The content of the diploma thesis was an architectural study of a sacral building in Brno - Líšeň. The subject of the study was the elaboration of an ideological design of a sacral complex, which consisted of a church and a parish. The main operator of the whole complex will be the Salesian community, whose background is in close proximity to the area. The basic idea of the design was to design a spiritual place, which in its form conveys clear information about the use of the object and at the same time supports the development of ideas of the Salesian community. It is a structure that conveys the mission itself, not by one element, but by a set of several elements that together create a story, vision, mission. The ideological solution in this case thus becomes an equilateral triangle, which symbolizes the Father, the Son and the Holy Spirit. With its dominant vertical direction facing the sky, the object symbolically points to the spiritual path and self-realization. The given area is solved as a complex, the elements of which complement each other and thus create a harmonious whole. The design creates a space for both liturgical celebrations in the interior and exterior, which is used by the outdoor presbytery, which is complemented by residential stairs. These elements are intended to encourage residents to meet and establish friendly relations.

In my diploma thesis deals with the reconstruction of the parish. Unused areas of the building will serve as a day care center, lounge, apartments and offices for priests. Fara, which I have chosen is located in the Pardubice region in the spa town of Lázně Bohdaneč. Fara is located northeast of the local church, which is situated in the center square. This is a two-storeyed building with attic space. The roof is hipped with a stencil asbestos cement roofing.

Idag står världen inför stora klimatförändringar där industribranschen står för cirka en tredjedel av växthusutsläppen. För att jorden ska vara bestående till kommande generationer krävs det hårt arbete kring hållbar utveckling, framförallt inom industrier. Stora industriföretag upprättar idag en hållbarhetsredovisning utefter de lagkrav som finns. Det arbetet företagen gör gällande hållbar utveckling återspeglas i hållbarhetsredovisningen. En del av hållbarhetsredovisningen benämns som VD:n har ordet, vilket är den del som står i fokus i denna studie. Studien grundas i hur ekonomiskt, socialt och ekologiskt ansvar uttrycks i VD-ordet utifrån medkänsla, plikt och fara. Studien kommer även att närmare studera varför stora industriföretag använder VD-ordet för att uttrycka dessa ansvar utifrån legitimitet och yttre tryck. En kvalitativ metod har använts där studien delas in i två olika steg. Det första steget är att en granskning av VD-ordet i sex stycken företags hållbarhetsredovisningar har genomförts. Detta för att få reda på hur ekonomiskt, socialt och ekologiskt ansvar uttrycks utifrån kategorierna medkänsla, plikt och fara i VD-orden. VD-orden har granskats från respektive företag mellan år 2016 - 2019 för att kunna jämföra mellan åren inom företag, mellan sektioner inom branschen samt mellan samtliga företag. Det andra steget bestod av intervjuer med tre av företagen. Detta gjordes för att ta reda på om legitimitet eller yttre tryck kan ha en påverkan på varför VD-ordet används för att uttrycka ansvaren. För att besvara frågan om varför stora industriföretag använder VD-ordet för att uttrycka ansvaren har två teorier använts, legitimitetsteorin och institutionella teorin. Detta för att få en överblick om företagen använder VD-ordet för att uttrycka ansvaren utifrån samhällets normer och värderingar eller om det förekommer något yttre tryck som påverkar. / Today, the world is facing major climate changes where the industrial sector stands for approximately a third of the worlds greenhouse gas emissions. In order for the earth to be able to last for generations to come, hard work in sustainable development is required, especially within industries. Nowadays, large industrial companies in Sweden prepare a sustainability report based on legal requirements. The work that the companies do on sustainable development is reflected in their sustainability report. The part of the sustainability report, called the CEO’s letter, is the part that this study has focused on. The study is based on how the financial, social and ecological responsibilities are expressed in the CEO’s letter and why large industrial companies use the CEO’s letter to express these responsibilities. The three responsibilities will be based on three categories: compassion, duty and danger. A qualitative method has been used and the study has been divided into two different steps. In the first step, we examined the CEO’s letter within six companies’ sustainability reports. This was done in order to find out how the financial, social and ecological responsibilities are expressed based on the categories compassion, duty and danger in the CEO’s letter. The CEO’s letter has been reviewed from the companies in the study, between the years 2016 to 2019. This is made in order to compare the companies between the years, between sections within the industry and between all the companies in the study. The second step consisted of interviews with three of the companies to find out if legitimacy or external pressure could be the reason why large industrial companies use the CEO’s letter to express the responsibilities. Legitimacy and external pressure can be explained by two theories, the legitimacy theory and the institutional theory. This was made to get an overview of whether the companies use the CEO’s letter to express responsibilities based on society’s norms and values or if an external pressure exists that can affect the companies.

