This paper examines the professional role of the music journalist and how it has been affected by the expansion of the Internet. The study aims to examine  the profession's outlook and how professional music journalists are working to reach the public with interesting information, despite the fact that the audience of today often can be first to deliver the news. Through qualitative research interviews with three current music journalists the professional role and its development is examined. Based on theories and previous research on journalism, how the media communicates and its importance to society, what it is to be a music journalist and the spread of digitization and the impact of file sharing the results are analyzed. The conclusions of the study are that it isn’t a profession that is disappearing but rather a profession that is working towards a new future. The wide range of social media and the ability to stream music via the music service Spotify, for example, is expanding the field of music and more music lovers can make their voices heard. The role of the music journalist is no longer to be first with the latest in the music world but to convey information best. / Denna uppsats undersöker musikjournalisternas yrkesroll och hur den har påverkats av internets expansion. Studiens syfte är att ta reda på yrkets framtidsutsikt och hur yrkesverksamma musikjournalister arbetar för att nå ut med intressant information, trots att dagens publik många gånger kan vara först med nyheterna. Genom kvalitativa forskningsintervjuer med tre aktuella musikjournalister undersöks yrkesrollen och dess utveckling. Med utgångspunkt från teorier och tidigare forskning om journalistyrket, hur medier kommunicerar och dess betydelse för samhället, hur det är att vara musikjournalist samt digitaliseringens utbredning och fildelningens konsekvenser analyseras resultatet. Slutsatserna för studien är att det inte är ett yrke som håller på att försvinna utan ett yrke som går mot en ny framtid. Det stora utbudet av sociala medier och möjligheten att lyssna på strömmad musik via exempelvis musiktjänsten Spotify breddar musikområdet och fler musikintresserade kan göra sin röst hörd. Musikjournalisternas roll handlar inte längre om att vara först med det senaste inom musikvärlden utan om att förmedla informationen bäst.

Zugl.: Luleå, University, Diss., 2007.

All utveckling av ny teknologi åtföljs av nya möjligheter, framkallar nya aktiviteter, intentioner och återuppväcker idéer som tidvis kolliderar med kraftfulla kommersiella intressen och lagar. Fildelning är i den bemärkelsen ett ytterst intressant och aktuellt exempel. I följande uppsats överträds den offentliga debatten om fildelning, vad vi istället avser är att belysa området utifrån filbytarens perspektiv. Vad vi avser är att studera filbytarens inställningar, motiveringar och värderingar för att därigenom försöka kasta ett nytt ljus över fildelningsfrågan. Empiriskt material som behandlas i studien, har insamlats genom strukturerade enkätintervjuer samt tre personliga intervjuer. Urvalet för undersökningen har huvudsakligen framtagits genom en direkt subjektiv urvalsprocess, vi har helt enkelt uppsökt personer som vi vet ägnar sig åt fildelning. Analysen av undersökningsresultaten underbyggs av Siva Vaidhyanathans teorier om fildelningens kulturella och ideologiska aspekter. Resultatet av följande undersökning tyder på att fildelning ger tillgång till ett bredare utbud av kulturprodukter och att aktiviteten i viss mån också bidrar till att filbytare utvecklar nya intressen. Priserna på kulturprodukter som film och musik, framfördes som en motivering till nerladdning av upphovsrättsskyddat material. Fildelning beskrevs som en reaktion mot missförhållanden i den kommersiella marknaden, eller som ett uttryck för idén om gemensam tillgång till kultur.

I vår nutid har människan möjlighet att genom cracking och fildelning hämta ett datorprogram utan att köpa det. Studenter under utbildning, där verktyg används i form av mjukvara, visar sig utnytja möjligheten att lätt få tag i dessa verktyg genom att fildela. Syftet med uppsatsen är att undersöka studenters tankar och resonemang gällande fildelning av mjukvara avsedd för medieproduktion. Undersökningen genomfördes med två olika metoder. En där studenter innom media fick svara på en enkät med frågor rörande deras köp av media-teknik och mjukvara. Samt frågor om deras fildelningsvanor. En metod där respondenter under intervju fick svara på frågor angående vilken väg de tog mot att börja studera som mediatekniker och vilka tankar de hade kring fildelning. Resultatet visar att studenter främst fildelar för att kunna testa och avgöra om det är värt att betala för mjukvaran de testat. Resultatet visar också att det är större changs att studenter köper den kreativa mjukvaran om de tidigare prövat denna genom fildelning.

