Hållbarhet och socialt ansvarstagande är inget nytt koncept för företag, men dess popularitet och bredare användning växer i takt med ökad medvetenhet om företags och människors miljöpåverkan. ESG-betyget har blivit ett av de mest välkända måtten för att mäta ett företags prestation i hållbarhet och konceptet för större uppmärksamhet hos investerare runt om i världen. Energisektorn i USA står inför stora utmaningar såsom växthusgasutsläpp, jämställdhet och konkurrens från teknologisk utveckling. Samtidigt ställer investerare högre krav på sektorns hållbarhetsarbete. Det återstår fortfarande behov av forskning på sambandet mellan ESG och företags finansiella prestation då tidigare forskning uppvisat varierande resultat. Syftet med studien är att undersöka vilket samband som finns mellan ESG-betyg och finansiell prestation hos amerikanska energibolag. I studien analyseras finansiell prestation genom det marknadsbaserade måttet, Tobin’s Q och det redovisningsbaserade måttet, ROA. I studien undersöks det även vilket samband som finns mellan de tre pelarna i ESG-konceptet (miljö, social och bolagsstyrning) enskilt med finansiell prestation. För att kunna besvara studiens frågeställningar utfördes multipla regressionsanalyser för åren 2009–2018 på 68 amerikanska energibolag. Slutsatserna från resultat är att hållbarhetsaktiviteter, avspeglat i ESG-betyg, har ett negativt signifikant samband med redovisad prestation (ROA) samt ett neutralt samband (varken signifikant positivt eller signifikant negativt samband) med marknadsbaserad prestation (Tobin’s Q). Resultatet visar också att ingen av E-, S och G-betyget individuellt har något positivt signifikant samband med varken Tobin’s Q eller ROA. Resultatet från studien går i linje med den traditionella aktieägarteorin där företag enbart bör engagera sig i aktiviteter som vinstmaximerar för dess aktieägare. Resultatet utmanar samtidigt intressentteorins synsätt där företag, enligt teorin, vinstmaximerar genom att fokusera på en större grupp av intressenter än bara aktieägarna. Resultatet implicerar att amerikanska energibolag, enligt aktieägarteorin, inte bör engagera sig i olönsamma aktiviteter eftersom det innebär en kostnad för aktieägare. Ingen tidigare studie på området har hittats på amerikanska energibolag och studien kompletterar således ett forskningsområde som visat varierande resultat med en bransch och landspecifik studie.

Denna studie har undersökt ägarstrukturens påverkan på fotbollsklubbars finansiella prestation. Sambandet har studerats utifrån sportslig prestation som förklarande variabel. Sportslig prestation operationaliserades till antalet spelade matcher i den största multinationella fotbollsturneringen Champions League under den studerade perioden 2014–2019. Sportslig prestation adderade ett icke-finansiellt prestationsmått som inte återfinns i vanliga företag. Dataunderlaget bestod av såväl sportslig som finansiell data från urvalet på 18 fotbollsklubbar från de fem bästa fotbollsligorna i Europa. Både medieringstester och regressionsanalyser har genomförts. Inga betydande medieringseffekter har kunnat konstaterats men signifikanta samband inom den uppsatta analysmodellen har erhållits. Studiens resultat genererar en bra grund för vidare forskning inom ämnet.

Based on a Cross-sectional study, this paper offers to examine all companies listed on Nasdaq Stockholm AB (The Stockholm Stock Exchange) during 2018 and how their board structure in terms of gender equality, nationality and shareholding effects the companies financial performance. This study uses Tobin’s Q as a dependent variable and as a measure of firm performance. As independent variables Percentage of female board members, Blaus Gender Diversity Index, Percentage of foreign citizens on the board and The boards shareholding is being used. The control variables are The size of the Company, The board size and The middle age of the board. All variables are being used in a stepwise regression: Initially, in a bivariate regression analysis, followed by multiple regression analysis where all remaining variables includes. The initial regressions are made separately depending on which list the companies are being trade (Small Cap, Mid Cap, Large Cap), followed by stepwise regressions for the entire population.   The result shows that an increase of female board members, gender equality and foreign citizens in the board increases the companies finance results. Further, the results show that an increase of equity ownership by board directors reduces the companies financial result.

