<p>Syftet med examensarbetet var att belysa hur pedagoger ser på skriftspråket som social markör. I vår bakgrundsbeskrivning utgår vi från Bourdieus begrepp; symboliskt, ekonomiskt och kulturellt kapital samt habitus, som bidrar till att reproducera samhällsklasser främst inom utbildningssystemet. Dessa har en avgörande roll för människors fortsatta livschanser och tillgång/begränsningar av maktpositioner i samhället. Vi belyser även Bernsteins resonemang, kring språkkoder kopplat till social klass, vilka han benämner som utvecklad respektive begränsad kod. Barns språk och uppväxtmiljö är de faktorer som är bidragande för skolprestationer, och som avslöjar identiteter i kommunikativa sammanhang. Dessa skillnader får konsekvenser i mötet med skolan, där elever med en utvecklad språkkod gynnas.</p><p> </p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ metod med fenomenografisk inspiration, för att fånga upp de uppfattningar pedagoger har gällande statusmarkörer i elevtexter. Avsikten är att förstå och förklara en särskild företeelse, snarare än att förutsäga och kontrollera den.</p><p>Vad gäller datainsamlingsmetod, har vi valt att intervjua tre pedagoger i skolår 5, där de ansvarar för svenskundervisningen. De flesta elever har vid denna ålder tillägnat sig skrivkonstens mest grundläggande struktur och där nationella proven varit underlagsgrund för bedömning.</p><p> </p><p>I vårt resultat har vi kunnat urskilja fyra kategorier om pedagogers syn på klassbakgrundens betydelse för eleverna. Dessa presenterar vi i analysen som; hur språket avslöjar identiteten, familjens roll för skolframgång, vilka innebörder innefattar ett lustfyllt och personligt skrivande, och ett ständigt återkommande till stor bokstav och punkt. Dessa kategorier visade sig tydligt då vi inledningsvis läste igenom vårt transkriberade intervjumaterial, och som slutligen utgör huvudresultatet i vår analysstudie.</p><p> </p>

<p>Syftet med denna studie är först och främst att försöka beskriva en del av den process en misshandlad kvinna genomgår innan hon kan bryta upp ur ett förhållande präglat av våld, men också för att öka förståelsen för varför det ofta tar tid för en kvinna som lever i ett misshandelsförhållande att lämna mannen. Jag undersöker vilka processer som leder in i och ut ur ett förhållande av detta slag. För att göra detta möjligt valde jag att utgå ifrån en självbiografi, skriven av en kvinna som levt i ett misshandelsförhållande. Den forskning jag funnit om dessa processer handlar dels om de emotionella band som binder kvinnan vid mannen och som gör det så svårt att bryta upp, dels om den långa processen ut ur förhållandet. Det är alltså en form av kvalitativ teoretisk studie där jag delat upp berättelsen i två kapitel; Vägen in och Vägen ut, vilka jag sedan tolkar utifrån en försoningens hermeneutik. För att kunna analysera texten ställde jag olika frågor för att sedan kategorisera avsnitt utifrån de mönster jag kunnat finna. Därefter tolkar jag materialet med hjälp av tidigare forskning och relevanta teorier. De slutsatser jag kommer fram till är att vägen in är en långsam process där mannen till en början är älskvärd för att sedan successivt bryta ner henne, tills våldet blir en del av vardagen. Vägen ut kantas av många knickar och språng innan kvinnan så småningom frigjort sig.</p>

