Syftet med undersökningen är att, genom en analys av en mängd tidningsartiklar inom ämnet fildelning och piratkopiering, försöka se om och i så fall hur den debatten utvecklats i den svenska pressen. Det vi kommer fram till är att det sedan 1999 och fram till 2010 skett en avsevärd förskjutning av hur man beskriver och skriver om fildelning i svensk press. Utvecklingen har gått från att handla om ett tekniskt fenomen till en ideologisk och politisk diskussion. / The purpose of the study is that, by analyzing a variety of newspaper articles in the subject of file sharing and piracy, try to see whether and if so, how the debate developed in the Swedish press. Our conclusion is that, between 1999 and 2010 there was a significant change in how file sharing was depicted in the Swedish press. The development has gone from a technological phenomenon to an ideological and political debate.

<p>Fildelning har på sistone varit ett aktuellt ämne i media där den nya upphovsrättslagen har diskuterats för fullt. När den nya upphovsrättslagen infördes 1 juli 2005 i Sverige, skapades det ett intresse från vår sida att undersöka vilken inverkan den nya lagen skulle få och om den skulle lyckas minska fildelningen.</p><p>Denna teknik går till så att man delar med sig av sina filer (media till andra användare antingen genom Internet eller i ett nätverk. Genom att dela med sig av sina filer kan man själv få tillgång till andras filer. Men för att kunna fildela krävs det att man använder speciella fildelningsprogram som exempelvis Bittorrent, DC och Kazaa. Det som vi strävar efter med denna rapport är att se om lagen har påverkat fildelarnas attityd gentemot fildelning, men också hur den nya upphovsrättslagen har påverkat fildelningen idag.</p><p>I referensramen har vi tagit upp redan befintlig fakta (sekundär data) som vi anser relevant för forskningens syfte. Här vill vi att läsaren ska kunna sätta sig in i arbetet för att lättare förstå och få en överblick över fildelning och dess lag. Intresseorganisationen Antipiratbyrån har beskrivits kortfattat eftersom de är den största organisationen i Sverige som kämpar för att stoppa illegal fildelning men vi har också tagit upp lite om Piratbyrån som är för fildelning och är Antipiratbyråns största rival. Här har vi även tagit upp de två första fildelningsfallen i Sverige.</p><p>Vi har även samlat in primär data från olika tänkbara fildelare. En enkät har utvecklats som besvarades av 92 respondenter i åldrarna 16-35 år. De har delats ut i Jönköpings högskolor, Per Brahe gymnasiet samt på allmänna platser. Enkäten fokuserar på ämnet fildelning, men också på upphovsrättslagen och innehåller mest frågor med bestämda svarsalternativ men också några frågor med öppna svar, där respondenterna får svara med egna ord. Enkätundersökningen är av kvantitativ karaktär medan analysen av enkäterna är av kvalitativ karaktär.</p><p>Utifrån vår referensram, samt våra resultat från enkäten har vi försökt analysera dessa så gott det går och svarat på våra två forskningsfrågor.</p><p>Vi har kommit fram till att upphovsrättslagen inte fungerar tillräckligt bra. Genom enkäten har vi dragit slutsatsen till att ingen reducering av fildelning har skett. Av de många anmälningar som gjorts av Antipiratbyrån har också bara ett fåtal fall gått till domstol. För att upphovsrättslagen ska fungera bättre krävs det mer insatser för att stoppa fildelningen.</p>

<p>De flesta piratkopior som sprids har sitt ursprung i en subkultur som de inblandade själva kallar för kort och gott Scenen. Det är en verksamhet där olika grupper tävlar mot varandra i att vara först med att lägga ut en piratkopia av ett nytt spel, program eller film. Det är en starkt organiserad verksamhet där grupperna jobbar efter givna regler och ramar. Uppsatsens syfte är att dels reda ut hur verksamheten fungerar men också att se varför invididerna väljer att delta trots de stora risker som deras deltagande är förknippat med. Med hjälp av Bourdieu och Thornton försöker uppsattsen reda ut vad det är som värderas inom subkulturen och vad individerna får ut av sitt engagemang.</p>

No description available.

