The aim of this paper is to define the perceived consumer values that physical record stores create in order to compete with other distribution technologies. A qualitative method has been used, based on interviews with managers of three records stores in Stockholm. Interviews with their customers have been conducted also. The content has been analyzed with passable theories and the two sources have been compared when adequate.The conclusion of the study is that the physical record stores create many different consumer values, and that many of these are hard to transfer to other distribution technologies. One of the most important values for the consumer is that the personnel have a broad knowledge about music. Other notable values are the emotional feelings of searching for something and the atmosphere the record store creates. A pattern that is visible is that the niche record stores create more consumer values then the commercial record store. The conclusions indicate that there are opportunities for niche physical record stores and that the future for the record stores is not as bleak as may be perceived.

Bakgrund: Musikindustrin har upplevt omvälvande förändringar det senaste decenniet, där skivbolagen har tappat 50 % av sin försäljning sedan år 2000. Minskningen beror till stor del på det teknologiska paradigmskifte som skett i och med digitaliseringens intåg i musikindustrin, ett intåg som förändrat marknadsvillkoren för berörda parter. Syfte: Syftet är att förstå hur marknadsledande företag påverkas och handlar under teknologiska paradigmskiften, med utgångspunkt från skivbolagsindustrin. Vidare ämnar vi undersöka vad skivbolagen har haft för roll inom musikindustrin och hur den ser ut i dag efter digitaliseringens intåg. Metod: Uppsatsen är baserad på fyra intervjuer samt en e-postkorrenspondens med personer som har upplevt industrins utveckling de senaste åren. Som komplement till intervjuerna används sekundärdata. Resultat: Skivbolagen upplevde svårigheter i och med det teknologiska paradigmskifte som digitaliseringen stod för. Skivbolagen har efter ett defensivt beteende där de motverkat förändringen börjat arbeta för att skapa affärsmodeller som är applicerbara på den digitala marknaden. Studien visar även att skivbolagen har en viktig roll i musikindustrin, då de fungerar som en samordnare för de många funktioner som är involverade i en musikproduktion. / Background: Music industry has experienced substantial change in the last decade, in which record companies have lost 50% of its sales since the year 2000. The decrease is largely due to the technological paradigm shift that has taken place with the digitalization of the music industry. These changes have changed market conditions for existing companies. Aim: The aim of this study is to understand how market leading companies affects from and act during changes in technological paradigms with a focus on the record industry. Furthermore we will investigate the record companies’ role in the market and what their role is today after the digitalization of the market. Method: This essay is based on four interviews and one e-mail correspondence with people who have experienced the development of industry in the last decade. As complement secondary data has been used. Results: Record companies suffered difficulties due to the technological change of paradigm which was the result of digitalization. After defensive behavior the companies started to create new business models applicable on the digital market. This study also shows that record companies do have an important role in music industry as whole, as they work as a coordinator to the many functions involved in a music production.

<p>Abstrakt: Den illegala fildelningen har blivit ett omdiskuterat ämne runt om i världen sedan fildelningstjänsten Napster skapades av unge Shawn Fanning. På senare år har flera nya fildelningstekniker utvecklas och upphovsrättskyddat material delas ut och laddas ner av hundratusentals tals personer runt om i Sverige. Syftet med rapporten är att ge en beskrivning av tekniker och lagar som tillämpas inom illegal fildelning. Samt att beskriva olika aktörer som figurerar inom den illegala fildelningen och vilka åtgärder de tillämpar för att fortsätta och skydda sin verksamhet.</p> / <p>Abstract: Illegal file sharing has become a hot topic around the world. The topic has been heavily discussed since the young Shawn Fanning created the file-sharing service Napster. In recent years many new file sharing technologies has been developed and copyrighted files is now shared and downloaded by hundreds of thousands of peoples in Sweden.</p><p>The thesis purpose is to give a description of technology and laws which are applied in the area of illegal file sharing. And also to describe different actors which appear within the area of illegal file sharing and which measures they apply to continue and protect their activities.</p>

Abstrakt: Den illegala fildelningen har blivit ett omdiskuterat ämne runt om i världen sedan fildelningstjänsten Napster skapades av unge Shawn Fanning. På senare år har flera nya fildelningstekniker utvecklas och upphovsrättskyddat material delas ut och laddas ner av hundratusentals tals personer runt om i Sverige. Syftet med rapporten är att ge en beskrivning av tekniker och lagar som tillämpas inom illegal fildelning. Samt att beskriva olika aktörer som figurerar inom den illegala fildelningen och vilka åtgärder de tillämpar för att fortsätta och skydda sin verksamhet. / Abstract: Illegal file sharing has become a hot topic around the world. The topic has been heavily discussed since the young Shawn Fanning created the file-sharing service Napster. In recent years many new file sharing technologies has been developed and copyrighted files is now shared and downloaded by hundreds of thousands of peoples in Sweden. The thesis purpose is to give a description of technology and laws which are applied in the area of illegal file sharing. And also to describe different actors which appear within the area of illegal file sharing and which measures they apply to continue and protect their activities.