Syftet med examensarbetet var att belysa hur pedagoger ser på skriftspråket som social markör. I vår bakgrundsbeskrivning utgår vi från Bourdieus begrepp; symboliskt, ekonomiskt och kulturellt kapital samt habitus, som bidrar till att reproducera samhällsklasser främst inom utbildningssystemet. Dessa har en avgörande roll för människors fortsatta livschanser och tillgång/begränsningar av maktpositioner i samhället. Vi belyser även Bernsteins resonemang, kring språkkoder kopplat till social klass, vilka han benämner som utvecklad respektive begränsad kod. Barns språk och uppväxtmiljö är de faktorer som är bidragande för skolprestationer, och som avslöjar identiteter i kommunikativa sammanhang. Dessa skillnader får konsekvenser i mötet med skolan, där elever med en utvecklad språkkod gynnas.   Vi har använt oss av en kvalitativ metod med fenomenografisk inspiration, för att fånga upp de uppfattningar pedagoger har gällande statusmarkörer i elevtexter. Avsikten är att förstå och förklara en särskild företeelse, snarare än att förutsäga och kontrollera den. Vad gäller datainsamlingsmetod, har vi valt att intervjua tre pedagoger i skolår 5, där de ansvarar för svenskundervisningen. De flesta elever har vid denna ålder tillägnat sig skrivkonstens mest grundläggande struktur och där nationella proven varit underlagsgrund för bedömning.   I vårt resultat har vi kunnat urskilja fyra kategorier om pedagogers syn på klassbakgrundens betydelse för eleverna. Dessa presenterar vi i analysen som; hur språket avslöjar identiteten, familjens roll för skolframgång, vilka innebörder innefattar ett lustfyllt och personligt skrivande, och ett ständigt återkommande till stor bokstav och punkt. Dessa kategorier visade sig tydligt då vi inledningsvis läste igenom vårt transkriberade intervjumaterial, och som slutligen utgör huvudresultatet i vår analysstudie.

Syftet med denna studie är först och främst att försöka beskriva en del av den process en misshandlad kvinna genomgår innan hon kan bryta upp ur ett förhållande präglat av våld, men också för att öka förståelsen för varför det ofta tar tid för en kvinna som lever i ett misshandelsförhållande att lämna mannen. Jag undersöker vilka processer som leder in i och ut ur ett förhållande av detta slag. För att göra detta möjligt valde jag att utgå ifrån en självbiografi, skriven av en kvinna som levt i ett misshandelsförhållande. Den forskning jag funnit om dessa processer handlar dels om de emotionella band som binder kvinnan vid mannen och som gör det så svårt att bryta upp, dels om den långa processen ut ur förhållandet. Det är alltså en form av kvalitativ teoretisk studie där jag delat upp berättelsen i två kapitel; Vägen in och Vägen ut, vilka jag sedan tolkar utifrån en försoningens hermeneutik. För att kunna analysera texten ställde jag olika frågor för att sedan kategorisera avsnitt utifrån de mönster jag kunnat finna. Därefter tolkar jag materialet med hjälp av tidigare forskning och relevanta teorier. De slutsatser jag kommer fram till är att vägen in är en långsam process där mannen till en början är älskvärd för att sedan successivt bryta ner henne, tills våldet blir en del av vardagen. Vägen ut kantas av många knickar och språng innan kvinnan så småningom frigjort sig.

Varje år drabbas cirka tio pojkar i Sverige av en sjukdom vid namn Duchennes muskeldystrofi. Duchennes muskeldystrofi är en genetisk obotlig, progressiv neuromuskulär sjukdom som orsakar att ett barn blir funktionsförhindrat och dör tidig. Att ha ett handikappat barn som lider av en obotlig sjukdom medför till ett stort ansvar som innebär en stor förändring i familjens liv. Syftet med denna studie var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med Duchennes muskeldystrofi. Metoden var en litteraturöversikt som bygger på åtta kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar som är granskade och analyserade. Resultatet redovisades i tre teman: Känslomässig kaos, Behov av stöd och  kunskap och Acceptans och planering för framtiden. Hela familjen upplevde känslor av sorg, känslomässig kaos och behov av stöd. Det är viktigt för sjuksköterskan att ha tillräcklig  kunskap om Duchennes muskeldystrofi. Genom att förstå hur familjen upplever sin situation kan sjuksköterskan möta förälderns behov och förväntningar. / Every year approximately ten boys in Sweden get a disease called Duchenne muscular ystrophy. Duchenne muscular dystrophy is a genetically determined, progressive and incurable neuromuscular disease that generally causes that a child will be physical disability and death in early adulthood. To have a disabled child that suffers for an incurable disease is big responsibility and a major change. The aim of this study is to illustrate parents´ experiences of living with a child with Duchenne muscular dystrophy Literature review. Eight qualitative and four quantitative articles were included in this and the articles were examined and analyzed. The result was combined into three themes. Which are Emotional kaos, Need for support and knowledge and Acceptable and planning for the future. The whole amily experienced feelings of grief, needs of family support and emotional chaos. Nursing staff should know how important it is with adequate information about Duchenne muscular dystrophy. By understanding a situation in the family nursing staff can meet the parent’s needs and requirements.

