Mitt eksamensarbeid handler om komposisjon og produksjon av filmmusikk. Dette var allerede fra da jeg søkte til kandidatprogrammet i Musik och Mediaproduktion på KMH (Kungliga Musikhögskolan) noe jeg hadde planer om og lyst til å gjøre. Gjennom denne utdanningen har jeg fått mulighet til å utforske forskjellige retninger innenfor området og klart å konkretisere og finne ut hva som er mine styrker og hvilken arbeidesoppgaver og arbeidsmetoder som fungerer for meg. Da jeg søkte til Musikalisk Design var min plan å skrive en oppsats om metode innen tverrfaglig samarbeid. Og i mitt tilfelle samarbeidet mellom komponist og regissør. Jeg ville jobbe med flere ulike regissører og sammenligne prosesser, ta med erfaringer, og finne arbeidsmåter i samarbeid som fungerer for meg. For å kunne realisere dette var det viktig å finne regissører som ville samarbeide og som hadde prosjekter som passet i tid og budsjett. Med min studiekollega Olle Markensten kontaktet jeg filmskolen STDH (Stockholms Dramatiska Högskola) for å se om de hadde behov for musikk til filmer. Da de ikke hadde noen masterprogram i filmmusikk dette året visste vi at det fantes avgangsfilmer som ikke hadde komponister. Vi fikk raskt svar og det viste seg at dokumentarfilmslinjen hadde et stort behov av musikk til sine eksamensfilmer. Få dager senere satt Olle og jeg i møte med seks regissører som fortalte om sine kommende filmer. Dette var filmer på 15-60 minutter som skulle eksamineres i mai 2013. Vi bestemte oss like gjerne for å skrive musikk til alle. / <p>Bilagor 1 CD och 1 DVD</p>

This thesis examines Swedish filmmakers' modes of work and production within the Swedish film landscape. An introductory historical overview treats the Swedish regionalization since the mid 1990's. Political and economical aspects of producing films in various regions serve as a background for understanding the new generation of decentralised Swedish filmmaking, and the use of sound and music in contemporary film. The analysis consists of empirical studies; interviews with directors and producers, working with music for film and TV. Although the filmmaking perspective is in focus, composers and film scholars are heard as well. Some comparisons with American cultures of production are made, with theorizations set in a Swedish production studies context.

I denna studie har tio undersökningsdeltagare sett tio klipp från skräckfilmer som alla innehåller jumpscare-scener, det vill säga scener med plötsliga förändringar som används för att ge tittare en skrämselupplevelse. Undersökningsdeltagarna har för varje klipp fått värdera både i ett bildformulär och i ord hur pass skrämda de blev och vad de tror var anledningarna till det. Jumpscare-scenerna som användartestet bestod av har alla olika komponenter som utmärker dem för att det skulle vara möjligt att se vilka komponenter som bidrog mest till att skrämmas. Begreppen pre-scare, precise-scare och post-scare har utvecklats och använts i undersökningen för att förklara de olika temporala delarna av en jumpscare-scen. Studien utgår bland annat från den så kallade Startle reflexen, som utlöses på grund av plötslig och stark stimuli och audio-visuellinriktad litteratur som exempelvis Chions Audio-Vision. Resultaten visar bland annat att de mest skrämmande jumpscare-scenerna har långa, obehagliga uppbyggnader med lågfrekventa ljud eller musikstycken i prescare- momentet och ett så starkt, oväntat, högfrekvent ljud i precise-scare-momentet som möjligt. De innehåller ofta dissonant och oregelbunden musik och röster samt skrik förstärker även skrämseleffekten eller den så kallade startle-reflexen.

I det här examensarbetet jämför jag musiken som jag själv har skrivit till en redan färdigproducerad och utgiven film med musiken som originaltonsättaren skrev till samma film. Jag satte mig in i de animerade filmernas värld och analyserade sedan filmen jag valt utifrån de kunskaper som jag samlade på mig. Jag bestämde mig för att jobba med ledmotiv och använda några av de standardiserade tekniker som finns för filmmusikkompositörer. När scenen jag valt var tonsatt, synkroniserad, mixad och mastrad jämförde jag resultatet med originaltonsättarens musik av samma scen. Musiken till den utvalda scenen är skriven för en symfoniorkester, medan originaltonsättarens komposition är för en mindre sättning. Våra versioner skiljer sig mycket åt när det kommer till tonspråk, val av synkpunkter, förstärkningar och användning av tematik. Trots den stora skillnaden i musiken är det samma grundkänsla av harmoni som genomsyrar händelseförloppet, bara att vi har valt att att uttrycka det på olika sätt.  Arbetet bidrog till en ökad konstnärlig medvetenhet hos mig som tonsättare och gav mig redskap till kommande filmer.

