The French historian Marc Bloch is considered to be one of the masters of medieval history, particularly his creation Feudal Society has been an essential piece of work for everyone who desires a deeper understanding of the general feudal society. Bloch gives his readers a vivid and living picture of a society so far beyond our present that it is sometimes hard to keep in mind that this society is part of our legacy. At the same time Bloch endows his readers with the special historical outlook he and his successors has developed, the history of the mentalities. By reaching further back in time, to the Roman and Germanic cultures and the manorial system, he proves his point that the feudal society was build on the legacy of older structures and institutions. In the coming study I will disentangle the early feudal structure of power as Bloch has described it in his Feudal Society. The essence of this power structure is to find in the very characteristic tie between two men, the vassalage. It is therefore the nature of vassalage, with the heavily armed horseman and the relations between the lord and his vassal, which is going to be of primary importance for my study. In my quest for the vassalage´s spirit, Bloch´s underlying structures mentioned above will play a vital part in the understanding of this power structure that dominated the feudal society. If the reader keep this in mind the study’s name, Feudalism as a Phenomenon – The Peculiar Power in the Early Feudal Society, becomes clear.

Studien handlar om förklaringar av förändring hos några av de forskare med historiematerialistiska inslag som hade en framträdande roll på 1970- och 1980-talen. Övergången från feodalism till kapitalism och industriarbetarens roll i arbetsprocessen var två fält som var på tapeten under denna period, som kan härledas ur den radikala 68-rörelsen. Med sociologen Piotr Sztompkas systemmodell som teoretisk ram undersöktes Christer Winbergs, Maths Isacsons, Anders Floréns, Lars Olssons och Lars Ekdahls avhandlingar samt ett verk av Alf Johansson. Syftet var att utforska de teoretiska utgångspunkterna och slutsatserna i alstren. Svar söktes på vilka drivkrafter författarna anger till förändringarna i sitt material; var i systemet på mikro-, meso- eller makronivå dessa förändringar inträffar; och vad förändringarna leder till. Metoden kan kallas idéanalytisk. Feodalismen och kapitalismen transformeras (övergår till ett annat system, eller med Marx ord: socio-ekonomisk formation) respektive reproduceras extensivt i källmaterialet. Detta utifrån Sztompka. Drivkrafter till förändringarna anges vara överskottsproduktion, ökad efterfrågan på marknader, strävan efter kapitalackumulation (på grund av konkurrens på just marknaden), statliga angelägenheter, geografin och arbetarnas försörjningsbehov. Förändringarna äger rum i systemets sammansättning (såsom folkökningar, rekrytering av okvalificerad arbetskraft och uppkomsten av "halvlärda" arbetare), struktur (i form av differentiering av producenter och hierarkisk arbetsdelning), funktioner (främst gruppers eller klassers förhållande till produktionsmedlen och arbetarnas roll i arbetsprocessen) och gränser (såsom nya yrkestitlar, hopsättningen av nya ekonomiska grupper och igen de "halvlärda" arbetarnas uppkomst), i relationerna mellan eventuella subsystem (till exempel mellan såg och brädgård, sätteri och tryckeri eller kontors- och produktionsavdelningar) och i omgivningen utanför systemet (såsom årstidernas växling, nyodling och, åtminstone om mikroperspektiv gäller, ökad efterfrågan på marknader och arbetares försörjningsbehov). Den övergripande slutsatsen är att systemmodellen kan organisera förklaringar av historisk förändring schematiskt även när utgångspunkterna är något heterogena. Operationaliseringen kräver dock ytterligare arbete. Att använda Sztompka som styrmedel på ett otryckt källmaterial är ingen omöjlighet. Uppsatsen är en ingång till historiografin ämnad att bygga vidare på. / I sammanfattningen på sidan 34, rad 13–15, fattas ett steg i en slutledning. Meningen om Floréns studie av Jäders bruk är därför struken i abstractet ovan.

