholmskonflikten, den konflikt som utbröt då LO-förbundet Byggnads satte det lettiska byggföretaget Laval un Partneri i blockad.Syfte är att med en diskursanalytisk ansats studera framställningen av Vaxholmskonflikten i LO-tidningen för att därigenom undersöka hur LO ser på sig själva och sin omvärld. Med andra ord är frågan om hur LO konstituerar sin identitet och ideologi i artiklarna kring Vaxholmskonflikten central i vår analys.Vi har i vår analys kunnat se hur LO artikulerar två motstridiga sätt att se på såväl konflikten i Vaxholm som på övriga politiska frågor, två sätt som vi valt att kalla välfärdsdiskursen och konkurrensdiskursen. Båda diskurserna är såväl politiska som ideologiska och eftersom konkurrensdiskursen är LO:s konstruktion av dom andra står den för allt det som LO inte är och som de inte identifierar sig med. De andra består enligt LO av en mängd grupperingar och institutioner som inte delar LO:s åsikter kring fallet i Vaxholm och/eller i andra politiska frågor rörande den svenska arbetsmarknadsmodellen.</p>

<p>Vi har i detta arbete undersökt och analyserat hur den stereotypiske läraren representeras i de fyra svenska filmerna: <em>Hets</em> (1944), <em>Ole dole doff</em>, (1968), <em>Lust och fägring stor</em> (1995) och <em>Vikarien</em> (2006). Senare har vi genomfört en jämförande analys med hur den stereotypiske läraren representeras i tre fackliga tidskrifter ifrån samma tid: <em>Svensk Lärartidning</em>, <em>Svensk</em> <em>Skoltidning</em> och <em>Skolvärlden</em>. I vår jämförande analys fann vi stora likheter, exempelvis mellan diskursen om bristande resurser i skolan samt elevdemokrati. Vidare fann vi också skillnader, exempelvis presenterade en av filmerna en karaktär som tidsenligt inte stämde överens med hur den svenska skolan under den aktuella tiden såg på lärande, samt hur en lärare skall vara. Vår önskan är att lärare och lärarstudenter skall kunna använda denna analys för att ifrågasätta samt fundera kring sin egen lärarroll, och se likheter och skillnader i hur den idealiska läraren representeras dels inom filmens värld samt inom de fackliga tidskrifter som existerar inom skolvärlden.</p> / <p>We have in this study examined and analyzed how the stereotypical teacher is represented in the four Swedish movies: <em>Torment </em>(1944)<em>, Ole dole doff </em>(1968), <em>All Things Fair </em>(1995) and <em>The Substitute </em>(2006). Then a comparative analysis was made, of how the stereotypical teacher is presented in three union trade journals from the same period of time: <em>Svensk Lärartidning</em>, <em>Svensk Skoltidning </em>and <em>Skolvärlden</em>. We found large similarities in our comparative analysis. For example, the discussion regarding the lack of resources in school, and also student democracy was analyzed. We also found differences, for example one of the movies presented a character not contemporary with the Swedish school regarding the concept of learning and how a teacher should be like. Our aim with this study is that teachers and student teachers will use this analysis to question and pounder upon their own roles as teachers’, and to se similarities and differences in how the ideal teacher is represented in movies and in union trade journals connected to the school world.</p>

<p>Med anledning av intensifieringen av de stridigheter som uppstod i Somalia i början av 1990-talet flydde närmare en miljon människor landet och undan krisen. Både i den amerikanska delstaten Minnesota och i Östergötlands län i Sverige har antalet somalier sammantaget ökat. Hur gruppen klarat sig på arbetsmarknaden i respektive region skiljer sig betydligt då andelen arbetande somalier i Minnesota är betydligt högre än i Östergötland. Uppsatsen syftar till att kartlägga arbetsmarknadssituationen för utrikes födda somalier i Östergötland samt att redovisa effekterna av den svenska arbetsmarknadens funktionssätt på den här gruppen genom en jämförelse med hur det förhåller sig i Minnesota.</p><p>De båda populationerna i respektive region liknar varandra på många sätt även om de till antalet är betydligt fler i Minnesota. Graden av formell utbildning är generellt sett låg och många somalier är vid ankomsten analfabeter, det har observerats att somalier i Minnesota möjligen har en något högre utbildningsnivå än de i Östergötland vilket kan förklara en del av skillnaden i sysselsättningsgrad. Det är dock troligt att skillnaderna i andelen arbetande till stor del förklaras med arbetsmarknadens funktionssätt i respektive region.</p><p>I Minnesota karaktäriseras arbetsmarknaden, jämfört med Östergötland, av högre flexibilitet med låga statliga ersättningar och mindre omfattande anställningsskydd. I Östergötland är arbetsmarknaden stelare och karaktäriseras av högre inträdeströsklar.</p><p>Somalier har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden i Östergötland och exkluderas i den bemärkelsen att kollektivavtalen inte tillåter låga löner vilket motsätter sig skapandet av arbete för lågproduktiva. Arbetsgivare är osäkra på vad somalier förmår att prestera vilket i kombination med höga friställningskostnaderna gör att risken för att anställa somalier bedöms som stor. I Minnesota föranleder arbetsmarknadens funktionssätt starka ekonomiska drivkrafter och ett större utbud av arbeten lämpade för lågproduktiva vilket troligen förklarar mycket av skillnaden i andelen arbetande mellan regionerna.</p><p>Att en stor andel av somalier i Östergötland befinner sig utanför arbetsmarknaden och samhället i stort föranleder troligen en långsammare integration än den dynamiska utvecklingspotential som observerats bland somalier i Minnesota.</p>

