This study was conducted at the Swedish Defense research agency as an attempt to understand affordances and limitations in visualizing altitude information for fighter controllers. The fighter controllers are subject to large quantities of numerical information from multiple sources simultaneously. Their duties are highly stressful and require large mental workload and situational awareness. Today, a large portion of information is represented visually, except for altitude. The altitude of a jet is represented only numerically on the screen, next to the icon representing an airplane. This thesis attempts to aid the users in their tasks, by determining if interactive visual information could benefit the current system. This study resulted in one prototype, where height was represented in three different ways, one using color coordination, one using different sizes and one mimicked the current numerical representation. These variations were evaluated in a user study, consisting of semi structured interviews along with benchmark tests. None of the suggested visual cues could be demonstrated as more efficient than the current representation, but a majority of participants preferred the version using varying sizes as this was considered more intuitive and held less limitations than the other version. Future research is encouraged as to successfully determine if altitude information can be visually represented for a decreased mental workload. / Denna studie genomfördes vid Totalförsvarets Forskningsinstitut som ett försök att utreda möjligheter och svårigheter med att visuellt presentera information om altitud för flygstridsledare. Flygstridsledare utsätts för stora mängder numerisk information, från ett flertal olika källor simultant. Derad uppgifter utförs under hög stress och kräver stor mental belastning samt situationsmedvetenhet. Idag representeras en stor mängd information visuellt, på flygstridsledarens radarskärm, med undantaget för höjden. Ett objekts altitud på skärmen representeras alltid numeriskt, bredvid ikonen för flygplan. Detta arbete har gjorts i avsikt att hjälpa flygstridsledaren i dennes uppgifter, genom att utreda om interaktiv visuell information kan vara av nytta för deras nuvarande system. Denna studie resulterade i en prototyp, i vilken höjd representerades på tre olika sätt. Genom färg med varierande opacitet, genom olika storlekar på objekten, samt den nuvarande numeriska metoden. Dessa versioner utvärderades i en användarstudie, bestående av semistrukturerade intervjuer samt benchmark test. Ingen av de föreslagna visualiseringarna kunde påvisas mer effektiv än det nuvarande systemet, men en majoritet av deltagarna föredrog versionen med varierande storlekar, eftersom detta ansågs mer intuitivt samt hade färre begränsningar. Vidare studier uppmanas för att med framgång avgöra om altituden kan representeras visuellt, för en minskad mental belastning.

Thesis (M.A. (Social Work)) -- University of Limpopo, 2017 / The aim of the study was to explore the factors that contribute to occupational stress among the fire-fighters employed by the Polokwane Local Municipality, Capricorn District of Limpopo. The study focused on the following variables: working relationships, work load, nature of work, deadlines pressure and work-home balance. The nature of the study is qualitative. The study data was collected from July to September 2015. The researcher interviewed fire-fighters in Polokwane Local Municipality. An in-depth semi-structured interview was utilised as the data collection method. The instrument used in the study was a semi structured interview schedule. Data was thematically analysed. The study findings showed that working relationships, work-load, nature of work, deadline pressure and work-home balance contributed to occupational stress. The study also found that occupational stress had negative effects on both the fire-fighters and their organisation

No description available.

Aircraft system identification has been widely used to this day in applications like control law design, building simulators or extending flight envelopes. It can also be utilized for determining flight-mechanical characteristics in the preliminary design phase of a flight vehicle. In this thesis, three common time-domain methods were implemented in MATLAB for determining the aerodynamic derivatives of a subscale aircraft. For parameter estimation, the equation-error method is quick, robust and can provide good parameter estimates on its own. The output-error method is computationally intensive but keeps account of the aircraft's evolution in time, being more suitable for fine-tuning predictive models. A new model structure is identified using multivariate orthogonal functions with a predicted squared error stopping criteria. This method is based on linear regression (equation-error). The code written is flexible and can also be used for other aircraft and with other aerodynamic models. Simulations are compared with experimental data from a previous flight test campaign for validation. In the future, this tool may help taking decisions in conceptual design after a prototype is tested.

