La presente investigación tiene como objetivo determinar cuáles son las motivaciones que tienen los productores de las Ferias Saludables de la Lima Moderna para obtener una certificación orgánica. Durante la investigación se determinó que las personas se ven inspiradas a entrar a este rubro más por ofrecer productos saludables que por las retribuciones económicas. Para la realización de la presente investigación se utilizó el enfoque de los cinco capitales de los medio de vida sostenible propuesta por el DFID (2008), donde a través de estos capitales analiza la situación inicial para ver la forma de desarrollo sostenible que se debe optar teniendo en cuenta no solo el aspecto ambiental sino también el económico, social, humano y físico; además de tener a las personas como agentes de cambio positivo por lo que concierne a los medios de subsistencia y desarrollo. En los resultados se obtuvieron que los cinco capitales tienen influencia en los motivos de los productores para obtener una certificación orgánica, ya que el grado de significancia de la Medida de adecuación muestral de KMO es superior a 0.05 demostrando un alto grado de correlación de las variables. / The main objective of this study to determine the motivations of producers from Healthy Fairs at Modern Lima in order to obtain an organic certification. During the investigation it was determined that are more inspired to enter this category with the purpose of offering healthy products rather than obtaining economic rewards. To carry out this research, the five capitals of Sustainable Livelihoods Framework proposed by DFID (2008) was used. This approach analyses throughout these capitals the initial situation with the objective to see the form of sustainable development that should be chosen. It takes into account not only the environmental aspect but also the economic, social, human and physical aspect. In addition, this approach considers people as positive change agents that involve a subsistence and development perspective. The results showed that the five capitals drive the motivation of the producers to obtain an organic certification, since the degree of significance of the sample adequacy measure of KMO is higher than 0.05, this study demonstrates a high degree of correlation of the variables. / Tesis

<p>SYFTE: Vårt syfte är att analysera Sandvik AB:s mässdeltagande genom intervjuer med nyckelpersoner inom företaget. Fokus ligger på hur dessa uppfattar företagets medverkan på mässor. Dessutom har vi efter samråd med Sandvik AB valt att presentera förslag till hur företaget kan effektivisera sin mässmedverkan.</p><p>METOD: De empiriska data som insamlades skedde genom intervjuer med anställda vid Sandvik AB:s bolag. Våra intervjuer genomfördes med en kvalitativ metod. Vi ville skapa en öppen dialog mellan oss och respondenterna varav frågorna framställdes med detta i åtanke. I maj besökte vi SPCI 2008 i Älvsjö, världens största mässa för pappersindustrin. På mässan genomfördes intervjuer med slumpvis valda besökare. Detta utfördes för att vi skulle få en uppfattning angående besökarnas orsak till att besöka mässor.</p><p>RESULTAT OCH SLUTSATS: Våra slutsatser visar att Sandvik AB främst medverkar på mässor för att träffa existerande och potentiella kunder men även för att introducera nya produkter. Forumet ger företaget en möjlighet att träffa ett stort antal besökare på ett fåtal dagar vilket är både tid- och resurssparande. För att besökarna ska behålla Sandvik AB i minnet efter mässor är det viktigt att företaget skiljer sig från de andra utställarna. Detta kan ske i form av inbjudningar, utseendet på montern samt aktiviteter under mässan.</p><p>Vi har genom studien kommit fram till att det är svårt, nästintill omöjligt att sätta kvantitativa mål för en mässa. Det kan ta flera år efter genomförd mässa för att besökarna ska utvecklas och bli kunder. På så sätt blir det komplicerat att koppla en viss affär till en specifik mässa. Både teorin och empirin diskuterar att antal leads är ett bra sätt att mäta om en mässa varit framgångsrik. Vi menar att detta inte är ett tillförlitligt tillvägagångssätt då osäkerheten och skillnaden av leads är omfattande. Väljer man ändå att mäta mässan på detta sätt anser vi att det krävs en kategorisering av olika slag leads för att få så pålitligt resultat som möjligt.</p><p>FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING: Då tidigare forskning kring mässor är begränsat finns vidare behov av studier i ämnet. Det finns utrymme för många riktningar och frågeställningar som ej tidigare granskats.</p><p>Denna uppsats skulle kunna kompletteras med en framtida studie för att få en djupare insyn om effekterna av Sandvik AB:s medverkan på mässor. Vid fortsatta studier skulle även undersökningar av stålindustrin i dess helhet kunna undersökas.