Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2007.

I ljuset av en upphovsrätt som har till syfte att skapa incitament för nyskapande, innovation och tillgå allmänheten med kultur krävs förändring av lagstiftningen på området. Detta för att säkerställa de ensamrättigheter, rätt till exemplarframställning samt rätt till tillgängliggörande för allmänheten, en upphovsman erhåller till dennes verk. Idag ger förvisso den gällande rätten dessa rättigheter skydd. Emellertid bryter många svenskar mot detta skydd och gör intrång i den till upphovsmannen eller rättighetsinnehavaren knutna upphovsrätten. Att en förändring är påkallat inom området står klart eftersom ytterst få av dem som gör intrång i upphovsrätten åläggs ansvar för gärningen.  Dock finns olika synpunkter på i vilken riktning förändringen ska ske. En stor opposition till upphovsrättens gällande lagstiftning som menar att stora delar av den bör ändras för att legalisera fildelning. Samtidigt försöker förespråkarna för upphovsrätten hindra utvecklingen som innebär att intrång i upphovsrätten sker genom ny restriktivare lagstiftning.  Uppsatsen behandlar de skäl och argument som de båda sidorna framställer. Vidare tar uppsatsen upp de olika förändringar och lösningar som skälen och argumenten har utmynnat i.

En europeisk upphovsman har teoretiskt sett samma skydd för sitt verk vid illegal fildelning såväl inom som utom EU. På grund av internationella överenskommelser finns det regler om ensamrätt i nästan alla länder som Sverige har ekonomiskt eller kulturellt samarbete med, varför upphovsmannens skydd är relativt starkt. Utanför EU, med undantag för EFTA-länderna, finns dock inga krav på att länderna ska införa regler om informationsföreläggande och interimistiskt förbud. Reglerna är införda i alla EU-länders lagstiftning genom Ipred-direktivet och innebär en betydlig förenkling för upphovsmannen när det gäller att identifiera intrångsgöraren och stoppa intrånget. Utöver intrångsförfarandets praktiska fördelar finns inom EU även klara regler gällande internationell privaträtt, vilket gör att upphovsmannen kan vara säker på var denne får föra process och vilket lands lag som ska användas. Även om det i det internationella TRIPS-avtalet föreskrivs att medlemsstaterna ska införa regler om jurisdiktion, finns ingenting skrivet om hur en eventuell kollision av regler skulle lösas. För att förenkla processen med gränsöverskridande intrångsutredningar för upphovsmannen skulle en uppdatering av internationella avtal kunna genomföras. Överenskommelserna ställer upp minimiregler som länderna måste följa, vilka dock skulle kunna uppdateras för att möta den tekniska utvecklingen. Även klarare regler gällande internationell privaträtt skulle kunna ställas upp. På grund av att människor över hela världen kan koppla upp sig på internet och illegal fildelning kan ske i en mycket större utsträckning än tidigare finns det ett behov för uppdateringar, för att skydda upphovsmannen.

Ipred-lagen, som trädde i kraft den 1 april 2009, implementerades i lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Bestämmelserna, som infördes i 53 c-g §§ URL, innebär att det har blivit lättare att ingripa mot illegal fildelning på Internet. Upphovsrättsinnehavare har, enligt bestämmelserna, rätt att få ut information om ursprung och distributionsnät för de varor eller tjänster som intrånget gäller, efter beslut av domstol. Förfarandet kallas informationsföreläggande. Bestämmelserna genomfördes trots personuppgiftslagens bestämmelser om att människor ska skyddas mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter.I uppsatsen analyseras var gränsen mellan upphovsrättsinnehavares ekonomiska intressen och skyddet för den personliga integriteten ska anses gå genom studerande av bestämmelserna om informationsföreläggande i 53 c-g §§ URL i förhållande till bestämmelser kring skyddet för den personliga integriteten.Analysen visar klart att lagstiftningen på områdena är utformad till upphovsrättsinnehavarnas fördel och att skyddet för den personliga integriteten ofta får stå tillbaka för upphovsrättsinnehavarnas ekonomiska intressen. Praxisen som behandlas visar att det viktiga för att få till stånd ett informationsföreläggande är att kunna visa att ett intrång troligtvis har skett i ensamrätten som upphovsrättsinnehavare åtnjuter. Domstolarna ska också i en avvägning slå fast att upphovsrättsinnehavares intressen i det särskilda fallet väger tyngre än motpartens intresse av att förbli anonym.