Direct lift control for aircraft has been around in the aeronautical industry for decades but is mainly used in commercial aircraft with dedicated direct lift control surfaces. The focus of this thesis is to investigate if direct lift control is feasible for a fighter aircraft, similar to Saab JAS 39 Gripen, without dedicated control surfaces. The modelled system is an aircraft that is inherently unstable and contains nonlinearities both in its aerodynamics and in the form of limited control surface deflection and deflection rates. The dynamics of the aircraft are linearised around a flight case representative of a landing scenario. Direct lift control is then applied to give a more immediate relation from pilot stick input to change in flight path angle while also preserving the pitch attitude. Two different control strategies, linear quadratic control and model predictive control, were chosen for the implementation. Since fighter aircraft are systems with fast dynamics it was important to limit the computational time. This constraint motivated the use of specialised methods to speed up the optimisation of the model predictive controller. Results from simulations in a nonlinear simulation environment supplied by Saab, as well as tests in high-fidelity flight simulation rigs with a pilot, proved that direct lift control is feasible for the investigated fighter aircraft. Sufficient control authority and performance when controlling the flight path angle were observed. Both developed controllers have their own advantages and which strategy is the most suitable depends on what the user prioritises. Pilot workload during landing as well as precision at touch down were deemed similar to conventional control.

Dans la présente thèse en cotutelle qui a pour titre: «La réalisation du type linguoculturel « héros combattant» dans le discours littéraire» nous abordons les domaines de la linguistique théorique actuelle: le langage et la société, le langage et la culture, études cognitives et axiologiques. La linguoculturologie est une nouvelle branche de la linguistique qui traite le type linguoculturel comme une variété de concept, dont le contenu est une personnalité linguistique typifiée. L’actualité de l’étude du type linguoculturel « héros combattant » est conditionnée par la nécessité d’étudier les particularités du raisonnement et du comportement de la personnalité héroïque comme reflet du caractère national et de valeurs propres à telle ou telle linguoculture, mais également comme personnalité modèle fixant les orientations les valeurs de comportement pour les représentants de la nation. La compréhension de la symbolisation de l’image du héros combattant est importante pour comprendre la mentalité française. Les caractéristiques générales du type étudié et les outils linguistiques, l’objectivant dans le discours littéraire servent de matière de l’étude. L’objectif de la thèse est de réaliser une analyse complexe de la réalisation du discours du type linguoculturel « héros combattant ». Nous nous sommes servi pour notre matériel d’études de fragments de textes de cinq œuvres littéraires... [...] / The PhD dissertation accomplished under the joint guidance and entitled «The Realization of the Linguocultural Type «HERO FIGHTER» in Literary Discourse» discusses a number of issues relevant to current theoretical linguistics: language and society, language and culture, cognitive and axiological studies. Linguocultural studies is a relatively new branch of linguistics which describes the linguocultural type as a variety of the concept whose content is a typified linguistic personality. The topicality and importance of studying the linguocultural type «hero fighter» is conditioned by the necessity to explore the motivation and behaviour peculiarities of a heroic personality both as a reflection of the national character and the values accepted by a particular linguoculture, and as a model personality who establishes the value guidelines of demeanour for the nation. To better understand the French mentality it seems significant to describe the specific character of symbolization of the hero fighter’s image. Various characteristics of the discussed type and the linguistic means objectifying it in literary discourse serve as the subject of the presented research. The aim of the thesis consists in a complex analysis of discourse realization of the linguocultural type «hero fighter». The sources for the language material are the texts of five literary works of the 20th... [...]

<p>Författaren till detta arbete har anledning att tro att piloter från olika flygsystem inom Flygvapnet känner olika stor grad av meningsfullhet med det arbete de utför. I detta arbete gör författaren en undersökning där han utifrån ett beteendevetenskapligt perspektiv försöker påvisa sådana skillnader mellan stridspiloter och transportflygpiloter. Samt vilka effekter dessa skillnader i så fall kan innebära för piloternas hälsa och motivation i såväl yrket som i livet i allmänhet. Författaren beskriver utifrån Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) hur det går att förklara varför vissa människor är bättre rustade än andra för att klara av problematiska situationer eller svåra händelser. Vidare beskriver författaren även vikten av att individer känner en meningsfullhet i det arbete de utför och hur detta kan påverka deras vilja till att stanna kvar i det. Största delen av empirin till arbetet erhåller författaren genom en enkätundersökning bland piloter i Flygvapnet som flyger antingen JAS 39 Gripen eller C-130 Hercules. Resultatet av undersökningen är att författaren inte lyckas påvisa någon skillnad i känsla av sammanhang mellan de båda grupperna. De har utifrån detta resultat således likartade förutsättningar för att hantera motgångar och svåra situationer i livet. Författaren ser vidare en tendens till att transportflygpiloterna uppfattar sitt arbete som något mer meningsfullt än stridspiloterna, särskilt tydligt är detta i åldersintervallet 30-39 år. Författaren lyckas emellertid inte påvisa dessa skillnader som statistiskt signifikanta och utifrån uppmätt meningsfullhet med yrket drar författaren slutsatsen att de båda pilotgrupperna har likartade förutsättningar till att vilja stanna kvar inom sina respektive yrken.</p> / <p>The author of this work has reasons to believe that pilots from different systems within the Swedish air force experiences different degree of meaning with that work they carry out. In this essay the author does a survey where he on the basis of a behavior scientific perspective tries to identify such differences between fighter pilots and transport pilots. He also tries to describe what possible effects these differences, if they exist, could cause for the pilots' health and motivation. The author describes on the basis of Aaron Antonovskys theory about sense of coherence (SOC) how it is possible to explain why some people, better than other, manage to copewith difficult situations or threatening events. Furthermore the author describes the importance of feeling a purpose and meaningfulness with the work the pilots do and how this may affect their willingness to remain in their trade. The author has obtained most of the empirical material through a survey among pilots in the Swedish Air Force, flying either the JAS 39 Gripen or the C-130 Hercules. The result of the study is that the author is not able to detect any differences in sense of coherence (SOC) between the two groups of pilots. Based on this result they therefore seem to have similar abilities to handle adversities and difficult situations in life. The author also sees a tendency that cargo pilots experiences their work as something more meaningful than fighter pilots, this is particularly evident in the age 30-39 years. However, the author does not manage to prove these differences as statistically significant. Based on the study the author therefore draws the conclusionthat neither of the two different groups of pilots is more likely than the other to leave their profession due to lack of meaningfulness with what they are accomplishing.</p>