</p><p>UPPSATSENS BIDRAG: Vi anser att vår studie ligger till grund för en fortsatt utveckling av Sandvik AB:s mässdeltagande. De slutsatser som vår uppsats resulterat i är värdefulla gällande företagets förståelse angående mässor.</p> / <p>AIM: Our aim is to analyze Sandvik AB:s contribution at trade fairs through interviews with key persons within the company. The focus of the essay is to describe how these participants consider the company’s contribution at trade fairs. After consultations with Sandvik AB we decided to present several proposals what the company can do to make their contribution at the trade fairs more efficient.</p><p>METHOD: The empirical data was based on interviews with employees at Sandvik AB. For our interviews, we have chosen a qualitative method. We wanted to have an open dialogue between ourselves and the participants therefore the questionnaire was produced with this in mind. In May we went to SPCI 2008 in Älvsjö, which is the world's greatest trade fair for the paper industry. At the trade fair interviews were made with randomly chosen visitors. These were conducted to get an understanding about the visitors’ reasons to visit trade fairs.</p><p>RESULT AND CONCLUSIONS: Our conclusions of the essay show that Sandvik AB foremost contributes at trade fairs in order to meet existing and potential customers but also in order to introduce new products. The forum gives the company possibilities to meet many visitors in a short period of time which is both time- and resource saving. In order to get the visitors to retain Sandvik AB after the trade fairs it is important that the company differentiates from the other exhibitors. This can occur in the shape of invitations, booth appearance and activities during the trade fair.</p><p>Throughout the study we have realised that it is difficult, almost impossible to set quantitative objectives for a trade fair. It can take several years after an attendance from Sandvik AB at a trade fair for the visitors to develop and become customers. Because of this reason it becomes complicated to link a certain business to a specific trade fair. Both theory and empiric discuss that the quantity of leads is a good way to measure if a trade fair has been successful. Due to this fact it is not a reliable procedure because of the uncertainty and the difference of leads is extensive. If you choose to measure the trade fair with this method, we consider that a categorisation of leads is necessary to receive as reliable results as possible.</p><p>SUGGESTIONS FOR FUTURE RESEARCH: Previous research about trade fairs are limited and we recognize a need of continued studys about the subject. There are still many directions and questions about trade fairs that have not been reviewed earlier.</p><p>This essay could be complemented with a future study in order to get a deeper insight about the effects of Sandvik AB:s participation at trade fairs. An extended study could also examine the steel industry as an entirety.</p><p>CONTRIBUTION OF THE THESIS: We consider that our study is a base for a continued development of Sandvik AB:s contribution at trade fairs. The conclusions our essay resulted in is valueble for the company’s understanding regarding trade fairs.</p>

SYFTE: Vårt syfte är att analysera Sandvik AB:s mässdeltagande genom intervjuer med nyckelpersoner inom företaget. Fokus ligger på hur dessa uppfattar företagets medverkan på mässor. Dessutom har vi efter samråd med Sandvik AB valt att presentera förslag till hur företaget kan effektivisera sin mässmedverkan. METOD: De empiriska data som insamlades skedde genom intervjuer med anställda vid Sandvik AB:s bolag. Våra intervjuer genomfördes med en kvalitativ metod. Vi ville skapa en öppen dialog mellan oss och respondenterna varav frågorna framställdes med detta i åtanke. I maj besökte vi SPCI 2008 i Älvsjö, världens största mässa för pappersindustrin. På mässan genomfördes intervjuer med slumpvis valda besökare. Detta utfördes för att vi skulle få en uppfattning angående besökarnas orsak till att besöka mässor. RESULTAT OCH SLUTSATS: Våra slutsatser visar att Sandvik AB främst medverkar på mässor för att träffa existerande och potentiella kunder men även för att introducera nya produkter. Forumet ger företaget en möjlighet att träffa ett stort antal besökare på ett fåtal dagar vilket är både tid- och resurssparande. För att besökarna ska behålla Sandvik AB i minnet efter mässor är det viktigt att företaget skiljer sig från de andra utställarna. Detta kan ske i form av inbjudningar, utseendet på montern samt aktiviteter under mässan. Vi har genom studien kommit fram till att det är svårt, nästintill omöjligt att sätta kvantitativa mål för en mässa. Det kan ta flera år efter genomförd mässa för att besökarna ska utvecklas och bli kunder. På så sätt blir det komplicerat att koppla en viss affär till en specifik mässa. Både teorin och empirin diskuterar att antal leads är ett bra sätt att mäta om en mässa varit framgångsrik. Vi