The X-Files (svensk titel Arkiv X) är en TV-serie som producerades mellan 1993-2002. Serien har gått till historien för att fånga tidsandan och dess postmoderna misstro mot myndigheter och intresse för nyandlighet. I ett flertal avsnitt kommer huvudpersonerna i kontakt med den kristna religionen. Uppsatsen undersöker hur olika former av kristendom gestaltas i The X-Files. Frågeställningen berör de bikaraktärer som dyker upp i serien och som kan beskrivas som representationer av kristendomar. Genom närläsningar av sex avsnitt nås följande resultat: Generellt sett kan man inte säga att framställningen av kristna är uteslutande positiv eller negativ. Den är mångfacettered, vilket stämmer väl överens med TV-seriens postmoderna och ”livsåskådningsfragmentariska” natur. En vanligt förekommande stereotyp är protestantiska fundamentalister, som kan visa sig vara goda karaktärer eller charlataner.  Den katolska kyrkan framställs som en liberal kyrka vars främsta roll är terapeutisk och katolicismen framställs som den normativa, sansade och vanliga formen av kristendomen. The X-Files bryter mot en hel del stereotyper som förekommer i amerikansk film och TV. Trots att fundamentalisten har en framträdande roll så framställs den ofta i slutändan i en relativt positiv dager. Skräckfilmsstereotypen där katolska präster tampas med det övernaturliga bryter serien också mot, och låter protestantiska karaktärer ha dessa roller istället. The X-Files lyfter fram positiva och negativa aspekter hos såväl fundamentalism som mer liberal kristendom. Med det konstaterat så är slutsatsen ändå att den kristendomsform som får mest utrymme i serien är fundamentalistisk. / The X-Files is a television show that was produced between the years 1993-2002 . The series has gone down in history for capturing the zeitgeist of the 1990s with its postmodern distrust of authorities and its interest in new forms of spirituality. In several episodes, the main characters come in contact with the Christian religion. This thesis examines how different forms of Christianity were portrayed in The X-Files. The questions asked concerns the secondary characters that are featured individual episodes of the series and can be described as representations of different form of Christianity. Through close readings of six episodes the following results were discovered: Generally speaking, one cannot say that the portrayal of Christians is exclusively positive or negative. It is multifaceted, which is in line with postmodern nature of the show. A common stereotype is the Protestant fundamentalist, which can prove to be good characters as well as charlatans. The Catholic Church is portrayed as a liberal church whose primary role is therapeutic and Catholicism is presented as the normative form of Christianity. The X-Files contradict a lot of stereotypes that exist in American film and television. Although fundamentalists have a prominent role, they often end up as portrayed in a relatively positive way. The common horror stereotype where Catholic priests struggle with the supernatural, is also one with which the series break, and instead Protestant characters are given these roles. The X-Files highlight the positive and negative aspects of both fundamentalist and liberal Christianity. Even so the form of Christianity that gets the most screen time in the series is fundamentalist.

Denna rapport är en metaanalys av forskning inom fältet film och religion som handlar Ingmar Bergman och religion. Syftet är att redogöra för framträdande religiös tematik i forskning om Ingmar Bergmans filmer. Metoden som har använts kan kallas för ”en tematisk analys av en litteraturöversikt”. Källmaterialet som ligger till grund för analysen utgörs av två vetenskapliga artiklar, ett kapitel ur en monografi samt ett antologibidrag. De teman som lokaliserats i litteraturen utgörs av tre huvudteman: ”religiöst berättarmönster”, ”Gud” och ”människans helighet”. ”Religiöst berättarmönster” har två sub-teman: ”bikt” och ”konst och religion” och ”Gud” utgörs av två sub-teman: ”en frånvarande och tyst Gud” och ”en tvetydig inställning”.