<p>Piloter i försvarsmakten har en väldigt unik arbetsmiljö med särskilda påfrestningar från bland annat höga G-krafter och snabba tryckförändringar. I dagsläget utför svenska stridspiloter i princip samma slags fysiska tester som all Försvarsmaktspersonal. De årliga fysiska testerna för svenska stridspiloter är uppdelade i två olika tester; ett konditionstest och ett multitest i styrka. Validiteten för dessa tester kan dock ifrågasättas. De ger endast en grov bild över en persons allmänna fysiska status och har, enligt min åsikt, egentligen inte direkt någonting att göra med huruvida piloten skall kunna klara av att utföra sin tjänst. Man kan dock fråga sig i om en god allmän hälsa indirekt är en förutsättning för att piloten skall kunna utföra sin tjänst på bästa sätt. Ökad styrka och anaerob förmåga, framförallt ökad styrka i benmusklerna, bål och även armar har förts fram som faktorer som ökar G-toleransen. Flera studier visar på sådana resultat med koppling till ökad G-toleransoch tiden innan en person blir utmattad av AGSM. Det finns dock några studier vars resultat kontradikterar mot detta och som istället menar att muskelutmattning vid utförandet av AGSM sannolikt inte påverkar G-toleransen. Samtidigt som ingen studie har lyckats visa att aerob förmåga ökar G-toleransen. Det är väldigt svårt att mäta G-toleransen och framförallt att mäta den på rätt sätt. Många har försökt men tyvärr finns det vissa tveksamheter och många möjliga felkällor i alla studier jag undersökt. Det återstår således att utföra mer forskning på området för att säkerställa dessa resultat. Då det idag inte råder några tvivel om att aerob förmåga inte ökar G-toleransen och eftersom anaerob förmåga, främst styrkan i ben och bål men också i armar och övriga kroppen, i flertalet studier antytts kunna öka G-toleransenanser jag att man borde fokuseras på att testa styrkan i de muskler som används vid AGSM i de årliga fysiska testerna och att styrketräning överlag borde premieras för stridspiloter. Jag har inte kommit fram till särskilt många förslag på nya tester men det var heller inte mitt syfte med uppsatsen. Däremot vill jag bestämt föreslå att de årliga fysiska testerna för svenska stridspiloter snarast borde ges en grundlig översyn, framför allt bentestet. Cykeltestet borde omarbetas för att bli likvärdigt med löptesterna. Ett nacktest vore också högst önskvärt i dessa framtida tester. Men först måste det noggrant utredas vad det egentliga syftet med testerna skall vara.</p> / <p>Fighter pilots have a very unique working environment in Swedens Armed Foces, stress from high G-forces and fast pressures changes to name a few. Up to days date Swedish fighter pilots conduct almost exactly the same physical tests each year as the rest of Swedens Armed Forces. Each years physical testing is divided into two seperate tests; one fitness test and one multi test of strength. But the validity of both these test can be questioned. These test only gives a rough estimation of a persons overall physical standard and has little to do with whether the pilot manage to cope with his serving or not. However, you could argue that a fighter pilot indirect requires a good general physical state to stay on acitve duty. Anaerobic fitness and most of all increased strength in muscles groups such as legs, abdominal and arms has been brought up as evidence to support the conclusion that strength training increases G-tolerance. Multiple studies all share these same results. The results connected to G-tolerance and the time before a person losses consiousness because of the repeated execution of the AGSM. There are however a few studies made that contradict the very conclusion of the studies above. They found out that musclefatigue as a result of repeated execution of tha AGSM is unlikely to affect G-tolerance. At the same time, no present studie that I have been able to find has found any evidence that support that fact that aerobic fitness would have any effect on G-tolerance. To meassure G-tolerance and most of all to get it right is difficult work. Many have tried and few or perhaps none has completly succeeded. There are some doubts and alot of possible sources of errors in all studies I have found. Hence alot of work are still to be done in this particular region of science before we can know for sure that these facts are correct. I suggest that since there are no doubts about the fact that aerobic fitness does not contribute to G-tolerance and since anaerobic fitness and strenght in first of all legs and abdominal mucles but also arms and the upper body has been found to somehow affect G-tolerance positivly focus should be on meassuring the strength in first of all the muscles that are involved in the AGSM in the every year physical tests and that fighter pilots should be encouraged to exercise strength training. I have not come up with many suggestions regarding new tests but that was not the aim of this paper. But I strongly suggest that someone is to overlook these tests soon, especially the leg test. I also think that the bicycle test should be made more equivalent to the running tests. A neck test would also be most appropriate to include in these future tests to come. But first of all it needs to be determined what the main purpose of these tests should be.</p>