menar att detta inte är ett tillförlitligt tillvägagångssätt då osäkerheten och skillnaden av leads är omfattande. Väljer man ändå att mäta mässan på detta sätt anser vi att det krävs en kategorisering av olika slag leads för att få så pålitligt resultat som möjligt. FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING: Då tidigare forskning kring mässor är begränsat finns vidare behov av studier i ämnet. Det finns utrymme för många riktningar och frågeställningar som ej tidigare granskats. Denna uppsats skulle kunna kompletteras med en framtida studie för att få en djupare insyn om effekterna av Sandvik AB:s medverkan på mässor. Vid fortsatta studier skulle även undersökningar av stålindustrin i dess helhet kunna undersökas. UPPSATSENS BIDRAG: Vi anser att vår studie ligger till grund för en fortsatt utveckling av Sandvik AB:s mässdeltagande. De slutsatser som vår uppsats resulterat i är värdefulla gällande företagets förståelse angående mässor. / AIM: Our aim is to analyze Sandvik AB:s contribution at trade fairs through interviews with key persons within the company. The focus of the essay is to describe how these participants consider the company’s contribution at trade fairs. After consultations with Sandvik AB we decided to present several proposals what the company can do to make their contribution at the trade fairs more efficient. METHOD: The empirical data was based on interviews with employees at Sandvik AB. For our interviews, we have chosen a qualitative method. We wanted to have an open dialogue between ourselves and the participants therefore the questionnaire was produced with this in mind. In May we went to SPCI 2008 in Älvsjö, which is the world's greatest trade fair for the paper industry. At the trade fair interviews were made with randomly chosen visitors. These were conducted to get an understanding about the visitors’ reasons to visit trade fairs. RESULT AND CONCLUSIONS: Our conclusions of the essay show that Sandvik AB foremost contributes at trade fairs in order to meet existing and potential customers but also in order to introduce new products. The forum gives the company possibilities to meet many visitors in a short period of time which is both time- and resource saving. In order to get the visitors to retain Sandvik AB after the trade fairs it is important that the company differentiates from the other exhibitors. This can occur in the shape of invitations, booth appearance and activities during the trade fair. Throughout the study we have realised that it is difficult, almost impossible to set quantitative objectives for a trade fair. It can take several years after an attendance from Sandvik AB at a trade fair for the visitors to develop and become customers. Because of this reason it becomes complicated to link a certain business to a specific trade fair. Both theory and empiric discuss that the quantity of leads is a good way to measure if a trade fair has been successful. Due to this fact it is not a reliable procedure because of the uncertainty and the difference of leads is extensive. If you choose to measure the trade fair with this method, we consider that a categorisation of leads is necessary to receive as reliable results as possible. SUGGESTIONS FOR FUTURE RESEARCH: Previous research about trade fairs are limited and we recognize a need of continued studys about the subject. There are still many directions and questions about trade fairs that have not been reviewed earlier. This essay could be complemented with a future study in order to get a deeper insight about the effects of Sandvik AB:s participation at trade fairs. An extended study could also examine the steel industry as an entirety. CONTRIBUTION OF THE THESIS: We consider that our study is a base for a continued development of Sandvik AB:s contribution at trade fairs. The conclusions our essay resulted in is valueble for the company’s understanding regarding trade fairs.

В работе исследуется организация Международной ярмарки интеллектуальной литературы Non/fiction. Прежде всего описывается сущность книжных ярмарок и определяются основные этапы по организации мероприятий. Далее изучается работа ярмарки Non/fiction – действия организаторов, преимущества и недостатки именно этого события. Ярмарку предлагается анализировать в том числе на основе проведенных экспертных интервью с создателями и участниками книжного мероприятия. / The dissertation examines the organization of the International Fair of Intellectual Literature Non/fiction. First of all, the essence of book fairs is described and the main stages for organizing events are determined. Further, the work of the Non/fiction fair is studied – the actions of the organizers, the advantages and disadvantages of this particular event. It is proposed to analyze the fair, including on the basis of expert interviews with the creators and participants of the book event.

