I den här studien undersöks hur användningen av sociala medier ser ut, när socialt kommunikativa gymnasieungdomar med stor social tillhörighet, umgås. Studien ämnar ta reda på hur användningen ser ut, av vilka anledningar socialt kommunikativa ungdomar med social tillhörighet använder sociala medier och hur umgängesklimatet påverkas när sociala medier används under fysiskt pågående umgänge.  Idén till studien grundar sig i en observation av ungdomar med ovan presenterade egenskaper, som under tiden de umgås med sina vänner frekvent använder sociala medier. En kvalitativ intervjustudie genomförs med utgångspunkt i den medie- och kommunikationsvetenskapliga teorin Uses and gratification theory samt Social identity theory, som är en välanvänd teori bland tidigare genomförd forskning inom sociala medier. Fem djupintervjuer genomförs således och vid avkodning av intervjumaterialet utkristalliseras tre huvudspår, utifrån frågeställningarna och fem underkategorier: ”Hur använder socialt kommunikativa ungdomar, med social tillhörighet, sociala medier när de umgås med sina vänner?”, ”Av vilka anledningar använder kommunikativa ungdomar med social trygghet sociala medier?” med tillhörande underkategorier, identitetsskapande, Fear of missing out, brist på underhållning, sociala medier som tillflykt samt vanebeteende och slutligen ”Hur påverkas umgängesklimatet när sociala medier används?” Resultatet visar, bland annat, att ungdomarna ofta väljer att använda sociala medier för att ta paus och hämta ny energi för att sedan orka vara sociala, i det pågående umgänget, igen.

Skulle du kunna leva utan din mobiltelefon? Det var en av frågorna som ställdes när denna studie genomfördes. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur individer reflekterar över sin aktivitet på sociala medier och hur beroende individer är av att uppdatera sig. Detta gjordes i en kvalitativ forskningsstudie. Studien tittade närmare på sociala mediers inverkan på individers liv. I studien diskuterades vilka för- och nackdelar sociala medier har bidragit med, hur stort behov individer känner för att ständigt vara uppkopplade på sociala medier. Känslan ”fear of missing out” var signifikant för vad studiens respondenter känner när det kommer till uppdatering på sociala medier. Studien utgick från teorin uses and gratifications, utifrån den reflekterades det över hur den kan kopplas till dagens sociala medier-samhälle. För att ha möjligheten att se samband och diskutera ett fenomen användes fenomenologi som teoretiskt angreppssätt. Den generella slutsatsen blev att individernas huvudsakliga syfte för att använda sociala medier är för att kommunicera. Det kom inte direkt som en chockande nyhet. Studien bekräftar det tidigare studier sagt men klargör ännu tydligare att mobiltelefonen på många sätt den viktigaste pryl vi äger. Den här studien handlar om livet med mobiltelefonen fastklistrad i handen och varför vi är beroende av den.

Denna studie undersöker olika faktorer som påverkar livestreaming ur mottagare-, sändare- samt teoretiskt perspektiv. För att därigenom skapa en ökad kunskap gällande dess användande och engagemang. Under processen har grundad teori använts som forskningsperspektiv och både kvalitativa intervjuer och fokusgrupper har genomförts. Resultatet visar att där är viktiga steg för att skapa engagemang. Medvetenhet, där mottagaren görs medveten om företaget via spridning. Intresse, där ett intresse skapas med hjälp av innehållet men där vaksamhet bör tas gällande Fear of Missing out respektive Video-On-Demand och dess inverkan på mottagaren. Interaktion och engagemang, där en dialog skapas med mottagaren och en gemenskap byggs upp där publiken är deltagande. Dessa steg leder till lojalitet och förespråkare som är villiga att sprida företaget och dess innehåll vidare. Slutsatsen konstaterar att dessa steg borde ses som en cirkel istället för en trappa. Vilket betyder att alla är lika viktiga delar i att skapa ett engagemang. De bygger även vidare på varandra och det sista steget är inte slutresultatet utan bör ses som en pågående process som leder oss tillbaka till första steget. / This study seeks to explore the motives behind livestreaming from a sender-, receiver- and theoretical perspective. With the aim to create a better understanding for receiver engagement and sender usage. During the process, grounded theory was used as research method and both qualitative interviews and focus groups were implied. The results show that there are important steps to create engagement. Aware, where you make the receiver know about you through coverage. Interest, where you create an interest with the content your making but also watch out for the impact Fear of Missing out and Video-On-Demand might have on the receiver. Interaction and engagement, where you create a dialogue with the receiver and build a community where the audience is participating. These steps lead to loyalty and advocates who are willing to spread you and your content further. In conclusion, these steps are to be approached as a circle rather than a ladder. Meaning that they are all important components of creating engagement. They build on each other and the last step is not the end result but an ongoing progress leading us back to step one.