Musikbranschen står idag inför ett stort förändringstryck då den verksamhet den är baserad på, skivförsäljning, på bara några år har tappat en tredjedel av sin omsättning. Ett stort hot mot skivförsäljningen är den ökande nedladdningen av musik via Internet. Musik är en vara som konsumeras i många olika former; inte bara via skivor utan genom radio och TV, konserter, på diskotek, under träningspasset på gymmet och så vidare. Alla dessa former ger intäkter till upphovsmännen samt artisterna och har idag stor betydelse för dem. Denna uppsats ämnar anlägga ett brett perspektiv på musikmarkanden och redogöra för hur dessa olika former hänger samman och påverkar varandra. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera marknaden för musik ur ett ekono-miskt teoretiskt perspektiv, för att sedan analysera musiknedladdningens välfärdsekonomiska påverkan på denna. En del av detta syfte uppnås genom att utifrån ekonomisk teori beskriva hur människor väljer när de konsumerar musik. Vidare kommer konkurrenssituationen på skivmarknaden granskas samt dess påverkan på pris och mångfald av skivor. Uppsatsen har ett visst fokus på upphovsmannen så dennes möjligheter till ersättning kommer att undersökas mer ingående. Slutligen innehåller uppsatsen resonemang kring effekterna av nya sätt att distribuera musik med tonvikt vid distribution via Internet. Uppsatsen har varken en ren objektivistisk-behavioristisk eller subjektivistisk-tolkande ansats utan hämtar element från båda. Majoriteten av den nationalekonomiska forskningen härrör ur den första av dessa ansatser och denna uppsats går således i viss mån utanför den national-ekonomiska huvudfåran. Uppsatsen har sin teoretiska bas i neoklassisk nationalekonomi och utöver detta sker en djupare genomgång inom området konsumentteori. Empirin till uppsatsen består främst av information från branschorganisationer, utredningar från statliga organisa-tioner och tidigare uppsatser inom området. Undersökningen av musikmarknaden visar att det råder relativt låg konkurrens, med fem dominerande aktörer, i Sverige såväl som internationellt. Detta leder till högre priser och ett mindre utbud än vad som skulle råda vid mer välfungerande konkurrens. Den del av skivpriset som tillfaller upphovsmännen är endast drygt sex procent. Upphovsmännen får majoriteten av sin ersättning från andra källor, i Sverige främst från STIM för framförande i radio och TV. Musik blir vid distribution via Internet en vara utan rivalitet och exkluderbarhet; en kollektiv vara. Ur välfärdssynpunkt vore det således önskvärt att konsumenter fick sprida fonogram fritt, dock uppstår då problemet med hur upphovsmän och artister ska få ersättning. Eftersom intäkter från skivförsäljning inte längre spelar lika stor roll för upphovsmän och artister behöver emellertid detta inte vara något stort problem. Vidare kan nedladdning av musik via Internet vara välfärdshöjande även vid dagens ersättningssystem, givet att nyttoökningen av att fler får konsumera skapade verk överstiger minskningen i nytta av färre nya verk.

I denna studie undersöks svensk storstadspress representation av fenomenen fildelning och upphovsrätt. Fenomenen är en del av en pågående debatt kring Internets utveckling och reglering, inte sällan ingår begreppen då man talar om integritet och informationsfrihet. Politiska beslut tas som har juridiska påföljder, dessa påverkar människors vardag. Syftet med denna studie är att se hur diskurser, sätt att tala om, förstå och konstituera fenomen, ser ut och formar representationen av fenomenen i pressen. Press och media har stora maktpositioner i samhället, som granskare av makten och som frambringare av information till allmänheten. Utifrån objektivitets- och neutralitetsideal arbetar journalister med dagliga arbetsrutiner. Studien synar dessa utifrån fenomenens inverkan på pressen som en aktör på den kommersiella marknaden. Det teoretiska ramverket för studien är Kovach &amp; Rosenstiels (2007) framställningar av journalistikens praktiska arbete, hur objektivitetsbegreppet kan impliceras till en arbetsmetod. Mot detta ställs McChesneys (2008) kritik av bakomliggande strukturer som påverkar journalistikens arbete, däribland efterlevnaden av objektivitetsidealet och pressens position på den kommersiella marknaden. Studiens metodtillämpning tilldelas Norman Faircloughs (1995) kritiska diskursanalys. Men hjälp av denna analyseras texterna och deras samband med sociala strukturer. Studien tillämpar Faircloughs tredimensionella modell för analys av kommunikativa händelser. Studien visar hur ett fåtal, tätt sammansatta och tillsammans välkoordinerade, diskurser konstituerar fenomenens representation i pressen. Främst juridisk diskurs och marknadsdiskurser återfinns i texterna. Texterna och diskurserna arbetar på ett sätt som gör att fenomenen ordnas på ett sätt som kan uppfattas som naturligt, självklart och ofrånkomligt. Individer och institutioner ordnas in i roller av diskurserna. Inga alternativ presenteras till den verklighet som diskurserna presenterar, diskurserna är ”sunt förnuft”.