Esta dissertação tem como objetivo revelar a importância da arquitetura dos Pavilhões Brasileiros participantes das exposições internacionais. Esses eventos representaram um valioso campo de provas da arquitetura moderna, servindo de laboratório para novos conceitos e possibilidades. No caso brasileiro, alguns exemplares contribuíram para o desenvolvimento de um processo de afirmação de identidade nacional e de reconhecimento de uma arquitetura brasileira distinta. O surgimento das exposições internacionais promoveu profundas transformações sociais, culturais e tecnológicas, gerando reflexos imediatos na arquitetura mundial. O agrupamento de todos os Pavilhões Brasileiros num único trabalho possibilita uma análise do desenvolvimento da arquitetura nacional, fundamentada no contexto brasileiro e internacional. Os pavilhões mais representativos são destacados e os reflexos que tais obras geraram no âmbito da arquitetura nacional e internacional são analisados. / This research aims to reveal the importance of the architecture of Brazilians Pavilions in the international expositions. These events represented a valuable testing ground of modern architecture, serving as a laboratory for new concepts and possibilities. In the Brazilian case, some buildings contributed to the development process of national identity affirmation and recognition of a distinct Brazilian architecture. The rise of international expositions generated profound social, cultural and technological transformations, leading direct impact on the world architecture. The grouping of all the Brazilians Pavilions in a single study allows an analysis of the development of national architecture, based on the national e international context. The most representative buildings are highlighted and the impact that these works created within the national and international architecture are analyzed.

Sammanfattning Bakgrund Mässor har funnits väldigt länge och de är fortfarande en av de mest popu-lära marknadsföringsaktiviteterna hos företag. Ett stort problem som utstäl-lande företag har haft under en lång tid är att det är svårt att utvärdera vilket värde som mässorna kan ge till de utställande företagen. När det är dåliga ekonomiska tider är det lätt för ledningen i ett företag att skära ner mäss-budgeten eftersom företagen oftast inte har några siffror på vilka fördelar det ger att ställa ut. Jönköpingsregionen är ett område med många underle-verantörer och är också sedd som en väldigt central plats i Sverige eftersom det är ’nära’ till allt. Underleverantörerna har inga egna produkter utan till-verkar dem i nära samarbete med sina kunder. Därför är mötet med kun-derna jätteviktigt och mässorna är ett viktigt medium för att träffa andra från branschen. Syfte Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilket värde som mässorna ger till utställande underleverantörer i Jönköpingsområdet. Metod Metoden som har använts i den här uppsatsen är kvalitativ med djupinter-vjuer med åtta företag som ställer ut på Elmia Underleverantör. Detta gjor-des för att samla data från många företag med olika synsätt och perspektiv på vad värde är och vilket värde mässorna ger till deras företag. Studien är av beskrivande karaktär då detta passar bra in på den kvalitativa metoden som vi använt. Resultat Värdet som företagen får av mässdeltagandet sammanfattas i ordet kvalitet i bemärkelsen det kvalitativa mötet, budskapet, upplevelsen, imagen av att vara ekonomiskt stabilt och trovärdigt, förstärkta kontakter, förstärkt varu-märke, internt och ekonomiskt värde, värdet i att se nya möjligheter, pre-sentera nya varumärken och möta nya kundgrupper. För att förenkla en ut-värdering av mässan bör utställarna sätta upp mer kortsiktiga mål som lätta-re kan mätas och relateras enbart till mässan. / Abstract Background Trade fairs have existed for a very long time but it is still one of the most popular marketing activities performed by companies. One big problem that has faced exhibiting companies for a long time is that it is hard to evaluate what value the trade fairs can bring to the exhibiting company. In rough economical times it is easy for the top management in a company to cut in the trade fair budget since commonly they do not have any numbers providing the benefits of exhibiting. Jönköping is a region where many subcontracting companies are located and it is also seen as a central place in Sweden by many companies since it is ‘close’ to everything. The subcontracting companies do not have any own products but instead make them in close collaboration with their customers. Therefore the meeting with customers is of great importance and the fair is an important medium for meeting with the industry. Purpose The purpose of this thesis is to investigate what value the trade fairs bring to the exhibiting subcontracting companies in the Jönköping region. Method The method that has been used in this thesis is qualitative with deep interviews with eight companies exhibiting at Elmia Subcontractors. This was done in order to gather data from many companies with different views and perspectives of what value is and what value that trade fairs can bring to their companies. The study is of descriptive character since this is corresponding to the qualitative method used. Result The value that the companies receive from the trade fair participation can be summed up in the word quality in the sense of the qualitative meeting, the message, the experience, the image of being economically stable and trust-worthy, to strengthen contacts, to strengthen the brand, internal and financial value, the value in seeing new possibilities, to present new brands and to meet new target groups. In order to ease an evaluation of the fair, the exhibitors should set more short term goals that are easier to measure and that are easier to connect only to the fair.

