Självständigt konstnärligt masterarbete inom komposition. Reflektioner kring förutsättningar och kreativ process inom filmkomposition. / <p>Bilaga: 1 DVD</p>

Detta är en uppsats som grundar sig på en kvantitativ och kvalitativ undersökning om hur musik kan påverka uppfattningen om en rollfigurs sinnesstämning och karaktärsdrag i film. Syftet med uppsatsen är att försöka bidra med en ökad förståelse för vilken kraft musiken har i berättande sammanhang. En djupdykning i hur vi kan påverkas och tolka en berättelse olika beroende på vilket emotionellt uttryck som musiken förmedlar. Testdeltagare har fått se tre versioner av ett och samma filmklipp. En version utan musik och de andra två med två olika musikstycken. Det visade sig att man påverkades olika beroende på vilken musikversion som spelades. Resultaten gav tydliga tendenser att peka åt olika håll i de adjektivskalor som deltagarna fått svara på i enkäten. Det var tydligt att musiken i hög grad påverkade bedömningarna av rollfigurens sinnesstämning och karaktärsdrag.

This thesis examines Swedish composers' modes of work and production within the Swedish film industry. It starts off with a historical overview treating live music in early silent film, the conversion to sound and the Swedish production climate until present time. The analysis consists of contemporary empirical studies; interviews with people writing music for film, TV and commercials. The musician's perspective is in focus but directors and other film workers are heard as well. The situation for female composers in a male-dominated industry is also discussed. Comparisons with freelancers in Hollywood are made with theorizations set in a Swedish production studies context.

Thesis--University of Washington. / Vita. Bibliography: leaves [209]-219.

Den här uppsatsen gör en djupdykning i musikens emotionella roll i film och undersöker på vilket sätt en tidigare tyst scen påverkar tittarna jämfört med precis samma scen, fast med musik. Metoden som har använts är kvalitativa intervjuer. Undersökningen genomfördes genom att respondenterna individuellt fick se en scen från en film som inte hade någon musik i sig, och sedan fick se samma scen, denna gång innehållandes musik komponerad av författaren till uppsatsen. Därefter fick personerna svara på frågor kring deras upplevelser av de olika filmerna. Resultatet visar på att musiken till viss del förstärkte känslor som fanns vid tittandet av den första filmen, men också skapade nya. Musiken fick en guidande roll i den emotionella responsen, bland annat genom att visa vart tittarens uppmärksamhet skulle läggas. För alla respondenter förändrades stämningen på något sätt i och med musikens närvaro.

I detta arbete vill jag fördjupa mig inom filmmusikens värld. Arbetet syftar till att ta reda på och få kunskap om hur man kan förmedla olika känslor eller sinnesstämningar med hjälp av filmmusik. Jag valde att arbeta med tre olika filmsekvenser, till vilka jag komponerade fem olika musikstycken vardera. Det blev således 15 musikstycken totalt. För att begränsa mitt arbete valde jag att skriva musik som skulle passa inom och/eller förmedla känslor förknippade med följande kategorier: Action, Heroiskt, Romantiskt, Sorgset och Skrämmande. Samtidigt som jag skrev min musik lyssnade och jämförde jag den med andra kompositörers och försökte hitta olika tillvägagångssätt för att få min musik att förmedla någonting som min lyssningsgrupp senare skulle kunna förknippa med någon/flera av ovanstående kategorier. Resultatet av min studie blev att då jag skrev musik där tanken var att musiken skulle hamna inom kategorierna Action, Sorgset och Skrämmande stämde min vision till en hög grad överens med lyssningsgruppens. Att min vision stämde överens till en hög grad med resultatet från lyssningsgruppens gällde även kategorin Heroiskt. Dock förväxlades Heroiskt i vissa fall med kategorin Romantiskt. När det däremot gäller Romantiskt stämde resultatet från lyssningsgruppens oftast inte överens med min vision.

I detta konstnärliga masterarbete undersöks begreppet underscore i två olika kontexter: filmmusik och musikal. Syftet med detta arbete är att redogöra för och reflektera kring fyra processer när jag skrev underscore till en kortfilm och en musikal. Med hjälp av notexempel, klingande exempel och anteckningar från kommunikation mellan mig, min kollega och regissör redogörs för hur processerna sett ut och jämförelse görs. Slutligen redogörs resultatet av jämförelsen, och studien visar på att skillnaden egentligen inte är så stor i dessa två olika konstformer. I båda kontexterna är underscore något som bör betraktas som musik som inte får ta för stor plats, underscoret ska underbygga dramat och det som händer i filmen/musikalen. Två tydliga skillnader föreföll i jämförelsen: tid och teknik. I film är ofta en process kort, och teknik är en viktig parameter när man jobbar med tidskoder och redan filmat material. I musikal i detta exempel tog det ca två år att skriva musikalen och det diskuterades inga tidskoder eller exakta klipp någon gång.

Så långt jag kan minnas har jag alltid funnit gränsdragningen mellan ”musik” och ”ljud” väldigt fascinerande. Som verksam filmkompositör kan frågan också komma att bli väldigt konkret, eftersom filmarbete traditionellt sett involverar en ljudavdelning och en musikavdelning som separat arbetar inom varsitt område. Fiktionsfilmers musik och ljud kan delas upp i två grundläggande komponenter inom dessa områden: det diegetiska (det som förekommer inom filmens konstruerade värld, dvs allt det som karaktärerna inom filmen kan höra) och det icke- diegetiska (det som ligger utanför filmens konstruerade värld, med andra ord där majoriteten av filmmusiken traditionellt befinner sig). Skiljelinjerna mellan musik och ljudläggning samt mellan diegetiskt och icke-diegetiskt kan ibland vara väldigt tydliga, men som filmkompositör har jag mer och mer kommit att fascineras av tillfällen när de flyter ihop, och framförallt: hur jag i min roll kan påverka detta. Att sudda ut gränserna mellan dessa skiljelinjer, genom att bearbeta och överföra ljud ifrån det diegetiska in i det icke-diegetiskt musikaliska, är något jag finner tekniskt, narrativt och filosofiskt intressant. Hur ljud, musik, diegetiskt och icke- diegetiskt kan samspela för att skapa en unik ljudpalett för den specifika filmen, och även vara en bidragande faktor i ljudbildens narrativa funktion, är något jag ämnar undersöka. / <p>Filmen finns tillgänglig via länk vid mailkontakt. </p>

Zugl.: Berlin, Techn. Univ., Diss.

Om du är intresserad av en introduktion till biograforgelhistorien och om du någonsin funderat över hur man egentligen går tillväga om man fått för sig att spela Maurice Ravels stycke Boléro på en gammal Wurlitzerorgel från 1925 har du hittat rätt. Framför dig ligger ett arbete av en kyrkomusikstudent som tycker att det är fascinerande att utforska nya klanger och som av en tillfällighet råkade snubbla in i ett väldigt speciellt instrument. Skandiaorgeln är ett unikt instrument för Sverige, det är den enda klassiska biograforgeln som står i ett publikt rum i vårt land. Jag har satt mig in i biograforgeltraditionerna och jag har jämfört kyrkorganistens och biograforganistens spelstilar. För att undersöka och presentera Skandiaorgeln har jag valt att arbeta med stycket Boléro från 1928 som fungerar som en ouvertyr till instrumentets klangvärld.