Univ., Diss.--Freiburg (Schweiz), 2007.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt Jesus beskrivs på film. Mer specifikt är syftet att beskriva hur Jesus gudomliga och mänskliga egenskaper gestaltas i fyra olika filmer. Film är ett växande medium och det är också ett medium för att behandla livsåskådning, både explicit och implicit. Det kristologiska grundproblemet kring Jesus natur aktualiseras på film ibland utifrån en teologisk medvetenhet, men ibland också omedvetet. Syftet med denna studie är alltså att undersöka hur Jesus gudomliga och mänskliga natur gestaltas på film. Genom att gestaltas på film, beskrivs och betonas alltid vissa egenskaper hos Jesus. Ibland framstår Jesus som nästan helt en människa och ibland som en helt gudomlig gestalt. Det förekommer ofta gestaltningar när Jesus är både mänsklig och gudomlig. Det är just detta som denna studie tar upp, hur Jesus gestaltas i de filmer som valts ut. Filmerna har valts utifrån kriterierna att filmen skall handla om Jesus explicit. Ett annat kriterium har varit att filmerna skall vara spridda i tid och genrer. Utifrån dessa kriterier har följande filmer valts ut: Matteusevangeliet (1964), Monty Pythons Life of Brian (1979), Kristi sista frestelse (1988) och The Passion of the Christ (2004). Med en hermeneutisk tolkningsansats och filmvetenskapliga teorier har filmerna analyserats utifrån frågeställningen kring hur Jesus mänskliga och gudomliga egenskaper gestaltats. I analyserna har främst David Bordwell och Tomas Axelsons filmvetenskapliga utgångspunkter använts.

In over three decades since their 1993 debut, the hip-hop artists known as RZA and Wu-Tang Clan created a world whose significance (for them) transcends the local contingencies of time, place, race, and religion. Whether it is by their creating a world based on filmic myths, by their conquering the world via hip-hop and finding their destiny in a Chinese sacred landscape, by their making themselves symbolic of a perennial worldview, or by their reimagining of their possibilities against the historical terrors of racism, in each case we find an ongoing quest for transcendence that at least for their leader, RZA, demonstrates the meaning of the Wu-Tang Clan. This study sets out to demonstrate this latter point. Framing its discussion in terms of world and worldmaking, I argue that the fundamental thread of significance that ties together the mythical world of the Wu, especially from the perspective of RZA, is a quest for transcendence, a project that is replete with stylistic, spiritual, existential, cross-cultural, and racial implications. While this is no biography of the Wu-Tang Clan, each chapter, starting with Chapter 2, asks how and why this quest takes shape in a sequentially ordered discussion of Wu’s worldmaking career. In arguing my point, I mainly take a phenomenological approach to RZA and the Wu-Tang Clan’s cultural productions, describing and interpreting various forms of Wu-associated media (songs, compact discs, album concepts and graphic designs, films, books, and more) from 1993 to the early 2020s. Between the practices of cultural criticism and interpretation, the study also draws from and contributes to Afro-Asian studies and Religious Studies. / Dissertation / Doctor of Philosophy (PhD) / This is a study of the Wu-Tang Clan, a hip-hop group from Staten Island, New York. It argues that for over two decades since their 1993 debut, the Wu-Tang Clan has come to produce not only a long resume of music and other media but a mythic world. Furthermore, for the purpose of maintaining this world across time, Wu’s leader, RZA (pronounced “Rizah’), has aimed to make the Wu-Tang Clan symbolic of a universal worldview that transcends their local culture, history, place of origin, religion, and race.

This thesis deals with the depiction of meaningfulness and meaning-making, as seen in human characters in the 2000 animated science fiction film Titan A.E. (directed by Don Bluth). The analysis aims to show how Titan A.E. portrays a collective humanity in their search for a meaningful existence, given the outer space setting of its story. Evil is also brought up, in the context of how it creates meaning within the main narrative of the story. The emotions expressed by the story's characters are treated as if they were real. Meaningfulness and meaning-making get exemplified in both dialogue and visual components seen in the film. In addition to this, some reflection is made on the promotional trailers of Titan A.E. and how their displayed contents differ from the finished product. In parallel to the main analysis, there is a wider discussion made about the relationship between films and their real-world process of production, especially regarding whether theological reflection and the film industry can intersect or not.