No description available.

The purpose of this thesis is to examine a new music downloading service called Musikwebben, which is now available in many Swedish libraries. It focuses on the differences and similarities between this service and illegal music sharing services. The question is raised, whether the appeal of Musikwebben is high enough for it to be able to “recruit” users from similar, illegal services. To answer this question, a qualitative content analysis is used, to explore various views on what legal downloading services have to offer and how these differ to illegal alternatives. The focus here lies mainly on the technical differences of the music files and how these may affect fair use and personal use. In addition, the musical content of Musikwebben is compared to the content of a leading illegal file sharing service. Logically, the more variety of music the service has to offer, the more appealing it would be to users. The result of this thesis shows that the music files being offered by Musikwebben are protected by a technology called DRM (Digital Rights Management). This is used to prevent illegal use of the files, mainly copying and sharing, but it also prevents other uses, which falls under both fair use and personal use. Consequently, illegal file sharing services, which are DRM free, are technologically superior and should therefore be more appealing to users. The results also show that the illegal services have a wider spectrum of music to offer, which of course would also be more user appealing. / Uppsatsnivå: C

<p>The music distribution in Sweden and the world is rapidly changing. The music industry, however, has been reluctant to change the way they distribute music. The consequence has been that illegal music files have been available for downloading to anyone with an Internet connection. Because of the illegal downloading a new law have been implemented in an attempt to stop this behaviour. Our theory is that in implementing the IPRED-law, the sites that were hosting most of the illegal material will experience a severe decrease in traffic. Because of this, small un-established artists will have an even harder time reaching an audience and spreading their music, since less people will visit the sites where they have uploaded it. In order to investigate the issues these artists face we conducted a qualitative ethnographical investigation among artists and people working in the music industry. We also followed the debate about IPRED in the media, in order to get a good base to stand on for our investigation. Out of the data collected from the qualitative investigation we made a documentary, in addition to this report, showing the consequences un-established artists must handle in order to continue spreading their music. Taking on the artist perspective, we asked ourselves the question: “How will I now get famous?” We found that the artists believed that the law would cause more trouble then it would take care of, but that it in the long run would have no significant impact on the consumers downloading behaviour. In the end, our results showed that un-established artist would have to find new ways to make their music know to the public. Music services such as Spotify and MySpace showed to be considered the main channels for successful future distribution.</p>

<p>På senare år har debatten kring fildelning accelererat. I maj månad 2004 fastställdes ett EU-direktiv som avsåg att skärpa lagstiftningen kring upphovsrättsskyddat material. Rättsinnehavare och  licenstagare skulle, enligt direktivet, ges utökade möjligheter att rent juridiskt begära ut information om enskilda fildelare som laddat ner upphovsrättsskyddat material gratis från Internet, för att sedan föra ärendet vidare till domstol. I oktober 2008 lades förslaget fram till den svenska riksdagen, och fildelningsdebatten tog ytterligare fart ända fram till det att förslaget, efter vissa justeringar, röstades igenom i riksdagen i slutet av februari 2009. Lagförändringarna kom att gå under beteckningen ”Ipred-lagen”.Frågan ledde till diskussioner om huruvida upphovsrättsinnehavarnas rättigheter och skydd behövde skärpas, och om individens personliga integritet riskerades att utarmas eller försvinna om lagförändringarna vann laga kraft.Medierna besitter stor makt att påverka publiken; dels vad medborgarna har på sin agenda över de viktigaste frågorna, dels hur de uppfattar den aktuella frågan. Även mediernas källanvändande spelar en stor roll i hur verkligheten målas upp. Syftet med vår studie har varit att ta reda på vilka sakområden som förekom i nyhetsrapporteringen, hur fördelningen av sak- och spelgestaltning såg ut, om artiklarna var vinklade positivt eller negativt, i hur stor utsträckning personifiering förekom och vilka källor som användes i rapporteringen, samt vad dessa hade för inställning i Ipred-frågan.Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys, och är inriktad mot hur medieinnehållet såg ut under den tidsperiod som var mest intensiv i nyhetsrapporteringen av Ipred-frågan. Vi granskade nyhetsartiklarna och källanvändningen i Sveriges fyra största morgontidningar – Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Sydsvenska Dagbladet – mellan den 9 oktober 2008, då förslaget lades fram, och 11 mars 2009, två veckor efter att förslaget röstades igenom i riksdagen.Resultatet visar bland annat att nyhetsrapporteringen fokuserade mest på den faktiska Ipred-lagen och den allmänna fildelning som sakområde. Merparten av artiklarna var neutrala i sin karaktär och mer än tre fjärdelar av artiklarna var sakgestaltade. Personifiering återfanns i fyra av tio artiklar. Politiker var den enskilt största grupp som användes som källa i artiklarna. Källornas genomsnittliga inställning i Ipred-frågan var positiv gällande elitkällor, och negativ gällande icke-elitkällor.</p>