In the wake of a heightened interest in the Swedish Middle Ages, the need for knowledge has increased as well. The Swedish Middle Ages was an era when the country truly began to grow closer to the European sphere of culture. The forces behind this transformation are largely to be sought among the social elite, the budding aristocracy of Sweden. The process of becoming “Europeans” brought with it great changes to Sweden, not the least in terms of the political arena. What was it that was so sought after by the Swedish aristocracy? What ideals and values lay behind the feudally inspired system of government and the chivalric code of conduct among the elite? In a general sense, the object of this investigation has been to try to understand and explore the ideological underpinnings of the new system of government and the new social order. In order to achieve this, I have used the Swedish chivalric chronicle known as Erikskrönikan as the source material for the investigation. It is believed to have been a propaganda piece for the Swedish aristocracy of the early 1300 hundreds and is, as such, a phenomenal source for researching the ideals and values of the Swedish aristocracy of that time. Thus, the purpose of this essay has been to investigate ideological underpinnings of the Swedish power elite of the first half of the 14th century by analysing their idealized self image and conception of society, as they appear in Erikskrönikan’s depiction of duke Erik and a few other key characters. Included in this is also an ambition to contextualize the results of the investigation by attempting to reconstruct the ideology for which Erikskrönikan is an expression. The intention has been to contribute a new perspective to the already extant research concerning the understanding of the new type of society brought forth in medieval Sweden.  The theoretical premise of this investigation has been a functional understanding of the concept of ideology. In this essay ideology is regarded as a system of ideas which expresses a given groups world views and norms, which reflects the social conditions of the group, and which is a declaration of that group’s interests and aspirations. The methodological basis has been a qualitative analysis of the text, where the depiction of selected characters from the text has been the main object of investigation. The focus has been on identifying which characteristics are portrayed as ideal and which are portrayed as are anti ideal within the text. On an analytical level this investigation has included the use of the concepts “manifest ideology” and “latent ideology” as tools of analysis. In this way it has been possible to uncover the ideals and values of the aristocracy, as expressed in Erikskrönikan, both in terms of what is articulated explicitly and what is implied. In terms of results this investigation has rendered them in abundance. Among the most revealing and relevant findings are: the emphasis put on the vassal system, the chivalrous virtues and the staunch declaration about the superiority of elective kingship. These are all examples of recurring themes which are communicated with a clear didactic intent. Furthermore, I have also been able to show that the code of chivalry was not considered a varnish to cover the blemishes of an imperfect society, but a way of relating to reality and to the surrounding world. The tangible functions of the code of chivalry in society can be understood as having been of two kinds: on the one hand, the code of chivalry was a way of reigning in and channelling the destructive potential of the use of violence; and on the other hand, the code of chivalry was a way for the aristocracy, indeed the Swedish chivalry, to communicate and reaffirm their social standing, both internally and externally.

Studien handlar om förklaringar av förändring hos några av de forskare med historiematerialistiska inslag som hade en framträdande roll på 1970- och 1980-talen. Övergången från feodalism till kapitalism och industriarbetarens roll i arbetsprocessen var två fält som var på tapeten under denna period, som kan härledas ur den radikala 68-rörelsen. Med sociologen Piotr Sztompkas systemmodell som teoretisk ram undersöktes Christer Winbergs, Maths Isacsons, Anders Floréns, Lars Olssons och Lars Ekdahls avhandlingar samt ett verk av Alf Johansson. Syftet var att utforska de teoretiska utgångspunkterna och slutsatserna i alstren. Svar söktes på vilka drivkrafter författarna anger till förändringarna i sitt material; var i systemet på mikro-, meso- eller makronivå dessa förändringar inträffar; och vad förändringarna leder till. Metoden kan kallas idéanalytisk. Feodalismen och kapitalismen transformeras (övergår till ett annat system, eller med Marx ord: socio-ekonomisk formation) respektive reproduceras extensivt i källmaterialet. Detta utifrån Sztompka. Drivkrafter till förändringarna anges vara överskottsproduktion, ökad efterfrågan på marknader, strävan efter kapitalackumulation (på grund av konkurrens på just marknaden), statliga angelägenheter, geografin och arbetarnas försörjningsbehov. Förändringarna äger rum i systemets sammansättning (såsom folkökningar, rekrytering av okvalificerad arbetskraft och uppkomsten av "halvlärda" arbetare), struktur (i form av differentiering av producenter och hierarkisk arbetsdelning), funktioner (främst gruppers eller klassers förhållande till produktionsmedlen och arbetarnas roll i arbetsprocessen) och gränser (såsom nya yrkestitlar, hopsättningen av nya ekonomiska grupper och igen de "halvlärda" arbetarnas uppkomst), i relationerna mellan eventuella subsystem (till exempel mellan såg och brädgård, sätteri och tryckeri eller kontors- och produktionsavdelningar) och i omgivningen utanför systemet (såsom årstidernas växling, nyodling och, åtminstone om mikroperspektiv gäller, ökad efterfrågan på marknader och arbetares försörjningsbehov). Den övergripande slutsatsen är att systemmodellen kan organisera förklaringar av historisk förändring schematiskt även när utgångspunkterna är något heterogena. Operationaliseringen kräver dock ytterligare arbete. Att använda Sztompka som styrmedel på ett otryckt källmaterial är ingen omöjlighet. Uppsatsen är en ingång till historiografin ämnad att bygga vidare på.