<p>Syftet med undersökningen är att, genom en analys av en mängd tidningsartiklar inom ämnet fildelning och piratkopiering, försöka se om och i så fall hur den debatten utvecklats i den svenska pressen.</p><p>Det vi kommer fram till är att det sedan 1999 och fram till 2010 skett en avsevärd förskjutning av hur man beskriver och skriver om fildelning i svensk press. Utvecklingen har gått från att handla om ett tekniskt fenomen till en ideologisk och politisk diskussion.</p> / <p>The purpose of the study is that, by analyzing a variety of newspaper articles in the subject of file sharing and piracy, try to see whether and if so, how the debate developed in the Swedish press.</p><p>Our conclusion is that, between 1999 and 2010 there was a significant change in how file sharing was depicted in the Swedish press. The development has gone from a technological phenomenon to an ideological and political debate.</p>

<p>I Sverige pågår ett omfattande tillgängliggörande och spridande av upphovsskyddade verk genom fildelning. Fildelningen i sig är en teknik för överföring av datafiler från en användare till en annan. Då denna teknik exempelvis används till att sprida musik- och filmfiler i strid mot upphovsmannens ensamrätt i Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, blir fildelningen illegal. De fildelare som ägnar sig åt detta kallas ibland i fildelningsdebatten för pirater.</p><p>De upphovsmän eller rättighetsinnehavare som vill försvara den i lag stadgade ensamrätten till sina verk, har en del olika metoder att använda sig av. Dessa metoder sträcker sig från allt mellan informationskampanjer till tekniska kopieringsskydd. När den illegala fildelningen trots olika motåtgärder ändå fortsätter, återstår för upphovsrättsinnehavarna att ställa de enskilda personerna till ansvar för intrången. I fildelningssammanhang är det dock svårt att identifiera intrångsgörare eftersom de till viss del är anonyma på Internet. Alla fildelare likväl som vanliga Internetanvändare är dock i behov av en uppkoppling mot Internet för att kunna utföra sina handlingar. Dessutom tilldelas den enskilde användarens dator en unik adress för identifiering i nätverket, kallad IP-adress. De som tillhandahåller uppkopplingen och tilldelar IP-adresser är Internetleverantörer. Hos leverantören finns uppgifter om vilken abonnent som betalar för en viss uppkoppling och vilken eller vilka IP-adresser som tilldelats just den abonnenten. Tidigare har dock en viss tystnadsplikt förelegat för Internetleverantörer vilket har hindrat att dessa uppgifter lämnats ut direkt till upphovsrättsinnehavare utan hjälp av myndigheter.</p><p>Den 1 april 2009 implementerades direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter, även kallat sanktionsdirektivet eller Ipred. I och med detta gavs upphovsrättinnehavare en möjlighet att inför domstol begära att ett informationsföreläggande skall riktas bland annat mot Internetleverantörer i syfte att få tillgång till personuppgifter till de enskilda individerna bakom intrången. Även visst ansvar kan utkrävas av leverantörerna själva och av vissa typer av sökmotorer under särskilda förutsättningar. Ansvarsförutsättningarna varierar mellan olika ansvarssubjekt både till praktiskt tillvägagångssätt och till omfång. Informationsföreläggandet spås inta en mycket central roll bland övriga bevissäkringsinstitut tillgängliga för upphovsrättsinnehavare, som avser att försvara sina skyddade verk och i slutändan föra en skadeståndstalan.</p> / <p>In Sweden there is a widespread providing of copyright protected work through file sharing. File sharing in it self, is a technique for the transfer of data files from one user to another. If this technique, for example, is used to spread music- and movie files in breach of the authors exclusive rights granted in Swedish copyright law Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, the file sharing becomes illegal. The people who are sharing these kinds of files are often in the debate called pirates.</p><p>Authors and other holders of copyright, who wants to defend their lawfully given rights to their work, have several different methods to use. These methods include everything between information campaigns to technical copy protections. When the illegal file sharing, despite different countermeasures, still continues, what remains is to press charges for the intrusion. However, due to the anonymity of the Internet, it is often difficult to identify intruders in the case of file sharing. All file sharing as well as regular Internet use is in need of an internet connection. In addition, a unique address called IP-address is given every single computer to be able to identify it in the network. Those who provide the connection and the addresses are Internet providers. The Internet providers hold information about who is paying for a certain connection and which IP-address his computer has been given. Earlier this was restricted information which had the effect that holders of copyright could not get access to it.</p><p>1 April 2009 The Intellectual property enforcement directive (2004/48/EG) was implemented. Due to the directive, holders of copyright now have the possibility to get access to the restricted information through a court proceeding, with the purpose to identify the individual behind the intrusion. Even Internet providers themselves and some search engines, can be hold responsible under certain conditions. The conditions of liability vary, both in the practical way and in the extent. This right to information is probably becoming one of the most important ways of securing evidence for copyright holders who intend to defend their work and in the end press charges.</p>