<p>We examined why file sharing is such a widespread phenomenon and what drives the persons that using file sharing, and what consequences it has on their consuming and ownership. We reached our goal by interviewing ten people who download files, using a qualitative method. We present the internet community where sharing files, copyright and the IPRED law are important ingredients for how the new generation consumer’s patterns look like. Today you can travel all over the world with a push on a button in just a few seconds. Our result shows that the values have changed when it comes to consumption. The ethic when it comes to production has been replaced by an aesthetic of consumption where culture is for free and easily accessible. In addition to the shift in our sense of our role in society has also been rapid technological developments led to the emergence of a gap between the technology available and the laws, policies and ethical standards prevailing in our society.A free culture prevail, in good or bad, where sharing files is a debated fact which the government today are trying to find a solution for.</p>

<p>Upphovsrätt är den rätt som författare, kompositörer, konstnärer och andra upphovsmän har till sina verk. Bestämmelserna om detta finns i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Upphovsrätt avser att ge rättsligt skydd för resultat av andligt skapande i vilken form det än föreligger samt en rätt till ersättning för skapade verk. Upphovsrätten har emellertid tvingats genomgå omfattande förändringar på grund av den tekniska utvecklingen som sker på området. Den digitala teknologin möjliggör idag att det snabbt, billigt och enkelt går att framställa nästan exakta kopior av skyddade verk i alla former och att överföra dem till ett stort antal mottagare med hjälp av internationella nätverk som Internet. Detta kan exempelvis ske genom s.k. P2P nätverk, d.v.s. fildelningssprogram. Dessa program gör det väldigt enkelt att dela med sig av upphovsrättsligt skyddat material, utan upphovsmannens tillåtelse. Denna utveckling har medfört att upphovsrättshavarna söker skydda och stärka sina rättigheter genom att dels få igenom lagändringar och dels genom olika intresseorganisationer som värnar och arbetar för deras intressen. Detta har i sin tur lett till att andra viktiga intressen har fått ge vika för upphovsrättsinnehavarnas, såsom tillgång till information och integritetsskydd.</p>

Upphovsrätt är den rätt som författare, kompositörer, konstnärer och andra upphovsmän har till sina verk. Bestämmelserna om detta finns i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Upphovsrätt avser att ge rättsligt skydd för resultat av andligt skapande i vilken form det än föreligger samt en rätt till ersättning för skapade verk. Upphovsrätten har emellertid tvingats genomgå omfattande förändringar på grund av den tekniska utvecklingen som sker på området. Den digitala teknologin möjliggör idag att det snabbt, billigt och enkelt går att framställa nästan exakta kopior av skyddade verk i alla former och att överföra dem till ett stort antal mottagare med hjälp av internationella nätverk som Internet. Detta kan exempelvis ske genom s.k. P2P nätverk, d.v.s. fildelningssprogram. Dessa program gör det väldigt enkelt att dela med sig av upphovsrättsligt skyddat material, utan upphovsmannens tillåtelse. Denna utveckling har medfört att upphovsrättshavarna söker skydda och stärka sina rättigheter genom att dels få igenom lagändringar och dels genom olika intresseorganisationer som värnar och arbetar för deras intressen. Detta har i sin tur lett till att andra viktiga intressen har fått ge vika för upphovsrättsinnehavarnas, såsom tillgång till information och integritetsskydd.