Kvinnor upplever sig ha en högre grad av ohälsa jämfört med män samtidigt som de är sjukskrivna i högre omfattning. Jag ville ta reda på hur kvinnor upplever sin psykiska ohälsa och hur den lett fram till deras val att sjukskriva sig. Jag har utgått från min frågeställning; Vad kännetecknar kvinnors ohälsa? Vilka omständigheter i kvinnors omgivning kan kopplas till deras ohälsa? Vad innebär arbetslivet för kvinnors ohälsa? Hur medvetna var kvinnorna om sin egen ohälsa? Spelar ansvarstagande någon roll för kvinnors ohälsa och sjukskrivning? Jag har använt grundad teori som metod för mitt arbete då jag ville få fatt i kvinnornas egen bild av sin ohälsa, utan att utgå från någon bestämd teori. För att få fram detta har jag intervjuat sju kvinnor som alla är eller har varit sjukskrivna. Resultatet visade att det ofta är fler olika faktorer som är kopplade till deras ohälsa, och senare sjukskrivning. Det som är gemensamt för dessa kvinnor är att de tar ett stort ansvar i både arbetsliv och privat. Detta ansvarstagande har internaliserats i deras individualitet och tärt på deras hälsa.

Th. doct.--Faculté des lettres--Université de Fribourg, Suisse, 2002. / Bibliogr. p. 329-335.

Bakgrund: Sjukdomen Anorexia Nervosa är en ätstörning som drabbar främst flickor och unga kvinnor. Anorexia Nervosa påverkar personen både fysiskt och psykiskt och anses som ett allvarlig, livshotande sjukdom. Närstående involveras i denna sjukdom och åsidosättas ibland i vårdsammanhang. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes erfarenhet av att leva med en vuxen person med fastställd diagnos av Anorexia Nervosa. Metod: Systematisk litteraturstudie med 9 inkluderade artiklar som analyserades medinnehållsanalys enligt Forsberg och Wengström (2013). Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i 5 underkategorier och utifrån dessa framkom två huvudkategorier. De huvudkategorier som bli tydliga är: Påfrestning för närstående och närståendes upplevelse av vården. Många av de närstående som ingick i studierna upplevde stor påfrestning av att vårda en person med Anorexia Nervosa. Denna påfrestning ledde till ångest, oro, skuld och hjälplöshet. Upplevelsen av vården i detta sammanhang uppfattades olika och inte alla kände att de fick tillräckligt med stöd. Slutsats: Många av de närstående upplevde att sjukdomen Anorexia Nervosa drabbade hela familjen och berörde allas liv i familjesammanhanget. Denna påfrestning resulterade i psykiska och fysiska problem. Relationer sinsemellan och med omgivningen förändrades. Närstående orkar inte med ett socialt liv och upplever bristande empati från samhället.

Syftet med detta självständiga arbete var att få kunskap om yrkesverksammas erfarenheter som rör ämnet problematiskt datorspelande. Syftet var även att få kunskaper över vilka hjälpinsatser som yrkesverksamma erbjuder sina klienter. Vi sökte i databaser på Växjö universitetsbibliotek för att sedan välja ut vetenskapligt granskade artiklar från år 2003 och framåt som passade studiens syfte. Därefter valdes passande individer ut som har erfarenhet med att arbeta med unga som har problem med datorspel. Resultatet visade att de yrkesverksamma har en djup förståelse över problemområdet, bland annat hur skolan påverkas, hur relationerna påverkas och hur personernas hälsa påverkas, både fysiskt och psykiskt. De har även kunskaper över vilka insatser och vilken hjälp både individen kan få, men även hur arbetet med familjen ser ut. Vår slutsats är att det finns väldigt stora olikheter vad gäller hur olika yrkesverksamma ser och arbetar med unga som tenderar att ha utvecklat problematiskt datorspelande.

Diss. Uppsala : Univ., 2002. / Härtill 3 uppsatser.