I Sverige pågår ett omfattande tillgängliggörande och spridande av upphovsskyddade verk genom fildelning. Fildelningen i sig är en teknik för överföring av datafiler från en användare till en annan. Då denna teknik exempelvis används till att sprida musik- och filmfiler i strid mot upphovsmannens ensamrätt i Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, blir fildelningen illegal. De fildelare som ägnar sig åt detta kallas ibland i fildelningsdebatten för pirater. De upphovsmän eller rättighetsinnehavare som vill försvara den i lag stadgade ensamrätten till sina verk, har en del olika metoder att använda sig av. Dessa metoder sträcker sig från allt mellan informationskampanjer till tekniska kopieringsskydd. När den illegala fildelningen trots olika motåtgärder ändå fortsätter, återstår för upphovsrättsinnehavarna att ställa de enskilda personerna till ansvar för intrången. I fildelningssammanhang är det dock svårt att identifiera intrångsgörare eftersom de till viss del är anonyma på Internet. Alla fildelare likväl som vanliga Internetanvändare är dock i behov av en uppkoppling mot Internet för att kunna utföra sina handlingar. Dessutom tilldelas den enskilde användarens dator en unik adress för identifiering i nätverket, kallad IP-adress. De som tillhandahåller uppkopplingen och tilldelar IP-adresser är Internetleverantörer. Hos leverantören finns uppgifter om vilken abonnent som betalar för en viss uppkoppling och vilken eller vilka IP-adresser som tilldelats just den abonnenten. Tidigare har dock en viss tystnadsplikt förelegat för Internetleverantörer vilket har hindrat att dessa uppgifter lämnats ut direkt till upphovsrättsinnehavare utan hjälp av myndigheter. Den 1 april 2009 implementerades direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter, även kallat sanktionsdirektivet eller Ipred. I och med detta gavs upphovsrättinnehavare en möjlighet att inför domstol begära att ett informationsföreläggande skall riktas bland annat mot Internetleverantörer i syfte att få tillgång till personuppgifter till de enskilda individerna bakom intrången. Även visst ansvar kan utkrävas av leverantörerna själva och av vissa typer av sökmotorer under särskilda förutsättningar. Ansvarsförutsättningarna varierar mellan olika ansvarssubjekt både till praktiskt tillvägagångssätt och till omfång. Informationsföreläggandet spås inta en mycket central roll bland övriga bevissäkringsinstitut tillgängliga för upphovsrättsinnehavare, som avser att försvara sina skyddade verk och i slutändan föra en skadeståndstalan. / In Sweden there is a widespread providing of copyright protected work through file sharing. File sharing in it self, is a technique for the transfer of data files from one user to another. If this technique, for example, is used to spread music- and movie files in breach of the authors exclusive rights granted in Swedish copyright law Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, the file sharing becomes illegal. The people who are sharing these kinds of files are often in the debate called pirates. Authors and other holders of copyright, who wants to defend their lawfully given rights to their work, have several different methods to use. These methods include everything between information campaigns to technical copy protections. When the illegal file sharing, despite different countermeasures, still continues, what remains is to press charges for the intrusion. However, due to the anonymity of the Internet, it is often difficult to identify intruders in the case of file sharing. All file sharing as well as regular Internet use is in need of an internet connection. In addition, a unique address called IP-address is given every single computer to be able to identify it in the network. Those who provide the connection and the addresses are Internet providers. The Internet providers hold information about who is paying for a certain connection and which IP-address his computer has been given. Earlier this was restricted information which had the effect that holders of copyright could not get access to it. 1 April 2009 The Intellectual property enforcement directive (2004/48/EG) was implemented. Due to the directive, holders of copyright now have the possibility to get access to the restricted information through a court proceeding, with the purpose to identify the individual behind the intrusion. Even Internet providers themselves and some search engines, can be hold responsible under certain conditions. The conditions of liability vary, both in the practical way and in the extent. This right to information is probably becoming one of the most important ways of securing evidence for copyright holders who intend to defend their work and in the end press charges.