Fildelning av upphovsrättsskyddad egendom har ökat i stor utsträckning efter inträdet av ny media och nya kommunikationskanaler. Målet med denna studie är att undersöka om företag behandlas enligt samma normativa standard som vanliga individer när de utsätts för ett brott. Christies teori om det ideala offret används för att analysera brottsmål rörande fildelning i Sverige mellan 2005 och 2011. Resultatet har, i flera bemärkelser, omformulerat hur offerskapet i sig konstitueras; den individ som är det ideala offret är inte svag och försvarslös utan en person med hög social status och inflytande. Företagen i studien behandlas således som objektiva agenter och deras status som offer ifrågasätts inte av domstolarna. / Piracy in intellectual property has grown extensively by the entrance of new media and communication channels. The aim of the present study is to examine if the companies are treated by the same normative standards as regular individuals when they are exposed to a crime. Christie’s theory of the ideal victim has been used in order to analyze legal the company as a victim cases concerning piracy in Sweden between 2005 and 2011. The findings have, in many respects, reformulated how victimhood itself is constituted; the individual who is the ideal victim is not weak and defenseless but a person who enjoys a high social status and influence. The companies in the study are consequently treated as objective agents and their status as victims is not questioned by the courts.

<p><strong>Syfte:</strong> Att studera hur alternativa sociala rörelseorganisationer - med Internet som huvudmedium - profilerar sig och bedriver opinionsbildning.</p><p><strong>Metod:</strong> Metoderna som använts för insamling av empiriskt material är informationsinsamling från webbplatser, dokument, filmer, transkribering av speaker-röster samt innehållsanalyser av tidningsartiklar, blogginlägg och dess kommentarer.</p><p><strong>Slutsatser:</strong> Det tycks existera ett band mellan den digitala medborgar-journalistiken och mainstream-media, där respektive områdes agendor påverkar varandra. Alla tre rörelser beskrivs i media som ett ”isolerat” fenomen. Anhängarna beskrivs ibland som en varierad skara från olika samhällsskikt, ibland ges de specifika smeknamn. Zeitgeist är den mest alternativa rörelsen, därefter Infowars och nära mainstream-sfären ligger Piratrörelsen. I samtliga rörelser finns en betydelse av personliga varumärken. Historia är en komponent som också används. Ibland är historien en länk mellan organisationerna.</p><p>De dominanta metoderna för opinionsbildningen är filmer, aktivism, nätverk och samtalet. Slutmålen i opinionsbildningen skiljer sig åt. Det används ”vi-mot-dem-” eller ”David mot Goliath”-perspektiv. Det knyts an till ”globala hot”, problemroten till dessa är dock inte alltid global. Uppmanandet till politiskt handlande gränsar ibland in mot individualisering och livspolitik.</p>

Upphovsrätten står inför kraftigt förändrade villkor till följd av den tekniska utveckling vilken möjliggjort enkel duplicering av många upphovsrättsligt skyddade verk. Fildelning via Internet ökar kraftigt och rättighetsinnehavare ser hur deras ensamrätter missbrukas. Dessa är problem som förutses bli allt mer påtagliga eftersom piratkopieringen och fildelning ökar i takt med att allt fler får snabba uppkopplingar mot Internet. Lagstiftningen har inte hängt med i denna utveckling utan har snarare reagerat i efterhand på de situationer som uppstått. Samtidigt har allmänheten hunnit vänja sig vid en tillgång till musik, film och bilder via Internet. Myndigheter och andra intressenter har inte tydligt markerat det orättfärdiga eller lagvidriga i detta beteende. Konsekvenser av detta är att allmänhetens subjektiva rättsuppfattning skiljer sig kraftigt från den objektiva rätten. Rättighetsinnehavare ser således sina immateriella rättigheter urvattnas samtidigt som myndigheter står utan effektiva eller realistiska motmedel. Från branschens sida kan agerandet förklaras med rädsla för den bad-will vilken skulle bli följden av att jaga enskilda piratkopierare. Förklaringarna till myndigheternas icke-agerande är troligtvis flera, men viktigast, vid sidan av det faktum att rättsläget inte är helt klart, kan vara svårigheten att övervaka och upptäcka de illegala förfarandena. Man har, från branschens och myndighetens sida, försatt sig i en relativt svår situation. I detta skede kommer nu ytterliggare ett EG-direktiv på upphovsrättens område. Syftet med direktivet är att klarlägga rättsläget dels genom att uppnå en hög likformighet mellan de nationella lagstiftningarna inom EUoch att samtidigt driva igenom de överenskommelser som är resultatet av 1996 års WIPO fördrag. I denna framställning analyserar och diskuterar författaren Per Edstam hur rättsläget synes komma att utvecklas till följd av direktivet, och hur väl denna utveckling stämmer överens med upphovsrättens syften.