The aim of the thesis is to define the vision (in concrete proposals) for the functioning of community, socio-social, leisure and other activities in the village. The vision as such emerged on the basis of analyzes already in the last semester, on its basis, we come to the solution of a partial project, which should show the municipality how to go and why. Representatives and residents of Strachotín have for a long time been considering certain steps, construction works of varying extent, which would strengthen the population, their possibilities in using the potential of the place (wine, tourism) and the village returned the lost face.There is only a small distance between the village and the end of the village in the direction of Pálava, but there is an important urban area - the surroundings of the church - which is historically very important and it hides its potential. In my work, I have commissioned him to uncover it and try to inspect what she can offer. Not only for tourists, but also for locals.

The project deals with the design of the wine gallery and community center in smaller wine-growing village Strachotín, which is situated in the beautiful landscape under the hills, called "Pálavské vrchy", and also is on the edge of the magnificent waterwork - "Novomlýnské nádrže". The construction of the wine gallery and the community center is designed in the historical structure of the village, near the gothic church. The project follows up the analytical part, which dealt with the vision for the future development of the village Strachotín. The vision, which after thorough examination of the village included seventeen interventions of small or larger urban character, which would be beneficial for the development of the village and surroundings.

The diploma thesis is the proposal of the Christian community and spiritual center near Church of St. Anthony of Padua in Ostrava Kunčičky. The building program corresponds to the catchment area of Kunčičky and includes an existing church building (conversion for the contemporary liturgy) with the addition of a new parish with a living space, a parish office and a meeting room. The existing building of the parish (adaptation for commercial use, bistro and offices) and the community center includes: a social hall with the necessary background, 2 flats 1 + kk and apartment for collective accommodation, clubroom and classroom for leisure activities, music, art workshop and warehouse. Part of the area is new square as the new centre of Kunčičky, the park and green area "open garden" with a children's and sports playground. The proposal is based on the creation of a new public space in the vicinity of the existing church. The pre-church is widened and creates a new square, the center of the city with the potential of meeting, landmark, festivities, Christmas markets, etc. On the contrary, the community center is behind the church and creates a new public space "open garden". Around it all community events are concentrated. Among these spaces is a "filter" set, as a soothing element of two poles. The complex offers people from this locality also a wide range of the city, a new offer of cultural, social and spiritual activities.

Vi alla känner igen ordspråket “Borta bra men hemma bäst” men hur sant är det egentligen?  Turism har alltid funnits i någon form och kommer alltid att finnas i någon form. Som en konsekvens av globaliseringen under de senaste decennierna har länder runt om i världen kommit närmare än någonsin. Gränser är mer öppna än någonsin och i stort sett alla får och kan resa. Vissa upplever dock vissa resmål som farliga och skrämmande. Speciellt kvinnor. Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som har störst påverkan när det kommer till vad som får kvinnor att känna sig trygga under sina resor. Vad har kvinnor för upplevelser av sina tidigare resor och vilka vanliga rädslor finns? Denna studie syftar till att söka svar på hur mycket kvinnors uppfattning om säkerhet väger upp i deras val av resmål, vilka faktorer som är viktigaste och vilka faktorer som gör att kvinnor avstår från en viss destination. Vidare är det av intresse för oss att i vår studie undersöka hur stor skillnad det är mellan äldre och yngre kvinnors val av resor. Studien bygger på ett frågeformulär samt litteraturanalys. Enkäten fick totalt 224 svar från svenska kvinnor i olika åldrar. Resultaten visar delade meningar om hur viktiga vissa faktorer är för säkerhetsuppfattning vid val av resmål. De tydligaste mönstren som resultaten tar fram är att kvinnor föredrar att resa i sällskap istället för ensamma. Dessutom är kvinnors största faktor när de väljer resmål bekvämlighet inte säkerhet, även om säkerhet fortfarande är en viktig faktor. Den mest påverkande faktorn som skapar den rädsla som kvinnor upplever är massmedier som tidningsartiklar och sociala medier. / There is a common Swedish saying that being abroad is good but at home is still always the best. Tourism has always existed in some form and is always going to exist in some form. As a consequence of the globalization of the last decades countries around the world have become closer than ever. Boarders are more open than ever before and pretty much everyone is allowed and capable to travel. However, some experience certain destinations as dangerous or scary. Especially females.  This study aims to research which factors have the biggest impact when it comes to what makes women feel safe during their travels. What do women have as an experience of their earlier travels and what common fears exist? This study aims to seek answers on how much women's perception of safety weighs up in their choice of destination, what factors are most important and what factors cause women to refrain from a particular destination. Furthermore it is of interest how big of a difference there is between older and younger women's choice of travel. The study is based on a questionnaire as well as literature analysis. The questionnaire got a total of 224 answers from Swedish women of different ages.  The results show divided opinions on just how important certain factors are for safety when choosing a destination. The most significant patterns that the results show is that women prefer to travel accompanied instead of alone. Furthermore, women's biggest factor when choosing a destination is comfort not safety, even though safety is still an important factor. The most influencing factor that creates the fear that women experience is mass media such as newspaper articles and social media.