Vi har i detta arbete undersökt och analyserat hur den stereotypiske läraren representeras i de fyra svenska filmerna: Hets (1944), Ole dole doff, (1968), Lust och fägring stor (1995) och Vikarien (2006). Senare har vi genomfört en jämförande analys med hur den stereotypiske läraren representeras i tre fackliga tidskrifter ifrån samma tid: Svensk Lärartidning, Svensk Skoltidning och Skolvärlden. I vår jämförande analys fann vi stora likheter, exempelvis mellan diskursen om bristande resurser i skolan samt elevdemokrati. Vidare fann vi också skillnader, exempelvis presenterade en av filmerna en karaktär som tidsenligt inte stämde överens med hur den svenska skolan under den aktuella tiden såg på lärande, samt hur en lärare skall vara. Vår önskan är att lärare och lärarstudenter skall kunna använda denna analys för att ifrågasätta samt fundera kring sin egen lärarroll, och se likheter och skillnader i hur den idealiska läraren representeras dels inom filmens värld samt inom de fackliga tidskrifter som existerar inom skolvärlden. / We have in this study examined and analyzed how the stereotypical teacher is represented in the four Swedish movies: Torment (1944), Ole dole doff (1968), All Things Fair (1995) and The Substitute (2006). Then a comparative analysis was made, of how the stereotypical teacher is presented in three union trade journals from the same period of time: Svensk Lärartidning, Svensk Skoltidning and Skolvärlden. We found large similarities in our comparative analysis. For example, the discussion regarding the lack of resources in school, and also student democracy was analyzed. We also found differences, for example one of the movies presented a character not contemporary with the Swedish school regarding the concept of learning and how a teacher should be like. Our aim with this study is that teachers and student teachers will use this analysis to question and pounder upon their own roles as teachers’, and to se similarities and differences in how the ideal teacher is represented in movies and in union trade journals connected to the school world.

Med anledning av intensifieringen av de stridigheter som uppstod i Somalia i början av 1990-talet flydde närmare en miljon människor landet och undan krisen. Både i den amerikanska delstaten Minnesota och i Östergötlands län i Sverige har antalet somalier sammantaget ökat. Hur gruppen klarat sig på arbetsmarknaden i respektive region skiljer sig betydligt då andelen arbetande somalier i Minnesota är betydligt högre än i Östergötland. Uppsatsen syftar till att kartlägga arbetsmarknadssituationen för utrikes födda somalier i Östergötland samt att redovisa effekterna av den svenska arbetsmarknadens funktionssätt på den här gruppen genom en jämförelse med hur det förhåller sig i Minnesota. De båda populationerna i respektive region liknar varandra på många sätt även om de till antalet är betydligt fler i Minnesota. Graden av formell utbildning är generellt sett låg och många somalier är vid ankomsten analfabeter, det har observerats att somalier i Minnesota möjligen har en något högre utbildningsnivå än de i Östergötland vilket kan förklara en del av skillnaden i sysselsättningsgrad. Det är dock troligt att skillnaderna i andelen arbetande till stor del förklaras med arbetsmarknadens funktionssätt i respektive region. I Minnesota karaktäriseras arbetsmarknaden, jämfört med Östergötland, av högre flexibilitet med låga statliga ersättningar och mindre omfattande anställningsskydd. I Östergötland är arbetsmarknaden stelare och karaktäriseras av högre inträdeströsklar. Somalier har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden i Östergötland och exkluderas i den bemärkelsen att kollektivavtalen inte tillåter låga löner vilket motsätter sig skapandet av arbete för lågproduktiva. Arbetsgivare är osäkra på vad somalier förmår att prestera vilket i kombination med höga friställningskostnaderna gör att risken för att anställa somalier bedöms som stor. I Minnesota föranleder arbetsmarknadens funktionssätt starka ekonomiska drivkrafter och ett större utbud av arbeten lämpade för lågproduktiva vilket troligen förklarar mycket av skillnaden i andelen arbetande mellan regionerna. Att en stor andel av somalier i Östergötland befinner sig utanför arbetsmarknaden och samhället i stort föranleder troligen en långsammare integration än den dynamiska utvecklingspotential som observerats bland somalier i Minnesota.

Denna uppsats avhandlar hur LO ser på sig själva i en tid då globaliseringen av arbetsmarknaden innebär nya utmaningen för LO och fackföreningsrörelsen i stort. Konflikter med utländska företag blir allt vanligare och vi har valt att analysera LO-tidningens framställning av Vaxholmskonflikten, den konflikt som utbröt då LO-förbundet Byggnads satte det lettiska byggföretaget Laval un Partneri i blockad.Syfte är att med en diskursanalytisk ansats studera framställningen av Vaxholmskonflikten i LO-tidningen för att därigenom undersöka hur LO ser på sig själva och sin omvärld. Med andra ord är frågan om hur LO konstituerar sin identitet och ideologi i artiklarna kring Vaxholmskonflikten central i vår analys.Vi har i vår analys kunnat se hur LO artikulerar två motstridiga sätt att se på såväl konflikten i Vaxholm som på övriga politiska frågor, två sätt som vi valt att kalla välfärdsdiskursen och konkurrensdiskursen. Båda diskurserna är såväl politiska som ideologiska och eftersom konkurrensdiskursen är LO:s konstruktion av dom andra står den för allt det som LO inte är och som de inte identifierar sig med. De andra består enligt LO av en mängd grupperingar och institutioner som inte delar LO:s åsikter kring fallet i Vaxholm och/eller i andra politiska frågor rörande den svenska arbetsmarknadsmodellen.