This thesis explores what dimensions that can be used to describe and compare the sociotechnical practice of content contribution in online sharing networks. Data was collected through online ethnographical methods, focusing on end-users in three large media sharing networks. The method includes forum message elicitation, online interviews, and application use and observation. Gift-giving was used as an applied theoretical framework and the data was analyzed by theory-informed thematic analysis. The results of the analysis recount four interrelated themes: what kind of content is given; to whom is it given; how is it given; and why is it given? The five papers in this thesis covers the four themes accordingly: Paper I presents the research area and proposes some initial gifting dimensions that are developed over the following papers. Paper II proposes a model for identifying conflicts of interest that arise for end-users when considering different types of potential receivers. Paper III presents five analytical dimensions for representing how online content is given. The dimensions are: direction (private-public); identification (anonymous-identified); initiative (active-passive); incentive (voluntary-enforced); and limitation (open-restricted). Paper IV investigates photosharing practices and reveals how social metadata, attached to media objects, are included in sharing practices. The final paper further explores how end-users draw on social metadata to communicate bonding intentions when gifting media content. A general methodological contribution is the utilization of sociotechnical conflicts as units of analysis. These conflicts prove helpful in predicting, postulating and researching end-user innovation and conflict coordination. It is suggested that the conflicts also provide potent ways for interaction design and systems development to take end-user concerns and intentions on board. / <p>Article no. 1 is published 2004 in First Monday Vol 9, nr 12 and re-published 2005 in First Monday, Special Issue #1: Music and the Internet.</p>

The music distribution in Sweden and the world is rapidly changing. The music industry, however, has been reluctant to change the way they distribute music. The consequence has been that illegal music files have been available for downloading to anyone with an Internet connection. Because of the illegal downloading a new law have been implemented in an attempt to stop this behaviour. Our theory is that in implementing the IPRED-law, the sites that were hosting most of the illegal material will experience a severe decrease in traffic. Because of this, small un-established artists will have an even harder time reaching an audience and spreading their music, since less people will visit the sites where they have uploaded it. In order to investigate the issues these artists face we conducted a qualitative ethnographical investigation among artists and people working in the music industry. We also followed the debate about IPRED in the media, in order to get a good base to stand on for our investigation. Out of the data collected from the qualitative investigation we made a documentary, in addition to this report, showing the consequences un-established artists must handle in order to continue spreading their music. Taking on the artist perspective, we asked ourselves the question: “How will I now get famous?” We found that the artists believed that the law would cause more trouble then it would take care of, but that it in the long run would have no significant impact on the consumers downloading behaviour. In the end, our results showed that un-established artist would have to find new ways to make their music know to the public. Music services such as Spotify and MySpace showed to be considered the main channels for successful future distribution.