Fildelning har på sistone varit ett aktuellt ämne i media där den nya upphovsrättslagen har diskuterats för fullt. När den nya upphovsrättslagen infördes 1 juli 2005 i Sverige, skapades det ett intresse från vår sida att undersöka vilken inverkan den nya lagen skulle få och om den skulle lyckas minska fildelningen. Denna teknik går till så att man delar med sig av sina filer (media till andra användare antingen genom Internet eller i ett nätverk. Genom att dela med sig av sina filer kan man själv få tillgång till andras filer. Men för att kunna fildela krävs det att man använder speciella fildelningsprogram som exempelvis Bittorrent, DC och Kazaa. Det som vi strävar efter med denna rapport är att se om lagen har påverkat fildelarnas attityd gentemot fildelning, men också hur den nya upphovsrättslagen har påverkat fildelningen idag. I referensramen har vi tagit upp redan befintlig fakta (sekundär data) som vi anser relevant för forskningens syfte. Här vill vi att läsaren ska kunna sätta sig in i arbetet för att lättare förstå och få en överblick över fildelning och dess lag. Intresseorganisationen Antipiratbyrån har beskrivits kortfattat eftersom de är den största organisationen i Sverige som kämpar för att stoppa illegal fildelning men vi har också tagit upp lite om Piratbyrån som är för fildelning och är Antipiratbyråns största rival. Här har vi även tagit upp de två första fildelningsfallen i Sverige. Vi har även samlat in primär data från olika tänkbara fildelare. En enkät har utvecklats som besvarades av 92 respondenter i åldrarna 16-35 år. De har delats ut i Jönköpings högskolor, Per Brahe gymnasiet samt på allmänna platser. Enkäten fokuserar på ämnet fildelning, men också på upphovsrättslagen och innehåller mest frågor med bestämda svarsalternativ men också några frågor med öppna svar, där respondenterna får svara med egna ord. Enkätundersökningen är av kvantitativ karaktär medan analysen av enkäterna är av kvalitativ karaktär. Utifrån vår referensram, samt våra resultat från enkäten har vi försökt analysera dessa så gott det går och svarat på våra två forskningsfrågor. Vi har kommit fram till att upphovsrättslagen inte fungerar tillräckligt bra. Genom enkäten har vi dragit slutsatsen till att ingen reducering av fildelning har skett. Av de många anmälningar som gjorts av Antipiratbyrån har också bara ett fåtal fall gått till domstol. För att upphovsrättslagen ska fungera bättre krävs det mer insatser för att stoppa fildelningen.

In this modern day and age where internet reigns supreme and the digital age is neigh, there are many ways to copy and illegally acquire software. It is called online piracy. The “crackers” crack the software code which then is illegally distributed online, giving the ability to other users to download the software. Ever since game industry exploded on the market, there has been a “cat-and-mouse game” between game developers and online pirates. Game developers trying to stop the pirates from cracking their products, while pirates finding ways around the code. This is an eternal battle and today we are in a situation where there seems to be a common belief that the protection software affects the performance of video games. By taking a deeper dive in to the game industry, we have concluded that in fact, generally video games that use a 3rd party protection are the most affected in terms of performance. To say that this is non consumer-friendly is an understatement, whereas in this situation people who buy the video game gets the version with worse performance than a pirated copy. This results in clash of developers thinking they are saving themselves some money by stopping the pirates, but, pirating does not necessarily have a bad impact on sales. If sales are not affected, then why would you release a software with protection which performs worse than their counterpart, only for it to be sold less through bad performance and negative feedback from community? We conclude that these kinds of security are far too drastic. It does not matter what level of protection there is, with time anything will be broken down. As we have noted the pirates have too low of impulse control, which is the biggest reason why they are downloading. We say that a protection that inflicts minor to non, performance dips is the right way to go. Give the consumer good reasons to buy the video game, rather than forcing them to purchase a product with performance issues.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att uppnå en förståelse för vilka strategier svenska indiebolag, utifrån en nutida kontext, använder för att leda och planera sina organisationer för att framgångsrikt konkurrera på en allt mer digitaliserad musikmarknad.    Metod: En kvalitativ fallstudie som behandlar indiebolagens organisatoriska strategier med an abduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer.    Slutsats: Studien har påvisat att indiebolagen numera bedriver sina organisationer utifrån projektliknande förhållanden där verksamheten bygger på en liten kärna vilken sedan kompletteras med inhyrda konsulter som utför tjänster mot faktura. Nätverk, rykte, kompetens och relationer upplevs vara bland organisationernas viktigaste resurser. Studien har visat att den viktigaste strategin är långsiktighet och att indiebolagen upplever att de måste vara anpassningsbara. Samtidigt betraktar man övriga indiebolag som kontakter och inte konkurrenter. Studien har bevisat att konkurrensen är det stora utbudet av musik och information och svårigheten att dels nå genom bruset men även landa placeringar på redaktionella spellistor.