På senare år har debatten kring fildelning accelererat. I maj månad 2004 fastställdes ett EU-direktiv som avsåg att skärpa lagstiftningen kring upphovsrättsskyddat material. Rättsinnehavare och  licenstagare skulle, enligt direktivet, ges utökade möjligheter att rent juridiskt begära ut information om enskilda fildelare som laddat ner upphovsrättsskyddat material gratis från Internet, för att sedan föra ärendet vidare till domstol. I oktober 2008 lades förslaget fram till den svenska riksdagen, och fildelningsdebatten tog ytterligare fart ända fram till det att förslaget, efter vissa justeringar, röstades igenom i riksdagen i slutet av februari 2009. Lagförändringarna kom att gå under beteckningen ”Ipred-lagen”.Frågan ledde till diskussioner om huruvida upphovsrättsinnehavarnas rättigheter och skydd behövde skärpas, och om individens personliga integritet riskerades att utarmas eller försvinna om lagförändringarna vann laga kraft.Medierna besitter stor makt att påverka publiken; dels vad medborgarna har på sin agenda över de viktigaste frågorna, dels hur de uppfattar den aktuella frågan. Även mediernas källanvändande spelar en stor roll i hur verkligheten målas upp. Syftet med vår studie har varit att ta reda på vilka sakområden som förekom i nyhetsrapporteringen, hur fördelningen av sak- och spelgestaltning såg ut, om artiklarna var vinklade positivt eller negativt, i hur stor utsträckning personifiering förekom och vilka källor som användes i rapporteringen, samt vad dessa hade för inställning i Ipred-frågan.Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys, och är inriktad mot hur medieinnehållet såg ut under den tidsperiod som var mest intensiv i nyhetsrapporteringen av Ipred-frågan. Vi granskade nyhetsartiklarna och källanvändningen i Sveriges fyra största morgontidningar – Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Sydsvenska Dagbladet – mellan den 9 oktober 2008, då förslaget lades fram, och 11 mars 2009, två veckor efter att förslaget röstades igenom i riksdagen.Resultatet visar bland annat att nyhetsrapporteringen fokuserade mest på den faktiska Ipred-lagen och den allmänna fildelning som sakområde. Merparten av artiklarna var neutrala i sin karaktär och mer än tre fjärdelar av artiklarna var sakgestaltade. Personifiering återfanns i fyra av tio artiklar. Politiker var den enskilt största grupp som användes som källa i artiklarna. Källornas genomsnittliga inställning i Ipred-frågan var positiv gällande elitkällor, och negativ gällande icke-elitkällor.

We examined why file sharing is such a widespread phenomenon and what drives the persons that using file sharing, and what consequences it has on their consuming and ownership. We reached our goal by interviewing ten people who download files, using a qualitative method. We present the internet community where sharing files, copyright and the IPRED law are important ingredients for how the new generation consumer’s patterns look like. Today you can travel all over the world with a push on a button in just a few seconds. Our result shows that the values have changed when it comes to consumption. The ethic when it comes to production has been replaced by an aesthetic of consumption where culture is for free and easily accessible. In addition to the shift in our sense of our role in society has also been rapid technological developments led to the emergence of a gap between the technology available and the laws, policies and ethical standards prevailing in our society.A free culture prevail, in good or bad, where sharing files is a debated fact which the government today are trying to find a solution for.

Denna uppsats undersöker hur svenska musikjournalisters roll gentemot sina läsare påverkats av internets utbredning och den ökande fildelningen i samband med den digitala och tekniska utvecklingen. Genom fem kvalitativa intervjuer med musikjournalister från de fyra största tidningarna i Sverige: Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Aftonbladet och Expressen, under-söks hur musikjournalisterna själva uppfattar denna utveckling. Med utgångspunkt i teorin om agenda-setting har resultatet sedan analyserats och diskuterats. Slutsatsen är att musikjourna-listernas makt gentemot sina läsare har minskat det senaste decenniet. Läsarna ser inte längre musiksidorna i dagspressen som lika viktiga för deras musikkonsumtion. Musikjournalister-nas arbete har också underlättats då tillgängligheten på information blivit större på internet. Samtidigt är en konsekvens av den tekniska utvecklingen att det produceras och sprids mer musik i dag än någonsin tidigare, vilket gjort musikscenen svår att överblicka samt medfört en ökad arbetsbörda för musikjournalisterna när det gäller att hålla sig uppdaterade inom sitt om-råde.