No description available.

Lic.-avh. Uppsala : Univ.

Hur farligt var gruvarbete i början av 1900-talet? I denna uppsats undersöks de olycksfall som inträffade i Falu koppargruva mellan åren 1906-1915. Uppsatsen behandlar totalt 387 st arbetsrelaterade olyckor i och kring gruvan. I uppsatsen framkommer att gruvarbetarna var de som löpte störst risk att råka ut för skador. Sjukskrivningarnas längd varierade kraftigt, men de flesta olyckor medförde en sjukskrivningstid på mindre än 20 dagar. Krosskador, kontusioner, sårskador och ögonskador var de vanligaste följderna av olyckorna. Händer och fötter var de mest utsatta kroppsdelarna, och de flesta olyckorna var följden av fallande stenar eller olyckor i samband med användandet av maskiner och verktyg. Under den undersökta perioden inträffade fyra dödsfall, där tre var direkt arbetsrelaterade medan ett skedde under eftervården av en olycka. De vanligast förekommande skyddsåtgärderna var att installera någon form av skydd kring maskiner eller att mana till försiktighet vid riskabla arbetsmoment.

Abstract Falu Copper Mine and Sustainable Development Karl-Markus Ansnaes Falu copper mine was Sweden’s oldest mine industry which lasted for almost a thousand years. Throughout the history its area has been vastly contaminated by sulfur oxide. The contaminations has created the mining area to an environmental risk zone which has the ability to spread out into the Falu River. The river has its connections to the Dal River which is discharging towards its mouth in the Baltic Sea. In the year 1968 the first measurement from the polluted Falu River took place. Its metal content came from the mining area, although the decontamination expenses were too high for the running company Stora Kopparbergs Bergsslag AB to pay which then led to conflicts with the Environmental Protection Agency of Sweden on terms none of them could agree on. It was not until the year 1983 when they both agreed on a cooperation which contained of continuing measurements until a suffi-cient decontamination method could be applied. The cooperation was named Projekt Falu gruva. The first obligation was to improve the sewage plant in Främby by con-necting the contaminated water from the mining area with the waste water though a chemical treatment. In the year 1987 the treatment successfully began and the same year the Swedish government financed a delegation, called Dalälvsdelegationen, and its purpose was to decontaminate the pollutions along the Dal River. The delegation’s research led to three reports which contained the areas involved in the river’s pollu-tion as well how the mining area would be treated. In 1992 the Country Administra-tive Board of Dalarna, the Environmental Authority of Falun Municipality, the Environ-mental Protection Agency of Sweden and Stora Kopparbergs Bergsslag AB began cooperation in order to treat the polluted area of Falu copper mine. This cooperation became a project called Faluprojektet. The project consisted of three decontamina-tion priorities with different treatments in the area. The first decontamination priority resulted in a reducing amount of the polluted mining water by 80 % in the Falu River. The second and the third decontamination priorities had some issues during its treat-ment due to new environmental laws influenced in 1999 and the recognition from UNESCO as this area was since 2001 a world cultural heritage. Both the law and the recognition stated that it was forbidden to remove the waste on the ground from the area since it was a part of the cultural protection. This meant the waste was removed closer to the mine pit and became part of a slower and natural hydrological treatment which caused the sulfur dioxide penetrating into the ground. By doing this type pf treatment it reflects upon the environmental quality goals which Sweden is aiming for in order to reach for sustainable development. / Sammanfattning Falu gruva och hållbar utveckling Karl-Markus Ansnaes Falu gruva var Sveriges äldsta gruvverksamhet i nästan 1000 års tid och har genom historien förorenat platsen med höga halter av svaveldioxid. De höga halterna har omvandlat Falu gruvas område till en miljöriskzon som omfattar tendensen att sprida sig via Faluåns utlopp till Dalälven och därmed Östersjön. År 1968 utfärdades de första mätningarna på metallhalterna som gruvan förorsakat, men den dåvarande verksamhetsutövaren Stora Kopparbergs Bergsslag AB och Statens Naturvårdsverk kom inte överens om enad kostnadslösningsmetod. Efter många juridiska konflikter pågick till år 1983 då parterna enades om samarbete, som kallades Projekt Falu gruva. Syftet var att genomföra nya mätningar till dess att valet för en kostnads-lösningsmetod kunde åtgärdas. Första åtgärden var att förbättra reningsverket i Främby genom att gruvvattnet från gruvområdet renades med spillvattnet via kemisk rening. År 1987 togs reningsverket i bruk och samma år finansierade regeringen en delegation, Dalälvsdelegationen, med syftet att hantera föroreningarna längs med Dalälven. Delegationen sammanställde sina undersökningar i tre delrapporter som beskrev hur och vilka av Falu gruvas områden som skulle saneras. Tillsammans inrättade Länsstyrelsen i Dalarnas Län, Falu kommuns miljönämnd, Naturvårdsverket och Stora Kopparbergs Bergsslag AB ett samarbete år 1992, som kallades Falu-projektet, med syftet att utföra saneringsåtgärder i området. Saneringarna indelades i tre prioriteringsgrupper och behandlades med olika reningsmetoder. Prioritetsgrupp 1 kunde under sin efterbehandlingsperiod utföras effektivt och mer än 80 % av metall-halterna minskades i Faluån. Prioritetsgrupp 2 och 3 påverkades under sin behand-ling både från nya miljölagar med instiftande av miljöbalken år 1999 och verifierat kulturvärldsarv av UNESCO år 2001. De nya saneringsmetoderna som utfärdas via en naturlig och långvarig process har påverkat att sulfiden från avfallet tvingas trängas ner i marken. Denna metod påverkar Sveriges miljökvalitetsmål som är utsatta i miljöbalken för att hållbar utveckling ska uppnås.