<p>Sammanfattning</p><p>Bakgrund Mässor har funnits väldigt länge och de är fortfarande en av de mest popu-lära marknadsföringsaktiviteterna hos företag. Ett stort problem som utstäl-lande företag har haft under en lång tid är att det är svårt att utvärdera vilket värde som mässorna kan ge till de utställande företagen. När det är dåliga ekonomiska tider är det lätt för ledningen i ett företag att skära ner mäss-budgeten eftersom företagen oftast inte har några siffror på vilka fördelar det ger att ställa ut. Jönköpingsregionen är ett område med många underle-verantörer och är också sedd som en väldigt central plats i Sverige eftersom det är ’nära’ till allt. Underleverantörerna har inga egna produkter utan till-verkar dem i nära samarbete med sina kunder. Därför är mötet med kun-derna jätteviktigt och mässorna är ett viktigt medium för att träffa andra från branschen.</p><p>Syfte Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilket värde som mässorna ger till utställande underleverantörer i Jönköpingsområdet.</p><p>Metod Metoden som har använts i den här uppsatsen är kvalitativ med djupinter-vjuer med åtta företag som ställer ut på Elmia Underleverantör. Detta gjor-des för att samla data från många företag med olika synsätt och perspektiv på vad värde är och vilket värde mässorna ger till deras företag. Studien är av beskrivande karaktär då detta passar bra in på den kvalitativa metoden som vi använt.</p><p>Resultat Värdet som företagen får av mässdeltagandet sammanfattas i ordet kvalitet i bemärkelsen det kvalitativa mötet, budskapet, upplevelsen, imagen av att vara ekonomiskt stabilt och trovärdigt, förstärkta kontakter, förstärkt varu-märke, internt och ekonomiskt värde, värdet i att se nya möjligheter, pre-sentera nya varumärken och möta nya kundgrupper. För att förenkla en ut-värdering av mässan bör utställarna sätta upp mer kortsiktiga mål som lätta-re kan mätas och relateras enbart till mässan.</p> / <p>Abstract</p><p>Background Trade fairs have existed for a very long time but it is still one of the most popular marketing activities performed by companies. One big problem that has faced exhibiting companies for a long time is that it is hard to evaluate what value the trade fairs can bring to the exhibiting company. In rough economical times it is easy for the top management in a company to cut in the trade fair budget since commonly they do not have any numbers providing the benefits of exhibiting. Jönköping is a region where many subcontracting companies are located and it is also seen as a central place in Sweden by many companies since it is ‘close’ to everything. The subcontracting companies do not have any own products but instead make them in close collaboration with their customers. Therefore the meeting with customers is of great importance and the fair is an important medium for meeting with the industry.</p><p>Purpose The purpose of this thesis is to investigate what value the trade fairs bring to the exhibiting subcontracting companies in the Jönköping region.</p><p>Method The method that has been used in this thesis is qualitative with deep interviews with eight companies exhibiting at Elmia Subcontractors. This was done in order to gather data from many companies with different views and perspectives of what value is and what value that trade fairs can bring to their companies. The study is of descriptive character since this is corresponding to the qualitative method used.</p><p>Result The value that the companies receive from the trade fair participation can be summed up in the word quality in the sense of the qualitative meeting, the message, the experience, the image of being economically stable and trust-worthy, to strengthen contacts, to strengthen the brand, internal and financial value, the value in seeing new possibilities, to present new brands and to meet new target groups. In order to ease an evaluation of the fair, the exhibitors should set more short term goals that are easier to measure and that are easier to connect only to the fair.</p>

Esta dissertação tem como objetivo revelar a importância da arquitetura dos Pavilhões Brasileiros participantes das exposições internacionais. Esses eventos representaram um valioso campo de provas da arquitetura moderna, servindo de laboratório para novos conceitos e possibilidades. No caso brasileiro, alguns exemplares contribuíram para o desenvolvimento de um processo de afirmação de identidade nacional e de reconhecimento de uma arquitetura brasileira distinta. O surgimento das exposições internacionais promoveu profundas transformações sociais, culturais e tecnológicas, gerando reflexos imediatos na arquitetura mundial. O agrupamento de todos os Pavilhões Brasileiros num único trabalho possibilita uma análise do desenvolvimento da arquitetura nacional, fundamentada no contexto brasileiro e internacional. Os pavilhões mais representativos são destacados e os reflexos que tais obras geraram no âmbito da arquitetura nacional e internacional são analisados. / This research aims to reveal the importance of the architecture of Brazilians Pavilions in the international expositions. These events represented a valuable testing ground of modern architecture, serving as a laboratory for new concepts and possibilities. In the Brazilian case, some buildings contributed to the development process of national identity affirmation and recognition of a distinct Brazilian architecture. The rise of international expositions generated profound social, cultural and technological transformations, leading direct impact on the world architecture. The grouping of all the Brazilians Pavilions in a single study allows an analysis of the development of national architecture, based on the national e international context. The most representative buildings are highlighted and the impact that these works created within the national and international architecture are analyzed.