Denna uppsats undersöker sambandet mellan grad av internationalisering och finansiell prestation för företag inom IT- och telekombranschen. Internationalisering har sedan länge betraktats som en allmän strategi för tillväxt och vinstmöjligheter för företag. Det finns en stor mängd forskning och empiriska bevis som stöder olika uppfattningar om sambandet mellan grad av internationalisering och finansiell prestation. Förklaringen bakom de tvetydiga resultaten sägs vara att tidigare studier i stor utsträckning har varit för generella. I ett försök att utveckla en djupare förståelse för sambandet mellan grad av internationalisering och finansiell prestation har denna studie avgränsats till IT- och telekombranschen. Studiens observationer utgörs av svenska företag för åren 2017 och 2018. Studien har genomfört en multipel regressionsanalys och regressioner med kurvilinjära effekter. Studien finner att sambandet mellan grad av internationalisering och finansiell prestation är U-format för IT- och telekombranschen

No description available.

Företagens främsta uppgift är att maximera värdet för aktieägarna. Länge ansågs detta endast vara möjligt om företagets resurser enbart ägnas åt kärnverksamheten och att affärsmässiga aktiviteter som rör hållbarhet skadar företagets förmåga att vinstmaximera. I takt med samhällets ökade intresse för hållbart företagande har den traditionella synen på vinstmaximering utmanats av teorier som menar att företagen behöver ta hänsyn till ett bredare spektrum av intressenter och dess behov för att kunna vinstmaximera. Sverige ligger i framkant globalt när det kommer till hållbarhetsarbete och rankades år 2020 som världens mest hållbara land vilket lyfter frågan huruvida svenska företag noterade på Stockholmsbörsen kan vinstmaximera genom att inkorporera ett hållbart företagande i sina affärsstrategier. Tidigare studier har påvisat både positiva och negativa samband mellan hållbart företagande och finansiell prestation, men ingen studie har till vår vetskap genomförts på svenska börsnoterade företag. Studiens syfte var därför att undersöka om det finns ett samband mellan hållbart företagande och finansiell prestation. För att kvantifiera företagens hållbarhetsprestationer användes Refinitivs ESGC-betyg som visar hur företag presterar inom områden relaterade till miljön, samhället och företagsstyrning. Företagens finansiella prestation mäts med hjälp av det marknadsbaserade lönsamhetsmåttet Tobin’s Q samt de resultatbaserade måtten Return on Equity (ROE) och Return on Assets (ROA). Studien testar även sambanden mellan de enskilda komponenterna i ESG-betyget, E, S och G, och de finansiella prestationsmåtten för att identifiera skillnader mellan delbetygens påverkan på det finansiella. Genom multipla regressionsanalyser utförda på 40 företag över 10 år besvaras studiens två frågeställningar. Studiens resultat visade att det finns ett positivt signifikant samband mellan ESGC-betyg och de finansiella prestationsmåtten ROE och ROA inom svenska företag noterade på Stockholmsbörsen. Vidare kunde ett signifikant positivt samband även påvisas mellan delbetyget E och ROE, delbetyget S och ROE, samt ett signifikant positivt samband mellan delbetyget S och ROA. Baserat på resultaten drogs slutsatsen att hållbart företagande, vilket representeras av ESGC-betyget, leder till bättre finansiella prestationer representerat av ett högre ROE och ROA bland svenska företag som är noterade på Stockholmsbörsen. Vidare drogs även slutsatsen att en ökad satsning på de faktorer som relaterad till miljön inom ESG-betyget ger bättre finansiella prestationer i form av ett högre ROE. Dessutom konstateras att en ökad satsning inom de faktorer som relaterar till det sociala inom ESG-betyget leder till bättre finansiella prestationer i form av ett högre ROE och ROA. Dessa upptäckter stöttar teorin om att ett utökat hänsynstagande till den affärsmässiga omgivningen i form av exempelvis miljö- och social påverkan utöver enbart aktieägarens intresse leder till vinstmaximering.