SAMMANFATTNING   Sverige har ännu ingen straffrättslig plikt att bistå nödställd som en del andra nordiska länder har. Genom ett dagsaktuellt direktiv har det begärts att eventuella följder vid ett införande av en sådan plikt skall utredas. Plikten är uppsatsens huvudämne och det ämnas redogöra för konsekvenser av ett eventuellt framtida införande av denna plikt.   Historiskt sett har ett flertal motioner lämnats om införande av plikt att bistå nödställd. Kritik handlar om att det är straffritt att se på utan att ingripa då andra till följd av olyckor eller brott hamnat i nöd. Motionerna har varje gång efterföljts av avslag. Grunden till detta baserar sig huvudsakligen på problem med lagens allmänna ordalydelse där det skulle bli svårt för allmänheten att förutse vad som är tillräcklig hjälp och inte. Sådan plikt ansågs också överflödig dels på grund av att Sverige har flertalet specialbestämmelser med påbud om ingripande men även för att allmänheten ser det som en moralisk plikt att hjälpa nödställda.   Då området för konsekvenserna är oöverskådligt har jag valt att fokusera på två huvudproblem som grund till frågeställningarna. Den första frågan är om Norges lagstadgade plikt i § 387 NSL är en god förebild för Sverige vid utformning av bestämmelsens ordalydelse och tillämpning av densamma?   Den andra frågan rör medhjälp till självmord som är straffritt i Sverige. Kan detta straffria område komma att påverkas rent straffrättsligt vid införande av plikt att bistå nödställd?   För att besvara dessa frågor har en i huvudsak rättsdogmatisk metod med komparativa inslag valts. Då Norges stadgande ligger till grund för en av frågeställningarna är det naturligt att huvudfokus ligger på detta grannland.   Vid äkta underlåtenhetsbrott är det uttryckligen underlåtenhet att vidtaga en påbjuden handling som är den straffbelagda gärningen. Oäkta underlåtenhetsbrott kriminaliserar en underlåtenhet som är kausal till uppkommen effekt. Dock måste gärningsmannen befinna sig i garantställning för att straffansvar skall kunna utkrävas vid detta brott. Handlingsplikten kan uppstå genom åligganden i lag, avtal eller eget föregående handlande. Det sistnämnda innebär att gärningsmannen själv framkallat en viss fara som resulterat i en effekt, det vill säga skada av något slag, där garanten bestraffas för underlåtenhet att avvärja denna effekt.   Norges § 387 NSL är utformad som ett äkta underlåtenhetsbrott, men uttryckligen i lagtexten stadgas att för det fall den nödställde omkommer utdöms ett högre fängelsestraff än om denne överlever. I praktiken tillämpas stadgandet som om det vore ett oäkta underlåtenhetsbrott där den underlåtande straffas för uppkommen effekt. Tidigare nämndes att i svensk rätt sker detta endast vid oäkta underlåtenhetsbrott där gärningsmannen är garant. Slutsatsen tillhörande den första frågeställningen är att Norges stadgande inte bör ses på som en god förebild vid ett eventuellt införande av hjälpplikt då allmänheten indirekt hamnar i garantställning och straffas i enlighet därmed.   Den andra frågeställningen gällande huruvida den straffria medhjälpen till självmord kan komma att påverkas av nämnda plikt besvaras jakande. Den som försöker begå självmord är i nöd. När medhjälparen underlåter att rädda den nödställdes liv kan denne dömas för underlåtenhet att bistå nödställd. Hur denna problematik för svensk del skall hanteras förtäljer inte historien.