Studien har undersökt vilka attityder unga svenskar i åldern 16-29 har kring olika former avstreaming. Studien har också undersökt vilka attityder de unga svenskarna har kring illegalaformer av legal streaming samt om dessa attityder överensstämmer eller inte med attityder kring övriga streamingformer. Studien ämnar komplettera tidigare studier som inte tidigare undersökt unga svenskars attityder kring illegala former av legal streaming.Studien genomfördes med både kvalitativ och kvantitativ metod. För att samla in det empiriska materialet genomfördes en webbenkät med 82 respondenter och en intervju med en fokusgrupp bestående av fyra personer. Utöver detta har det också genomförts en innehållsanalys av två internetforum.Det resultat som de empiriska undersökningarna resulterade i överensstämde till stor del med tidigare studier. Attityderna som fanns kring de olika formerna av streaming överensstämde till stor del även de. Signifikanta faktorer som påverkade dessa attityder var bland annat viljan att se en stor mängd film samt ny film. Den ekonomiska aspekten var inte alltid den mest drivande faktorn. Vidare ansåg respondenter att streamingtjänsters utbud inte bör begränsas geografiskt.Slutsatsen var att attityderna kring de olika formerna av streaming till stor del stämde överensmed attityder som påvisats i tidigare studier. Attityderna som påträffades i studiens empiriöverensstämmer oavsett hur användaren streamar. Vidare vittnade respondenterna om attavstängande från legala streamingtjänster om de geografiska begränsningarna kringgicks kunde leda till ett ökat användande av illegala streamingtjänster. / The study has examined the attitudes of young Swedes in the ages 16-29 have on various forms of streaming. The study has also examined the young Swedes attitudes towards illegal forms of legal streaming and circumventing geographic limits. The goal was to see if these attitudes were consistent or not with the attitudes about other forms of streaming. The study had the purpose to complement previous studies with the attitudes about illegal forms of legal streaming since this have not been examined before.The study was conducted by using both quantitative and qualitative methods. In order to collect the empirical result the study used a web survey respond2ent by 82 respondents and an interview with a focus group concluding four respondents. In addition to this, a content analysis of two Internet forums has been done.The empirical inquest resulted in similar results as previous studies. The attitudes that werefound in this empirical study were also consistent within the different forms of streaming. Therespondents testified that a factor they had that affected the attitudes was a will to see a largeamount of movies. The economical aspect was not one of the biggest factors that affected the attitudes. The respondents did not though that the amount of movies they offered to the users should be limited geographically.The conclusion was that the attitudes of the various forms of streaming were largely consistent with the attitudes demonstrated in previous studies. Attitudes found in the study's empirical evidence were consistent regardless whichever way as the user streams. Furthermore, respondents testified that seclusion from the legal streaming services if the users were circumventing the geographic limits might lead towards an increased use of illegal streaming services.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Musikindustrin har upplevt omvälvande förändringar det senaste decenniet, där skivbolagen har tappat 50 % av sin försäljning sedan år 2000. Minskningen beror till stor del på det teknologiska paradigmskifte som skett i och med digitaliseringens intåg i musikindustrin, ett intåg som förändrat marknadsvillkoren för berörda parter.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet är att förstå hur marknadsledande företag påverkas och handlar under teknologiska paradigmskiften, med utgångspunkt från skivbolagsindustrin. Vidare ämnar vi undersöka vad skivbolagen har haft för roll inom musikindustrin och hur den ser ut i dag efter digitaliseringens intåg.</p><p><strong>Metod:</strong> Uppsatsen är baserad på fyra intervjuer samt en e-postkorrenspondens med personer som har upplevt industrins utveckling de senaste åren. Som komplement till intervjuerna används sekundärdata.</p><p><strong>Resultat:</strong> Skivbolagen upplevde svårigheter i och med det teknologiska paradigmskifte som digitaliseringen stod för. Skivbolagen har efter ett defensivt beteende där de motverkat förändringen börjat arbeta för att skapa affärsmodeller som är applicerbara på den digitala marknaden. Studien visar även att skivbolagen har en viktig roll i musikindustrin, då de fungerar som en samordnare för de många funktioner som är involverade i en musikproduktion.</p> / <p><strong>Background: </strong>Music industry has experienced substantial change in the last decade, in which record companies have lost 50% of its sales since the year 2000. The decrease is largely due to the technological paradigm shift that has taken place with the digitalization of the music industry. These changes have changed market conditions for existing companies.</p><p><strong>Aim:</strong> The aim of this study is to understand how market leading companies affects from and act during changes in technological paradigms with a focus on the record industry. Furthermore we will investigate the record companies’ role in the market and what their role is today after the digitalization of the market.</p><p><strong>Method:</strong> This essay is based on four interviews and one e-mail correspondence with people who have experienced the development of industry in the last decade. As complement secondary data has been used.</p><p><strong>Results:</strong> Record companies suffered difficulties due to the technological change of paradigm which was the result of digitalization. After defensive behavior the companies started to create new business models applicable on the digital market. This study also shows that record companies do have an important role in music industry as whole, as they work as a coordinator to the many functions involved in a music production.</p>

<p>The aim of this paper is to define the perceived consumer values that physical record stores create in order to compete with other distribution technologies. A qualitative method has been used, based on interviews with managers of three records stores in Stockholm. Interviews with their customers have been conducted also. The content has been analyzed with passable theories and the two sources have been compared when adequate.The conclusion of the study is that the physical record stores create many different consumer values, and that many of these are hard to transfer to other distribution technologies. One of the most important values for the consumer is that the personnel have a broad knowledge about music. Other notable values are the emotional feelings of searching for something and the atmosphere the record store creates. A pattern that is visible is that the niche record stores create more consumer values then the commercial record store. The conclusions indicate that there are opportunities for niche physical record stores and that the future for the record stores is not as bleak as may be perceived.</p>