Aim: The study will try to depict the current state of social capital in relation to fear of missing out and screentime hours on smartphone activities. Does the most frequently used social contexts create bridging capital but not enough bonding capital? The aim is to contribute to a larger understanding of what drives a sense of inclusion by different social capital within different social contexts. The study will investigate if there is a relationship between social capital, fear of missing out and what we spend our time on together with our smartphone by measuring screentime on the five largest social networking sites (Facebook, Instagram, Snapchat, TikTok, YouTube).  Method: This study has been conducted with a quantitative approach of using an electronic survey. The sample investigated was Generation Z, defined as people born between 1997 and 2004.  Previous theory and prior research have been analyzed as the basis for this work and then implemented into a survey for data collection. The survey was made in the tool Survey and report. Requests for participation was made via a convenience sample in geographical proximity to Karlstad University.  The survey was mainly distributed with QR-codes placed on different locations throughout Karlstad University. The results of the survey have been processed and analyzed through the statistical analysis program SPSS.   Result & Conclusions: The results of this study conclude that there is a significant correlation between FOMO and bridging social capital in this sample. The driving factors behind this correlation can only partly be explained by the results from the survey. With non-valid questions regarding hours together with a slight skewness in the sample, it is not possible to generalize these results to the population. The result of this study can however be seen as a significant result in a specific group that could inspire to more in-depth research on a greater scale. Suggestions for future research: The correlation in this study explains about 20% of the variation of FOMO by bridging capital and wise versa, leaving 80% unexplored. Future research can be carried out using the same theory for social capital but develop this future with additional theories for e.g., social context.  If future research investigated a broader sample of generation Z, it would also be interesting to compare them to other target groups (e.g., generation X or Y), examining differences between and within these groups.

Studien undersöker utifrån investerares perspektiv hur de upplever risker kopplade till investeringar i kryptovalutor samt aktier, hur de med hjälp av onlinemedier hanterar riskerna och hur onlinemedier används för att fatta ett köpbeslut. Vidare undersöks skillnader mellan dessa två typer av investerare i relation till risktagande, riskhantering och köpbeslut. Syftet med detta är att bidra med förståelse för ämnet. Studien är av kvalitativ metod med en abduktiv ansats. I studien speglas teorier som edgework, uses and gratification, tvåstegshypotesen och fear of missing out. Med dessa teorier dras kopplingar mellan teori och empiri för att forma studiens resultat samt ett nytt begrepp, semi-edgework. Studien genomfördes med hjälp av åtta semistrukturerade intervjuer där fyra investerade i kryptovalutor och fyra i aktier. Studiens resultat visar bland annat på att onlinemedier används av samtliga investerare för att hantera risker. Hur stora riskerna upplevs vara varierar mellan grupperna. Samtliga investerare påverkas av opinionsledare på onlinemedier när de ska fatta ett köpbeslut. Resultat visar även på att kryptoinvesterare lider större risk för att drabbas av FOMO när de använder sig av onlinemedier.

No description available.

Fear of missing out (FoMO) is a type of internet slang used to describe the “pervasive apprehension that others might be having rewarding experiences from which one is absent” (Przybylski, Murayama, DeHaan & Gladwell, 2013, p. 1841). This pervasive fear encompasses an individual’s life and it is exacerbated by the social media updates of online counterparts. A study conducted by a South African pharmaceutical company revealed that 62% of the respondents have a constant fear of missing out on something that might be happening elsewhere. This study underscores the relevance of studying FoMO as a construct in the South African context. The current study aims to investigate the relationship between FoMO and satisfaction with life, as these two constructs have previously shown to be negatively correlated. The self-proclaimed FoMO sufferers who will be partaking in this study will be requested to complete an online questionnaire to establish the nature of the relationship between FoMO and satisfaction with life. / Psychology / M.A. (Clinical Psychology)

No description available.