Microproduction, also called distributed generation, is something that has become more and more popular in the electric grid. Microproduction can however lead to unacceptable performance if several units are installed in the same low voltage network. It is therefore good to know a limit where the performance of the low voltage network becomes unacceptable based on given parameters. This limit is usually called hosting capacity. In this report the hosting capacity with respect to voltage and current have been studied in three low voltage networks which are located in Falu Elnäts concession area. This has been done by simulations in a GIS-program where critical times of the grid have been simulated. When the hosting capacity had been decided attempts have been made to increase the hosting capacity with four different measures. The measures examined are line gain, tap changer, reactive compensation and voltage regulation in the form of MPV. For the investigated network the hosting capacity varied virtuously. For all three grids were too high voltage during low load with maximum power production however the reason that the performance of the grid became unacceptable. The reasons that the voltage became unacceptable at different amounts of microproduction depends mainly on four things. These were the voltage in the substation, the amount of customers in the grid, the quality of the lines and the line length between the customer and substation. The best measure to increase the hosting capacity in a net is line gain in the most of the cases. Tap changer and the voltage regulator MPV are however two other measures that are recommended, but mainly as temporary solutions. Reactive compensation on the other hand is something that isn’t recommended based on this report.

Arbetet genomfördes i samarbete med Falu Basket som var i behov av en ny grafisk profil, då deras befintliga var osammanhängande och inte attraherade deras målgrupp. Vi ställde oss frågan: Hur kan Falu Baskets grafiska profil moderniseras så att den attraherar målgruppen, medlemmar i föreningen i åldrarna 10–15 år? Det genomfördes en intervju med en styrelsemedlem i syfte att ta fram fakta om föreningen och för att få en bättre förståelse för hur de ville identifiera sig. Två visuella innehållsanalyser utfördes på basketlag i Norra Svealand för att ta reda på hur konkurrenternas logotyper och profilkläder såg ut. En enkätundersökning genomfördes på Falu Baskets medlemmar för att kunna utforma en logotyp efter deras önskemål. Utöver det genomfördes en webbenkätundersökning på Grafiskt kunniga för att kunna ta fram teckensnitt till en grafisk manual och Falu Baskets hemsida. För att ta fram en design till Falu Baskets profilkläder genomfördes en fokusgrupp med Falu Baskets målgrupp. Metoderna gav underlag till att utforma den nya grafiska profilen. Resultatet blev en könsneutral logotyp som attraherade målgruppen. Profilkläderna utformades efter målgruppens önskemål och resultatet från den visuella innehållsanalysen. Teckensnitten som valdes ansågs passa till logotypen och vara moderna. Resultaten från undersökningen gav oss underlag att skapa en väl genomarbetad grafisk profil i form av en grafisk manual som var sammanhängande, modern, könsneutral och tilltalade målgruppen. / This assignment was done in cooperation with Falu Basket, who were in need of a new graphical profile because their current ones were incoherent and did not attract their intended audience. We asked us the question: ”How can Falu Basket 's old graphic identity be modernized so that it attracts their intended target group, members of the organization in the ages between 10 and 15 years?”. An interview was conducted with a board member for the purpose of gathering facts about the organization and to get a better understanding of how they would like to identify themselves. To get a better view of what other competing basketball organizations logos and profile clothes looked like, two visual content analyses was performed. A survey was conducted on the members of Falu Basket to be able to design a logo based on their requests. In addition to these, a web survey was given to people who were graphically knowledgeable in order to derive a suitable font to a graphical manual and for Falu Basktes website. To develop a design for Falu Baskets profile clothes, a focus group with participants from the target group was performed. All of these methods combined gave the basis for the design of the new graphical profile. The resulting logotype that was designed became a gender neutral logo which attracted the target group. The profile clothes were designed with regards to the requests of the target group and the results from the visual content analyses. The selected fonts were considered modern and a suitable match to the finished logotype. The results from the survey gave a basis to design a functional graphic identity , a graphic manual which were coherent, modern, gender neutral and which addressed the target group.