Denna skriftliga reflektion inom självständigt konstnärligt arbete behandlar klassisk musik och filmmusik som musikformer. I studien analyseras och diskuteras emotionella upplevelser hos musikern vad gäller likheter och skillnader med inriktning mot den typiska romantiska stilen. Syftet är tvåfaldigt: i) att som musiker och violinist i ett konsertsammanhang framföra fyra verk: två från den klassiska romantiska repertoaren, två från filmmusikrepertoaren; ii) att som musiker analysera hur jag interpreterar och upplever klassisk musik och filmmusik. De två spåren täcker in det väsentligaste för att komma fram till ett svar på vad likheterna och skillnaderna innebär för upplevelser av musiken. Studiens resultat påvisar att jag som musiker upplever en skillnad i hur jag instuderar och interpreterar de fyra musikstyckena utifrån om det är klassisk musik eller filmmusik. Klassisk musik upplever jag som mer konventionsstyrd medan filmmusik möjliggör en friare interpretation.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur kompositörer går till väga och vilken metodik dekan använda sig av när de skriver musik till film. Med det sagt syftade studien på attundersöka kompositörers arbetssätt, vilka verktyg de kan använda sig av samt hursamarbetet med regissören kan se ut. Metoden för att genomföra undersökning bestodav intervjuer, där urvalet kom att utgöras av fem respondenter som skrivit musik tillfilm, vars bakgrund och verktygslådor såg olika ut. Resultatet visar på att kompositörerstillvägagångssätt kan variera, lite beroende på när de blir involverade i processen, samtvad som efterfrågas. Studien indikerar även att kommunikation och samarbete är viktigakomponenter för att nå slutresultatet, dvs musiken, och att kunskap ominspelningsteknik och ljudproduktion kan vara en stor fördel.

Den här uppsatsen fokuserar på kompositören Alexandre Desplats verk i regissören Wes Andersons filmer. Uppsatsen grundar sig i filmmusikens narrativa funktioner och hur dessa står i relation till det visuella. Syftet med uppsatsen har varit att belysa filmmusikens relation till det som syns i bild, resonera kring musikaliska emotioner, semiotik och semantik. Studien har utförts genom att tolka och förstå Desplats kompositioner genom relevanta teoretiska redskap. Det visade sig till slut att Desplats verk har en vägledande och aktiv närvaro i relation till det visuella, musiken kommenterar och för berättelsen framåt. Resultaten av analyserna har varit lyckade i förhållande till syftet, att Desplat och Anderson har ett välfunnet samarbete är en självklarhet i sig men i den här nedbrytande formen framhävs just de detaljer som utgör ett gott samarbete mellan en kompositör och regissör.

Syftet med det här arbetet var att undersöka min konstnärliga process i skapandet av musik till rörlig bild. Detta genom att hämta en arbetsmodell från filmkompositören Katharina Nuttall och applicera den på min arbetsprocess.  Arbetsmodellen byggde på frågeställningar som: • Varför musik?• Vad berättar musiken?• Var ska musiken vara? • Vilken sorts musik?• Vem spelar? (instrumentering) Och en lista med filmmusikens huvudfunktioner: • Är att berätta vad för film vi tittar på• Förstärka stämning och känslor i scener• Följa berättelsens dramaturgiska förlopp• Visa musikaliskt vad för plats vi befinner oss på och vilken tid • Binda ihop en story samt skapa tempo i scenen• Funktion som rytmen i klipptempo Genom att arbeta utifrån dessa frågeställningar och syften kring musikens funktion i film satte jag musik till två olika filmsekvenser. Arbetet resulterade i att min konstnärliga process blev mycket mer effektiv än förr. Vikten av en god planering och förarbete tillsammans med en effektiv systematisering av arbetsprocessen framgick tydligt och blev en lärdom. Jag kunde slutföra två inplanerade projekt i tid och jag kom fram till ett färdigt resultat på ett effektivt sätt.

No description available.

En av de viktigaste delarna av mitt arbete som filmmusikkompositör är att ha en ordnad arbetsmetod så att jag kan förverkliga mina idéer så snabbt som möjligt och samtidigt ha en unik musikalisk identitet som skiljer mig från andra filmmusikkompositörer. Denna metod innefattar olika steg. Från att skapa ljudbanker till att använda musikaliska idéer, harmonier och instrument från olika musikkulturer som är relaterade till filmen. Detta arbete beskriver min process med att skapa musik till en film. Alla steg i processen har genomförts i samråd med filmens regissör, och jag beskriver hur detta påverkar mitt musikskapande. Ett viktigt resultat från studien är ett större förståelse för vad behöver man tänka på när man blandar persisk musik med västerländsk musik.