<p>I Sverige finns idag drygt en miljon abonnenter med fast internetanslutning. En stor del utav dessa fildelar eller laddar ner upphovsrättsskyddade filer. Antipiratbyrån är en föreningen som bland annat vakar över video- och datorpelsbranchens intressen att upphovsrätten efterföljs och arbetar således mot illegal fildelning. </p><p>Syftet med uppsatsen är att granska effekterna av Antipiratbyråns arbete och finna orsaker till dessa effekter. Uppsatsen ska även ge en bakgrund till fildelningens utbredning och arbetet mot olaglig fildelning i Sverige. En trianguleringsmetod har använts för att uppfylla första delen av rapportens syfte. En kvantitativ undersökning har genomförts för att ta reda på hur fildelarnas fildelningsfrekvens har påverkats av Antipiratbyrån. För att finna orsakerna till detta har en kvalitativ undersökning genomförts, genom att undersöka fildelarnas attityder. Den andra delen av syftet har besvarats genom en kvalitativ litteraturstudie. Anledningar till att fildelningen är så utbredd är för att fildelningsprogrammen inte längre kan stängas ner lika lätt, 84% av Sveriges befolkningen använder dator minst en gång i veckan och 36% av alla internetanvändare har tillgång till bredband. Utfallet från den kvantitativa undersökningen visade att 3% helt slutat fildela, 17% fildelar mindre, 63% fildelar lika mycket och 17% fildelar mer. Dessa siffror varierar inte i någon större utsträckning mellan kön eller olika åldersgrupper. Respondenterna har delats in i grupper till den kvalitativa undersökningen, baserat på vilket av ovanstående svarsalternativ de valt.</p><p>Den kvalitativa undersökningen visade att samtliga respondenter tycker att fildelning ger en hög belöning till låg eller ingen risk. Ändå har de 20% som slutat eller dragit ner på fildelningen påverkats av risken medan de övriga 80% inte påverkats. Det visar att de som helt slutat eller dragit ner på fildelningen är mindre riskbenägna. Bland de som fildelar mer är det en övervägande del som gör det för att trotsa Antipiratbyrån. Bland svarsalternativen helt slutat fildela, fildelar mindre, fildelar lika mycket och fildelar mer har attityden högt pris påverkat en majoritet av fildelarna i alla svarsalternativ utom helt slutat fildela. Attityderna lagarna är inkorrekta, omedveten om lagarna, omedveten om skadorna och handlingarna åsamkar ingen skada har inte påverkat fildelningsfrekvensen hos fildelare inom något svarsalternativ. I och med att det är många attityder som inte påverkat fildelningsfrekvensen hos fildelare i alla svarsalternativ visar det att fildelarna har det utilitariska synsättet. De bryr sig mer om resultatet av fildelningen än hur de når upp till det.</p> / <p>Today there is more than one million broadband subscribers in Sweden. A large part of the subscribers share files or download copyrighted works. The Swedish Anti-piracy Bureau is an association that works against the illegal file sharing.</p><p>The purpose of this thesis is to review the effects of the work of The Swedish Anti-piracy Bureau and to find causes of these effects. The thesis will also present a background to the widespread file sharing and the work against illegal file sharing in Sweden. A triangulation method has been used to fulfill the first part of the purpose. A quantitative study has been carried out in order to research how the frequency of the file sharing has been affected by The Swedish Anti-piracy Bureau. To find the causes of this, a qualitative study has been accomplished by examining the attitudes of the file sharers. The second part of the purpose has been answered through a qualitative literature study. The reasons to why file sharing is widespread is because the file shareing software cannot be shut down as easily anymore; almost 84% of the population in Sweden use a computer at least one time per week, and 36% of all the Internet users have access to a broadband connection.</p><p>The result from the quantitative study showed that 3% had stopped file sharing, 17% are file sharing less, 63% are file sharing equally much and 17% are file sharing more. These numbers do not vary to a large extent regarding sex and different age groups. The respondents have, based on what of the above stated answer was, been divided into groups for the qualitative study.</p><p>The qualitative study showed that every respondent think that file sharing gives a high reward to a low or non-existing risk. Still, the 20% who have stopped or decreased their file sharing have been affected by the risk, while the remaining 80% have not been affected. This shows that those who have stopped or decreased their file sharing shows less risk tendency. Among those who file share more a predominant part do it in defiance of The Swedish Anti-piracy Bureau. Among the answer alternatives stopped file sharing, file sharing less, file sharing equally much and file sharing more the attitude price has affected a majority of the file sharer in all answer categories except stopped file sharing. The attitudes the laws are incorrect, unaware of the laws and the actions does not hurt anyone have not affected the frequency of the file sharing within any answer category. The fact that there are many attitudes that have not affected the frequency of the file sharing in any answer category, shows that the file sharers have the utilitarian view. They care more about the result of the file sharing than how it is achieved.</p>