Syfte: Den Europeiska kommissionen lade fram ett lagförslag om jämställdhet i bolagsstyrelserna i de börsnoterade företagen. Kvinnlig representation i börsnoterade företag är således ett aktuellt ämne och det är även en intressant fråga om detta har en påverkan på ett företagets finansiella prestation. Syftet med den här studien är att granska sambandet mellan kvinnlig representation inom ett företags styrelse och finansiell prestation.   Metod: I studien används en kvantitativ metod. Studieobjektet är 60 bolag som är noterade på large cap på Stockholmsbörsen. Data har samlats in med hjälp av Retriever Business och företagens årsredovisning. För att granska sambandet mellan kvinnlig representation i styrelsen och finansiell prestation har data analyserats genom en multipel regressionsanalys där ROA och Tobin´s Q användes som mått för finansiell prestation. Redovisning av data och regressionsanalysen sker genom tabeller som tagits fram från statistikprogrammet SPSS.   Resultat & slutsats: Vårt undersökningsresultat tyder på att det inte finns något samband mellan kvinnlig representation i styrelsen och finansiell prestation hos bolag som är noterade på large cap på Stockholmsbörsen. Resultatet implicerar att den höga nivån av jämställdhet i Sverige gör att en könsdiversifierad styrelse inte påverkar den finansiella prestationen.   Examensarbetets bidrag: Efter att liknande studier har utförts i andra länder bidrar denna studie med ett resultat ur ett svenskt perspektiv. Studien kompletterar därmed tidigare forskning och bidrar till förståelsen av en begränsning med kritisk massa-teorin.   Förslag till fortsatt forskning: Denna studie är begränsad till 60 bolag som är noterade på large cap på Stockholmsbörsen. Dessutom omfattar det insamlade datamaterialet endast en tidsperiod på 5 år och finansiell prestation mäts endast med de två finansiella prestationsmåtten ROA och Tobin´s Q. Framtida forskning borde framförallt undersöka flera bolag även på andra börser över en längre tidsperiod. Dessutom kan även andra prestationsmått användas för att få en bättre helhetsbild.

Forskningen om sambandet mellan fonders hållbarhetsbetyg ESG (Environmental, Social och Governance) och finansiell prestation är utbredd och mångfacetterad, men samtidigt saknas studier med svenska marknaden som studieobjekt. Sverige är ett land där fondsparande med hållbar inriktning är vanligare än någon annanstans i världen, och det är därför intressant att rikta forskningens fokus till den svenska marknaden. Syftet med den här uppsatsen är således att undersöka sambanden mellan svenska fonders ESG-betyg och finansiell prestation utifrån det totala ESG-betyget och de enskilda kriteriernas betyg. Förhoppningen med studien är att bidra med nya bevis om sambanden inom en marknad som ligger i framkant, samt att ge svenska investerare en inblick i lönsamheten bakom hållbara investeringar. Syftet uppnås genom att pröva åtta hypoteser om sambanden, där hypoteserna berör det sammantagna ESG-betyget och de enskilda kriteriernas betyg samt delas upp utifrån prestationsmåtten. Hypoteserna utformades med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av tidigare forskning om sambanden, samt teorier om varför sambanden existerar eller inte. Samtliga hypoteser förutspådde ett positivt statistiskt signifikant samband mellan ESG och finansiell prestation. För att pröva hypoteserna insamlades data om 70 svenskar fonder som analyserades genom fyra regressionsmodeller. Resultatet visade att inget statistiskt signifikant samband kan mätas mellan det sammanlagda ESG-betyget och avkastning respektive riskjusterad avkastning, då dessa analysmodeller inte uppnådde en korrekt signifikansnivå. Eftersom hypoteserna om det sammanlagda betyget inte fick stöd av regressionsmodellerna, drogs slutsatsen att det inte finns något samband mellan det totala betyget och finansiell prestation. Däremot utvanns statistiskt signifikanta modeller som visar sambanden mellan de enskilda kriterierna och avkastning respektive riskjusterad avkastning, men enbart två kriterier visade sig ha ett statistiskt signifikant samband med prestationsmåtten, dock inte positiva. Bolagstyrningskriteriet fastslogs ha ett negativt samband med avkastning medan det sociala kriteriet uppvisade ett negativt samband med riskjusterad avkastning. Övriga kriteriers samband fick inte stöd av modellerna. De icke-existerande och negativa sambanden kan förklaras av Friedmans aktieägarteori som säger att ett företag uppnår ekonomisk vinst genom fokus på att tillfredsställa aktieägarna, och att fokus på hållbarhet medför avkall på det fokuset. Kompromissteorin  vidareutvecklar Friedmans teori och bekräftar resonemanget då den argumenterar för att sociala och ekonomiska prestationer inte kan maximeras samtidigt, och ger också en förklaring till resultatet.