I Sverige finns idag drygt en miljon abonnenter med fast internetanslutning. En stor del utav dessa fildelar eller laddar ner upphovsrättsskyddade filer. Antipiratbyrån är en föreningen som bland annat vakar över video- och datorpelsbranchens intressen att upphovsrätten efterföljs och arbetar således mot illegal fildelning. Syftet med uppsatsen är att granska effekterna av Antipiratbyråns arbete och finna orsaker till dessa effekter. Uppsatsen ska även ge en bakgrund till fildelningens utbredning och arbetet mot olaglig fildelning i Sverige. En trianguleringsmetod har använts för att uppfylla första delen av rapportens syfte. En kvantitativ undersökning har genomförts för att ta reda på hur fildelarnas fildelningsfrekvens har påverkats av Antipiratbyrån. För att finna orsakerna till detta har en kvalitativ undersökning genomförts, genom att undersöka fildelarnas attityder. Den andra delen av syftet har besvarats genom en kvalitativ litteraturstudie. Anledningar till att fildelningen är så utbredd är för att fildelningsprogrammen inte längre kan stängas ner lika lätt, 84% av Sveriges befolkningen använder dator minst en gång i veckan och 36% av alla internetanvändare har tillgång till bredband. Utfallet från den kvantitativa undersökningen visade att 3% helt slutat fildela, 17% fildelar mindre, 63% fildelar lika mycket och 17% fildelar mer. Dessa siffror varierar inte i någon större utsträckning mellan kön eller olika åldersgrupper. Respondenterna har delats in i grupper till den kvalitativa undersökningen, baserat på vilket av ovanstående svarsalternativ de valt. Den kvalitativa undersökningen visade att samtliga respondenter tycker att fildelning ger en hög belöning till låg eller ingen risk. Ändå har de 20% som slutat eller dragit ner på fildelningen påverkats av risken medan de övriga 80% inte påverkats. Det visar att de som helt slutat eller dragit ner på fildelningen är mindre riskbenägna. Bland de som fildelar mer är det en övervägande del som gör det för att trotsa Antipiratbyrån. Bland svarsalternativen helt slutat fildela, fildelar mindre, fildelar lika mycket och fildelar mer har attityden högt pris påverkat en majoritet av fildelarna i alla svarsalternativ utom helt slutat fildela. Attityderna lagarna är inkorrekta, omedveten om lagarna, omedveten om skadorna och handlingarna åsamkar ingen skada har inte påverkat fildelningsfrekvensen hos fildelare inom något svarsalternativ. I och med att det är många attityder som inte påverkat fildelningsfrekvensen hos fildelare i alla svarsalternativ visar det att fildelarna har det utilitariska synsättet. De bryr sig mer om resultatet av fildelningen än hur de når upp till det. / Today there is more than one million broadband subscribers in Sweden. A large part of the subscribers share files or download copyrighted works. The Swedish Anti-piracy Bureau is an association that works against the illegal file sharing. The purpose of this thesis is to review the effects of the work of The Swedish Anti-piracy Bureau and to find causes of these effects. The thesis will also present a background to the widespread file sharing and the work against illegal file sharing in Sweden. A triangulation method has been used to fulfill the first part of the purpose. A quantitative study has been carried out in order to research how the frequency of the file sharing has been affected by The Swedish Anti-piracy Bureau. To find the causes of this, a qualitative study has been accomplished by examining the attitudes of the file sharers. The second part of the purpose has been answered through a qualitative literature study. The reasons to why file sharing is widespread is because the file shareing software cannot be shut down as easily anymore; almost 84% of the population in Sweden use a computer at least one time per week, and 36% of all the Internet users have access to a broadband connection. The result from the quantitative study showed that 3% had stopped file sharing, 17% are file sharing less, 63% are file sharing equally much and 17% are file sharing more. These numbers do not vary to a large extent regarding sex and different age groups. The respondents have, based on what of the above stated answer was, been divided into groups for the qualitative study. The qualitative study showed that every respondent think that file sharing gives a high reward to a low or non-existing risk. Still, the 20% who have stopped or decreased their file sharing have been affected by the risk, while the remaining 80% have not been affected. This shows that those who have stopped or decreased their file sharing shows less risk tendency. Among those who file share more a predominant part do it in defiance of The Swedish Anti-piracy Bureau. Among the answer alternatives stopped file sharing, file sharing less, file sharing equally much and file sharing more the attitude price has affected a majority of the file sharer in all answer categories except stopped file sharing. The attitudes the laws are incorrect, unaware of the laws and the actions does not hurt anyone have not affected the frequency of the file sharing within any answer category. The fact that there are many attitudes that have not affected the frequency of the file sharing in any answer category, shows that the file sharers have the utilitarian view. They care more about the result of the file sharing than how it is achieved.

Illegal fildelning är ett världsomfattande problem som har skapat heta debatter i många länder. I Sverige är den illegala fildelningen ett vanligt förekommande fenomen. För att komma till rätta med denna verksamhet har vår egen upphovsrättslag uppdaterats och den omdiskuterade IPRED-lagen införts. Trots detta är företeelsen illegal fildelning fortfarande vanligt förekommande i dagens Sverige. Den här studien har haft som syfte attundersöka varför personer fortfarande fildelar samt vad som skulle få dem att sluta med dennaverksamhet. Resultatet av studien visar bl a att man inte upplever risken för upptäckt och straff som stor. Gratis tillgänglighet av digitalt material på nätet i kombination med dagens snabba och smidiga bredbandsuppkopplingar inbjuder också till fortsatt fildelning. Två kriminologiska teorier; Situationell handlingsteori och Rutinaktivitetsteorin framkommerur denna kvalitativa studie som förklaring till fildelarnas handlande. Utifrån fildelarna självaskulle illegal fildelning kunna fås att upphöra om det infördes fler lagliga alternativ för ”streaming” (strömning) av media eller om kostnaderna för digitalt material på Internet sänktes till en lägre och rimligare nivå. Studien visar således varför den illegala fildelningen fortfarande är vanligt förekommande samt redovisar också några alternativ till den illegala fildelningen. En handling som har gjorts straffbar och därmed en stor del av vår befolkning kriminell.