Syfte: Att studera hur alternativa sociala rörelseorganisationer - med Internet som huvudmedium - profilerar sig och bedriver opinionsbildning. Metod: Metoderna som använts för insamling av empiriskt material är informationsinsamling från webbplatser, dokument, filmer, transkribering av speaker-röster samt innehållsanalyser av tidningsartiklar, blogginlägg och dess kommentarer. Slutsatser: Det tycks existera ett band mellan den digitala medborgar-journalistiken och mainstream-media, där respektive områdes agendor påverkar varandra. Alla tre rörelser beskrivs i media som ett ”isolerat” fenomen. Anhängarna beskrivs ibland som en varierad skara från olika samhällsskikt, ibland ges de specifika smeknamn. Zeitgeist är den mest alternativa rörelsen, därefter Infowars och nära mainstream-sfären ligger Piratrörelsen. I samtliga rörelser finns en betydelse av personliga varumärken. Historia är en komponent som också används. Ibland är historien en länk mellan organisationerna. De dominanta metoderna för opinionsbildningen är filmer, aktivism, nätverk och samtalet. Slutmålen i opinionsbildningen skiljer sig åt. Det används ”vi-mot-dem-” eller ”David mot Goliath”-perspektiv. Det knyts an till ”globala hot”, problemroten till dessa är dock inte alltid global. Uppmanandet till politiskt handlande gränsar ibland in mot individualisering och livspolitik.

<p>Upphovsrätten står inför kraftigt förändrade villkor till följd av den tekniska utveckling vilken möjliggjort enkel duplicering av många upphovsrättsligt skyddade verk. Fildelning via Internet ökar kraftigt och rättighetsinnehavare ser hur deras ensamrätter missbrukas. Dessa är problem som förutses bli allt mer påtagliga eftersom piratkopieringen och fildelning ökar i takt med att allt fler får snabba uppkopplingar mot Internet. Lagstiftningen har inte hängt med i denna utveckling utan har snarare reagerat i efterhand på de situationer som uppstått. Samtidigt har allmänheten hunnit vänja sig vid en tillgång till musik, film och bilder via Internet. Myndigheter och andra intressenter har inte tydligt markerat det orättfärdiga eller lagvidriga i detta beteende. Konsekvenser av detta är att allmänhetens subjektiva rättsuppfattning skiljer sig kraftigt från den objektiva rätten. Rättighetsinnehavare ser således sina immateriella rättigheter urvattnas samtidigt som myndigheter står utan effektiva eller realistiska motmedel. Från branschens sida kan agerandet förklaras med rädsla för den bad-will vilken skulle bli följden av att jaga enskilda piratkopierare. Förklaringarna till myndigheternas icke-agerande är troligtvis flera, men viktigast, vid sidan av det faktum att rättsläget inte är helt klart, kan vara svårigheten att övervaka och upptäcka de illegala förfarandena. Man har, från branschens och myndighetens sida, försatt sig i en relativt svår situation. I detta skede kommer nu ytterliggare ett EG-direktiv på upphovsrättens område. Syftet med direktivet är att klarlägga rättsläget dels genom att uppnå en hög likformighet mellan de nationella lagstiftningarna inom EUoch att samtidigt driva igenom de överenskommelser som är resultatet av 1996 års WIPO fördrag. I denna framställning analyserar och diskuterar författaren Per Edstam hur rättsläget synes komma att utvecklas till följd av direktivet, och hur väl denna utveckling stämmer överens med upphovsrättens syften.</p>

<p>Innehåll: Peer-to-peer är idag en teknik som i de flesta fall förknippas med fildelning.</p><p>I detta arbete har vi försökt klargöra vilka andra möjligheter tekniken erbjuder för företag och i dessa möjligheter försökt hitta fördelar och nackdelar med tekniken. Klient-server är en vanlig teknik idag bland företag och i arbetet undersöks om peer-to-peer kan vara en möjlig konkurrent till denna teknik.</p><p>Syftet med rapporten är att se om det finns intresse bland företagen att använda sig av de möjligheter som peer-to-peer tekniken erbjuder samt att undersöka hur den skulle kunna användas.</p> / <p>Contents: Peer-to-peer is a technique that is most often associated with file sharing. In this thesis we try to examine what other possibilities the technique has to offer to companies, and in these possibilities, determine pros and cons. Client-server is a common technique today, especially amongst companies, and in this thesis we study if peer-to-peer can be a possible competitor to this technique. The purpose with the study is to see if companies are interested in using the possibilities offered in the peer-to-peer technique and how these possibilities could be used in a company.</p>