Hållbarhet är en viktig fråga och många företag försöker öka sitt hållbarhetsarbete. Det finns forskning kring hur sådant arbete påverkar företags finansiella prestation men resultaten är inte entydiga. Studier har också gjorts på ESGs påverkan på finansiell prestation under finansiella kriser men även här är inte resultaten entydiga. Av denna anledning har det beslutats att undersöka ESG och avkastning under Covid-19 pandemin. Syftet för studien är att undersöka hållbarhetsmåttet ESG och dess påverkan på den finansiella prestationen hos industriföretag i Sverige under det första året av pandemin Covid-19, år 2020. Detta för att öka förståelsen för hållbarhet och finansiell prestation under finansiell kris. För att undersöka detta jämförs ESG från år 2020 för industriföretag på den svenska börsmarknaden med Sharpekvoter baserade på företagens förväntade avkastning respektive deras realiserade avkastning från år 2020 samt med differensen mellan avkastningarna, Jensens alfa. Resultatet visade att ESG har en positiv påverkan på den förväntade avkastningen men påverkade bara den realiserade avkastningen positivt om kontrollvariabeln företagsstorlek inte inkluderades i modellen. Modellerna som jämförde ESG med Jensens alfa var inte signifikant. Resultatet tyder på att ESG påverkar avkastning olika beroende på hur avkastningen mäts, vilket kan förklara de skillnader i resultat som finns hos tidigare studier.

Att bolag kommunicerar hållbarhetsinformation blir allt viktigare ur en investerares synvinkel. ESG har kommit att bli ett vedertaget mått för att mäta ett bolags exponering mot risker inom miljö, sociala aspekter och styrning, och de nordiska länderna Sverige, Norge, Danmark och Finland rankas alla inom topp fem i världen avseende ESG. Tidigare studier har motsägelsefulla resultat när det studerats om ESG leder till högre finansiella resultat. Dessutom saknas forskning till stor del kring vilka enskilda parametrar inom ESG som anses viktiga för bolag med skilda karaktärsdrag. Syftet i denna studie har därför varit att undersöka om investerare i de nordiska länderna värderar ESG vid investeringsbeslut och om det skiljer sig hur de värderar de enskilda parametrarna E och S beroende på ett bolags industritillhörighet. Syftet undersöktes genom att testa sambandet mellan ESG och finansiell prestation, både ESG som helhet och uppdelat i dess beståndsdelar. För att testa dessa samband gjordes flertalet multipla regressioner med data från 2012–2021 med totalt 940 observationer för 94 bolag över en tidsperiod på 10 år. Finansiell prestation utgjordes av två beroende variabler, Tobin’s Q och ROA, vilka representerade marknadsbaserad finansiell prestation respektive redovisningsbaserad finansiell prestation. Då ESG inte ensamt förväntas förklara finansiell prestation har tidigare studier använts för att identifiera lämpliga kontrollvariabler. Resultaten visade på positiva signifikanta samband mellan både ROA och ESG samt Tobin’s Q och ESG, där Tobin’s Q visade ett starkare samband. För de enskilda industrierna konsumentvaror, industrivaror och basmaterial visade samtliga ett starkt positivt signifikant samband med parametern S. Industrin konsumentvaror visade även ett positivt signifikant samband med parametern E. Resultaten visade att investerare värderar ESG när de tar investeringsbeslut och även att den redovisningsbaserade prestationen gynnas av ett högre ESG-betyg. Resultaten har även visat att det finns en skillnad i hur investerare värderar de olika parametrarna inom ESG för olika industrier. Slutligen kan resultaten summeras till att bolag, genom att förbättra sitt hållbarhetsarbete och därmed erhålla ett högre ESG-betyg, kan öka sin finansiella prestation. Denna uppsats har testat vilken av intressentteorin och aktieägarteorin som bäst förklarar värdeskapande och utmanar den klassiska uppfattningen om att vinstmaximering är det som främst skapar värde för aktieägare. Denna studies empiriska resultat har visat att investerare värderar något mer utöver redovisningsbaserat resultat, så när ett bolag arbetar med intressenterna i åtanke skapas även ett mervärde för aktieägarna. Slutsatsen kan därför dras att i Norden är intressentteorin vad som bäst beskriver värdeskapande. Till författarnas kännedom har ingen studie genomförts på ämnet de senaste åren och ingen tidigare studie har undersökt hur investerares värdering av ESG-faktorerna individuellt skiljer sig för olika industrier. Denna uppsats har därmed bidragit till diskussionen om hur ett företag bäst skapar värde för aktieägare och den har bidragit till ett existerande forskningsgap med kunskap och nya insikter kring ESG och hur det värderas inom olika industrier.