Harmoniseringen av upphovsrättsskyddet inom den europeiska unionen har lett till ändringar i nationell rätt av flera medlemsstater. Vissa länder har som effekt av olika direktiv infört bestämmelser som gör det möjligt för domstol att ålägga internetleverantörer att blockera sina kunders tillgång till tjänster eller webbsidor som används för att begå upphovsrättsintrång. I Sverige tar detta sin form genom vitesförbud. Hovrätten har i mål nr Ö 10146-09 och i mål nr Ö 7131-09 vid vite ålagt internetleverantörer att sluta tillhandahålla internetuppkoppling för tjänster som används för att begå upphovsrättsintrång. Det torde vara lagenligt att genom föreläggande om vitesförbud även ålägga internetleverantörer att neka sina användare tillträde till en sådan tjänst. Detta torde vara fallet även om tjänsten i fråga är belägen i ett tredje land. Ett sådant föreläggande kan inte anses strida mot censurförbudet, även om tjänsten skulle vara grundlagsskyddad. Föreläggandet bör inte anses inskränka friheten att sprida och ta emot uppgifter, åtminstone inte om tjänsten i huvudsak används till att begå upphovsrättsintrång. Inte heller kan föreläggandet anses strida mot det unionsrättsligt stadgade förbudet mot en allmän övervakningsskyldighet. Möjligheten att vända sig mot en internetleverantör i ett tredje land med ett föreläggande om vitesförbud enligt svensk rätt torde vara förhållandevis liten och på det stora lönlös.

The relation between copyright and the right to privacy is complex and difficulties exist in balancing the rights. Copyright should not be limited. Therefore, to ensure the economic rights of the copyright owners, must the right to privacy instead be limited whenever the two rights collide. The implementation of IPRED into Swedish Law meant a vast change as private operators are able to request information concerning a suspected infringer before as well as during a proceeding concerning an infringement of intellectual property. The chosen implementation method goes beyond IPRED’s requirements and also sanctions a lower standard of proof to grant the requested information. These deviations have given rise to critique whether the implementation is consistent and in accordance with EU-legislation. The court ruled in the ePhone case that providing a copyright owner with a suspected infringer’s information before prosecution is in accordance with EU-legislation. The motivation was that the Swedish court makes a proportionality assessment before granting the requested information. This ruling can be considered to close the discussion whether or not the European Convention on Human rights can be limited in favor of copyright. The author’s suggestion of an alternative implementation of IPRED gives, in theory, rise to a better balance between both sides interests, where integrity would not be affected by as an extensive restriction. However, in reality, there are factors limiting copyright via such an implementation. Therefore the balance would shift as copyright owners would not possess the same possibilities to protect and defend their rights. The author therefore concludes that the preferred implementation is the currently established implementation.