La presente investigación tiene como principal objetivo determinar cómo ha influenciado los instrumentos de promoción comercial de PROMPERÚ en el desempeño exportador de las micro y pequeñas empresas (MYPES) del subsector confecciones, de prendas de vestir, de Lima, en el periodo 2016-2019. En el primer capítulo, se desarrolla el marco teórico, en el cual se detallan las definiciones, antecedentes de la investigación y bases teóricas, relacionadas a los instrumentos de promoción comercial de las exportaciones. En el segundo capítulo, se incluye el plan de investigación, en el cual se definen la situación problemática, las preguntas de investigación, objetivos de investigación e hipótesis. En el tercer capítulo, se determina la metodología de trabajo, en el cual se definen el enfoque y diseño de la investigación, proceso de muestreo e instrumentos. En el cuarto capítulo, se realiza el enfoque mixto. En la fase cualitativa, se analiza y expone los resultados obtenidos de las entrevistas realizadas a expertos y empresas del subsector confecciones. Luego, en la fase cuantitativa, se explica el modelo de causalidad empleado. En el quinto capítulo, se ejecuta y analiza los resultados obtenidos. Para esta investigación, se valida el efecto de los instrumentos de promoción comercial de PROMPERÚ en el desempeño exportador de las MYPES del subsector confecciones, de prendas de vestir, de Lima. Finalmente, en base a los objetivos e hipótesis planteados, sugerimos recomendaciones, en base a los resultados, a la población de estudio, a PROMPERÚ y a la comunidad académica para futuras investigaciones de mayor alcance cuantitativo. / The main objective of this research is to determine how PROMPERÚ’s trade promotion instruments has influenced on export performance of micro and small companies (SME’s) in the apparel industry of Lima, during the years 2016-2019. In the first chapter, the theoretical framework is developed, which details the definitions, research background and theoretical bases related to the trade promotion instruments. In the second chapter, the research plan is included, which defines the problem situation, the research questions, research objectives and hypotheses. In the third chapter, we proceed to define the work methodology, which details the focus and design of the research, sampling process and instruments. In the fourth chapter, the mixed methods are performed. In the qualitative phase, the results obtained from interviews with experts and companies of the apparel industry are analyzed and presented. Regarding the quantitative phase, the causality model used is explained. In the fifth chapter, the results obtained are executed and analyzed. For this research, the effect of PROMPERÚ’s trade promotion instruments on the export performance of SME’s of the Lima apparel industry is validated. Finally, based on the objectives and hypotheses raised, we suggest recommendations, based on the results, to the study population, PROMPERÚ and the academic community for future research of greater quantitative scope. / Tesis

<p>Predmet istraživanja u radu jeste istraživanje značaja tržišnih institucija, posebno sajamskih organizacija, u ostvarivanju usvojenih ekonomskih i trgovinskih politika. U okviru ovog predmeta istraživanja biće posebno istražen razvoj i osnovne karakteristike sajamskih priredbi, upravljanje sajamskom priredbom kao događajem. Pri istraživanju biće korišćen projektni pristup svakom događaju u okviru sajamske organizacije. U analizi oblika organizovanosti posebno će biti istraženi oblici organizovanja najznačajnijih međunarodnih sajmova, kao i model projektne organizacije u ostvarivanju programa sajamskih priredbi.</p> / <p>The subject of research in the paper is the research of the importance of market institutions, especially fair organizations, in the implementation of adopted economic and trade policies. Within this subject, the development and basic characteristics of the fair events, the management of the fair event as an event will be especially explored. The research will use the project approach to each event within the fair organization. In analyzing the form of organization, the forms of organizing the most important international fairs will be explored, as well as the model of the project organization in the realization of the program of the fair events.</p>