Författaren till detta arbete har anledning att tro att piloter från olika flygsystem inom Flygvapnet känner olika stor grad av meningsfullhet med det arbete de utför. I detta arbete gör författaren en undersökning där han utifrån ett beteendevetenskapligt perspektiv försöker påvisa sådana skillnader mellan stridspiloter och transportflygpiloter. Samt vilka effekter dessa skillnader i så fall kan innebära för piloternas hälsa och motivation i såväl yrket som i livet i allmänhet. Författaren beskriver utifrån Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) hur det går att förklara varför vissa människor är bättre rustade än andra för att klara av problematiska situationer eller svåra händelser. Vidare beskriver författaren även vikten av att individer känner en meningsfullhet i det arbete de utför och hur detta kan påverka deras vilja till att stanna kvar i det. Största delen av empirin till arbetet erhåller författaren genom en enkätundersökning bland piloter i Flygvapnet som flyger antingen JAS 39 Gripen eller C-130 Hercules. Resultatet av undersökningen är att författaren inte lyckas påvisa någon skillnad i känsla av sammanhang mellan de båda grupperna. De har utifrån detta resultat således likartade förutsättningar för att hantera motgångar och svåra situationer i livet. Författaren ser vidare en tendens till att transportflygpiloterna uppfattar sitt arbete som något mer meningsfullt än stridspiloterna, särskilt tydligt är detta i åldersintervallet 30-39 år. Författaren lyckas emellertid inte påvisa dessa skillnader som statistiskt signifikanta och utifrån uppmätt meningsfullhet med yrket drar författaren slutsatsen att de båda pilotgrupperna har likartade förutsättningar till att vilja stanna kvar inom sina respektive yrken. / The author of this work has reasons to believe that pilots from different systems within the Swedish air force experiences different degree of meaning with that work they carry out. In this essay the author does a survey where he on the basis of a behavior scientific perspective tries to identify such differences between fighter pilots and transport pilots. He also tries to describe what possible effects these differences, if they exist, could cause for the pilots' health and motivation. The author describes on the basis of Aaron Antonovskys theory about sense of coherence (SOC) how it is possible to explain why some people, better than other, manage to copewith difficult situations or threatening events. Furthermore the author describes the importance of feeling a purpose and meaningfulness with the work the pilots do and how this may affect their willingness to remain in their trade. The author has obtained most of the empirical material through a survey among pilots in the Swedish Air Force, flying either the JAS 39 Gripen or the C-130 Hercules. The result of the study is that the author is not able to detect any differences in sense of coherence (SOC) between the two groups of pilots. Based on this result they therefore seem to have similar abilities to handle adversities and difficult situations in life. The author also sees a tendency that cargo pilots experiences their work as something more meaningful than fighter pilots, this is particularly evident in the age 30-39 years. However, the author does not manage to prove these differences as statistically significant. Based on the study the author therefore draws the conclusionthat neither of the two different groups of pilots is more likely than the other to leave their profession due to lack of meaningfulness with what they are accomplishing.