Att bromsa klimatförändringarna och ta hand om dagens miljöproblem på ett sådant sätt kommande generationers möjligheter att uppfylla sina behov inte hämmas är en av de största utmaningarna som mänskligheten ställts inför. En del i problematiken är att minska beroendet av utvinning av nya resurser och i stället återanvända de resurser som redan finns integrerade i samhället för att kunna främja, samt skapa, fungerande kretslopp. Näringsämnen som fosfor och kväve, som finns i avloppsslam, kan exempelvis utvinnas och återanvändas. Falu Energi och Vatten AB är det kommunala bolaget i Falun som arbetar med dessa frågor, genom Falu Återvinning. På grund av för höga metallhalter i rötslammet går det inte att återföra till produktiv mark, men att kompostera slammet tillsammans med annat material för att tillverka anläggningsjord har identifierats som ett möjligt avsättningsalternativ. Syftet med rapporten är att undersöka läckaget av metaller och näringsämnen till recipienten från den anläggningsjord som tillverkas i pågående pilotprojekt av rötslam från Främby Avloppsreningsverk. Målet med arbetet är att jämföra provresultaten med gränsvärden för att undersöka om gränserna uppfylls samt hur andra aspekter som lukt, buller och ekonomi påverkas av anläggningsjorden. Prover har tagits på recipientvatten från vegetationsskiktet på Kemslamdeponin. Rapporten riktar sig till Falu Energi och Vatten som kan använda den som ett beslutstödsunderlag, men även andra aktörer som ställs inför liknande frågor och problematik. Metoder som har använts för att genomföra arbetet är litteraturstudier, personlig kommunikation, provtagning, jämförelser av provsvar med gällande gränsvärden och platsbesök på Falu Återvinning och Främby Avloppsreningsverk. Relevanta beräkningar har också genomförts av författarna. Ett vanligt användningsområde för rötslam i Sverige är inblandning i anläggningsjord. Kraven på anläggningsjord skiljer sig från den jord som används i exempelvis balkonglådor. All jord ska uppfylla gällande Svenska lagar och förordningar men högre krav ställs på anläggningsjordens genomsläpplighet av nederbörd och bärighet då den ska kunna användas på grönytor. Gränsvärden för metall- och näringsinnehåll i ytvatten finns inte sammanställda. Som indikatorer har därför olika gräns- och riktvärden använts, närmare bestämt Livsmedelsverkets gränser för dricksvatten, Havs- och Vattenmyndighetens gränser, Naturvårdsverkets riktvärden för bakgrundshalter samt andra äldre gränsvärden för sjöar och vattendrag. Rötslammet i Falun innehåller höga metallhalter, delvis efter lång tids gruvdrift. Detta syns inte i resultaten från provtagningen av recipientvattnet, då alla metaller uppfyller livsmedelsverkets gränser. Halterna av näringsämnen är höga i recipientvattnet, men det går inte att säga att det är enbart läckage från anläggningsjorden som bidrar till de höga halterna. Ett sätt att öka efterfrågan på anläggningsjorden är att certifiera den. Detta kan göras genom antingen en REVAQ-certifiering av reningsverket eller en SPCR 148-certifiering av anläggningsjorden. Detta är dock inte möjligt i Falun, på grund av för höga metallhalter i både rötslammet och den färdiga anläggningsjorden. För en REVAQ-certifiering är ett mål att mg Cd/kg P-kvoten ska vara under 17 år 2025. För att slammet i Falun ska nå dessa nivåer krävs en minskning av kadmiumhalterna i slammet med omkring 20 % årligen. Även om certifiering inte är möjlig så kan jorden användas inom Falu stad. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det möjligt att tillverka jorden utan att kostnaderna överstiger nyttorna, även om en certifiering inte är möjlig. Som framtida studier har behovet av uppströmsarbete identifierats, så även införande av kontrollprogram för genomförande av regelbundna smittskyddsprovtagningar och behovet av att undersöka ytterligare ämnens påverkan på möjligheten att införa en certifiering. / Preventing climate change and taking care of today's environmental problems in a way future generations can meet their own needs without inhibiting is one of the biggest challenges that humanity faces. Part of the problem is to reduce the dependence on extraction of new resources and instead reuse the resources that are already integrated into society in order not only to promote, but also create, effective recycling. For instance, nutrients such as phosphorus and nitrogen that are present in digested sewage sludge can be recycled. Falu Energy and Water is the municipal company working with these issues in Falun, Sweden. However, due to its high concentration of metals, digested sewage sludge alone, it is not suitable for reusing as a nutrient on productive land. To compost the digested sewage sludge with other materials in order to create plant soil has been identified as an alternative solution. The aim of this study is to evaluate the leach of nutrients and metals from plant soil to the recipient from the soil manufactured with the digested sewage sludge from Främby sewage treatment plant. The goal is to compare results from water samples with existing limits to investigate if they are met, along with other impact aspects. Samples have been collected from the recipient water at the Kemslam-landfill. The target group is Falu Energy and Water, who can use the report as a decision-making support document, although even other operators in the field may benefit from the report. Methods used to evaluate the problem are literature review, personal communication, samplings, comparison of the samples with existing limits and site visits in Falun. The authors have carried out appropriate calculations. A common way of using sewage sludge in Sweden today is by creating plant soil. There are some requirements the plant soil has to meet unlike other soils used in window boxes and pots. Plant soil should be able to be used on green areas and thus it is required to have a higher carrying capacity and permeability of water. All soil has to meet the requirements in the Swedish laws and regulations. Limit values for surface water are not compiled today. Therefore, limit values for drinking water from the Swedish National Food Agency were used as indicators, along with guidance values from the Swedish Agency for Marine and Water management and the Swedish Environmental Protection Agency. The digested sewage sludge from Främby sewage treatment plant contains high levels of metals, partly due to former mining in Falun. High levels of metals are not shown in the samples and when the samples are compared with limit values for drinking water, all values meet the limits required by the Swedish National Food Agency. Despite the high level of nutrients, it is not possible to determine that the leakage to the recipient is only caused from the plant soil. Certification of plant soil is one way to increase the demand of it. This can be done in two ways, REVAQ certification at the treatment plant or SPCR 148 certification of the plant soil. Due to the high content of metals in both sewage sludge and the plant soil, neither REVAQ certification nor the SPCR 148 certification are possible to implement at the moment. It is still possible to use the plant soil within the Falu city borders. From an economic perspective the production of plant soil with both Samuelsdal- and Kemslam mixture is possible but it is holding soil with Samuelsdals-mixture that is the cheaper approach and the one that is intended for commercial soil in the future. As for future studies, a need for upstream work has been identified; among others inspection programs for infection control and investigation of the impact other substances in the sewage sludge that impact on the possibility of using the soil and introducing a certification in the future.

