Zugl.: Potsdam, Hochsch. für Film und Fernsehen Konrad Wolf, Diplomarbeit, 2009

Zugl.: Halle (Saale), Univ., Diss., 2009

Anhand einer ausgewählten Spielfilmszene (ZDF-Produktion: „Der Schrei der Eule von Tom Toelle“)werden Möglichkeiten und Grenzen der Einflussnahme von Musik/Sound auf die Gestaltung einer Filmszene dergestalt erkundet, dass es sich um eine Szene mit ambi- bzw. multivalentem Gehalt handelt… Gezeigt werden alternativen Vertonungen in Form einer explorativen Studie. Es liegt die Vermutung nahe, dass nur dort musikalische Wirkungen stattfinden aufgrund „offener“ Stellen im Informationsnetz. Zu sehen ist eine menschliche Grenzsituation. Eine junge Frau begeht Suizid; deshalb ist davon auszugehen, dass Emotionen im Spiel sind. Aber welche? Die Kamera muss als Erzählträger an einem gewissen Punkt abgeben an ein anders Medium – dann nämlich, wenn Dinge optisch nicht mehr „zeigbar“ sind, sondern wenn qua Musik/Sound die Innenwelten (Befindlichkeiten, Gestimmtheiten, Motive etc.) hörbar = verstehbar werden. Die beteiligten Gefühle werden also nicht filmisch (bildlich) ausgespielt, aber umso eindrucksvoller dann musikalisch. Emotionale Welten werden dadurch vermittelbar. Die Musik lässt Dich fühlen, was die Bilder Dir zu fühlen nahe legen. Die experimentelle Studie berührt demnach den zentralen Punkt einer filmmusikalischen Ästhetik: welche filmgrammatikalischen, d.h. optischen Voraussetzungen müssen gegeben sein, damit Musik eine Rolle spielen kann? Anders gesagt: immer wieder glaubt man, Musik im Film sei allenthalben möglich, doch wann und warum ist Musik tatsächlich n ö t i g?

Målet med detta examensarbete är att få en inblick i hur de olika processerna i arbetet med ljud till film fungerar. Jag vill kunna utröna hur man bäst tar sig an de olika processerna samt vilka fallgropar som kan bli aktuella.

I detta arbete undersöks vad som händer med innehållet, berättelsen, i en dokumentärfilm om man använder sig av musik som inte är kongruent i förhållande till innehållet. Kan en glad scen ändras till sorgsen genom att använda sig av en mer dyster och sorgsen musik?

<p>Målet med detta examensarbete är att få en inblick i hur de olika processerna i arbetet med ljud till film fungerar. Jag vill kunna utröna hur man bäst tar sig an de olika processerna samt vilka fallgropar som kan bli aktuella.</p>

Zugl.: Berlin, Freie Univ., Diss., 2009

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt berättande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett lägenhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska idén, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver känslan i trapphuset. Materialet utgör en del av min portfolio och förhoppningsvis kommer detta projekt öka mina möjligheter att få skriva musik till rörlig bild i framtiden. Min kollega Markus Eriksson och jag har under detta projekt utvecklat vårt samarbete och utformat rutiner så att vi vet hur lång tid saker tar att göra, hur arbetet ska fördelas och hur musiken ska skapas tillsammans. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

Thesis--Gothenburg. / Rev. translation of Kojak--50 sekunders tv-musik. Errata slip inserted. Bibliography: p. 270-282.

I detta arbete har jag, Markus Eriksson, och Gustav Löfstrand samarbetat och skapat 7 instrumentala musikstycken av filmmusikkaraktär. Vi har båda som mål att i framtiden skriva musik till film och tänker använda resultatet av detta arbete som en del av vår gemensamma portfolio. Då vi inte haft något bildmaterial att utgå ifrån, har vi i text skrivit egna scenarion. Dessa utspelar sig i fyra olika lägenheter i ett hyreshus och skildrar människorna som bor i huset och deras vardag. Anledningen till att vi gjorde det var för att ge oss själva något dramaturgiskt att utgå ifrån och gestalta med hjälp av musiken. Detta resulterade i ett scenario för varje lägenhet. Vi komponerade då ett musikstycke till var och ett av dessa scenarion, samt ett stycke som gestaltar miljön utanför huset, ett stycke som är en sorts introduktion till projektet och ett som symboliserar trapphuset. För att underlätta arbetet enades vi tidigt om ett arbetssätt vi trodde skulle fungera bra för oss. Arbetet planerade vi att utföra dagtid mellan kl. nio och fem där den första perioden helt och hållet bestod av komposition. Vi bollade idéer, skissade och dokumenterade det vi gjorde med enkla demoinspelningar. Det sistnämnda var främst av anledningen att undvika att fastna i detaljer, t ex att ställa in rätt ljud och istället fokusera fullt ut på kompositionerna samt låta idéerna få tid att landa. Därefter följde inspelning och slutproduktion. Under inspelningen valde vi att inte ge de musiker vi tog hjälp av noter. Istället spelade vi upp melodier och stämmor och berättade vad musiken var tänkt att gestalta och bollade våra grundläggande musikaliska idéer med dem. Detta var av anledningen att vi ville öppna upp för att låta musikerna komma med egna idéer och värna om det intuitiva. Vi arbetade även mycket med improvisation. Det var mycket intressant att se hur vårt samarbete fungerade och utvecklades under arbetets gång och även hur de arbetssätt vi enats om påverkade oss. Slutligen resulterade projektet i 7 musikstycken som vi tillsammans komponerat, spelat in, producerat och mixat. / <p>Bilaga: 1 CD</p>