Piloter i försvarsmakten har en väldigt unik arbetsmiljö med särskilda påfrestningar från bland annat höga G-krafter och snabba tryckförändringar. I dagsläget utför svenska stridspiloter i princip samma slags fysiska tester som all Försvarsmaktspersonal. De årliga fysiska testerna för svenska stridspiloter är uppdelade i två olika tester; ett konditionstest och ett multitest i styrka. Validiteten för dessa tester kan dock ifrågasättas. De ger endast en grov bild över en persons allmänna fysiska status och har, enligt min åsikt, egentligen inte direkt någonting att göra med huruvida piloten skall kunna klara av att utföra sin tjänst. Man kan dock fråga sig i om en god allmän hälsa indirekt är en förutsättning för att piloten skall kunna utföra sin tjänst på bästa sätt. Ökad styrka och anaerob förmåga, framförallt ökad styrka i benmusklerna, bål och även armar har förts fram som faktorer som ökar G-toleransen. Flera studier visar på sådana resultat med koppling till ökad G-toleransoch tiden innan en person blir utmattad av AGSM. Det finns dock några studier vars resultat kontradikterar mot detta och som istället menar att muskelutmattning vid utförandet av AGSM sannolikt inte påverkar G-toleransen. Samtidigt som ingen studie har lyckats visa att aerob förmåga ökar G-toleransen. Det är väldigt svårt att mäta G-toleransen och framförallt att mäta den på rätt sätt. Många har försökt men tyvärr finns det vissa tveksamheter och många möjliga felkällor i alla studier jag undersökt. Det återstår således att utföra mer forskning på området för att säkerställa dessa resultat. Då det idag inte råder några tvivel om att aerob förmåga inte ökar G-toleransen och eftersom anaerob förmåga, främst styrkan i ben och bål men också i armar och övriga kroppen, i flertalet studier antytts kunna öka G-toleransenanser jag att man borde fokuseras på att testa styrkan i de muskler som används vid AGSM i de årliga fysiska testerna och att styrketräning överlag borde premieras för stridspiloter. Jag har inte kommit fram till särskilt många förslag på nya tester men det var heller inte mitt syfte med uppsatsen. Däremot vill jag bestämt föreslå att de årliga fysiska testerna för svenska stridspiloter snarast borde ges en grundlig översyn, framför allt bentestet. Cykeltestet borde omarbetas för att bli likvärdigt med löptesterna. Ett nacktest vore också högst önskvärt i dessa framtida tester. Men först måste det noggrant utredas vad det egentliga syftet med testerna skall vara. / Fighter pilots have a very unique working environment in Swedens Armed Foces, stress from high G-forces and fast pressures changes to name a few. Up to days date Swedish fighter pilots conduct almost exactly the same physical tests each year as the rest of Swedens Armed Forces. Each years physical testing is divided into two seperate tests; one fitness test and one multi test of strength. But the validity of both these test can be questioned. These test only gives a rough estimation of a persons overall physical standard and has little to do with whether the pilot manage to cope with his serving or not. However, you could argue that a fighter pilot indirect requires a good general physical state to stay on acitve duty. Anaerobic fitness and most of all increased strength in muscles groups such as legs, abdominal and arms has been brought up as evidence to support the conclusion that strength training increases G-tolerance. Multiple studies all share these same results. The results connected to G-tolerance and the time before a person losses consiousness because of the repeated execution of the AGSM. There are however a few studies made that contradict the very conclusion of the studies above. They found out that musclefatigue as a result of repeated execution of tha AGSM is unlikely to affect G-tolerance. At the same time, no present studie that I have been able to find has found any evidence that support that fact that aerobic fitness would have any effect on G-tolerance. To meassure G-tolerance and most of all to get it right is difficult work. Many have tried and few or perhaps none has completly succeeded. There are some doubts and alot of possible sources of errors in all studies I have found. Hence alot of work are still to be done in this particular region of science before we can know for sure that these facts are correct. I suggest that since there are no doubts about the fact that aerobic fitness does not contribute to G-tolerance and since anaerobic fitness and strenght in first of all legs and abdominal mucles but also arms and the upper body has been found to somehow affect G-tolerance positivly focus should be on meassuring the strength in first of all the muscles that are involved in the AGSM in the every year physical tests and that fighter pilots should be encouraged to exercise strength training. I have not come up with many suggestions regarding new tests but that was not the aim of this paper. But I strongly suggest that someone is to overlook these tests soon, especially the leg test. I also think that the bicycle test should be made more equivalent to the running tests. A neck test would also be most appropriate to include in these future tests to come. But first of all it needs to be determined what the main purpose of these tests should be.