I detta examensarbete har en webbplats skapats för Falu Tank AB med hjälp av Jennifer Flemings utvecklingsmodell, även framtagning av en logotyp och grafisk profil med tillhörande manual har ingått i examensarbetet. Falu Tank AB utför nytillverkning, rekonditionering samt kontroll av petroleumtankar. De erbjuder också oljeavskiljare, pumpöar och dubbelmantlade tankar. Arbetet har bestått av en bakgrundsundersökning på Falu Tank AB, samt litteraturstudier i webbdesign och grafisk profilering, med en teoretisk fördjupning inom webbdesign. Bra webbdesign innebär i första hand att sidan är välstrukturerad, enhetlig, lättnavigerad, användarvänlig och att den har en bra harmoni. Målet med webbplatsen var att den skulle vara funktionell, proffsig, och modern, med en passande design för att attrahera fler besökare. Jennifer Flemings utvecklingsmodell lämpade sig mycket väl vid utformningen av webbplatsen. Falu Tanks logotyp kändes gammal och intetsägande dessutom saknades en grafisk profil. Den framtagna profilen innefattar logotyp, färg och typografi, men även formgivning av visitkort, brevpapper och fakturor. Målet med den grafiska profilen var ett ge Falu Tank ett enhetligt, modernt och stilrent intryck inför kommande marknadsföring. Resultatet blev en stilren och tydlig grafisk profil med stark koppling till Falu Tank. (PDF1 - Rapport) (PDF2 - Bilagor) (PDF3 - Grafisk Manual)

Falu Gruvas hästar har historiskt sett varit av stor betydelse för det dagliga arbetet vid gruvan. De användes ovan jord för transport av bland annat ved och malm, men även för att driva de många hästvindar som från och med 1540-talet användes för uppfordring samt för att pumpa upp grundvatten ur gruvan. Mellan 1697 och 1815 arbetade även hästar under jord med att driva hästvindar samt frakta malm. Dessa hästar hissades till en början ned i gruvan genom schakten dagligen, men fick sedan bo nere i gruvan där de kom att tillbringa merparten av sina liv. Uppsatsen ger en bred bild av flertalet aspekter av hästarnas liv, med fokus på tiden 1540 till 1815 då hästarna var som viktigast för att hålla igång gruvdriften. Trots hästarnas framstående roll i gruvans historia har de aldrig haft någon framträdande roll i historieskrivningen. Denna uppsats syftar till att skildra Falu Gruvas historia med hästen i fokus. / Falu mine horses have historically been of great importance for the daily work at the mine. They were used above ground for the transportation of for example wood and ore, but also to power the many horse capstans that were used for hoisting and for pumping groundwater out of the mine. Between 1697 and 1815 horses began to work underground as well, with running horse capstans and with transportation. At first, these horses were lowered to the bottom of the mine every day, but later they came to live below ground. This study gives a broad picture of several aspects of the horse's life, focusing on the period from 1540 to 1815, when the horses were very important to the mine. Despite the horses' prominent role in the mine's history, they have never fully been portrayed in historiography. This study aims to do that.

The paint market of today is a jungle whit an enormous range of different paint types; there all has different properties and different compositions, some with big influence on the environment and some whit less influence on the environment. It could even be difficult for an expert to always know what should be used on which surface and what would be the best out of the environmental point of view. This work is not intended as a total review of all the manufactures range of colours; only as a deeper dissertation about distemper paint in general, in particular Falu Red Paint. Whit focuses on the environmental issues. The work is especially for those who are ready to paint but don’t know what paint they should chose and people that has a interest in paint and environment, perhaps it also could be of interest for professional painters even when there probably isn’t any big news for them. The information is compiled from the Internet and downloaded brochures from the Internet.