Bakgrund: World Health Organizations (WHO) globala rekommendation lyder att amma inom den första timmen och sedan uteslutande i sex månader. Arbetet för att främja amning pågår både nationellt och internationellt. Amning har positiva hälsoeffekter för både modern och spädbarnet, däremot är komplikationer vanligt förekommande. Förstföderskor kan uppleva ytterligare utmaningar på grund av den nya situationen. I Sverige visar statistik att initieringen av amning har minskat. Specialistsjuksköterskor på barnavårdscentraler (BVC) har en rad arbetsuppgifter där amning är inkluderat. Via ett personcentrerat förhållningssätt och tidigt amningsstöd arbetar specialistsjuksköterskor för att underlätta och främja amning. Syfte: Syftet var att beskriva förstföderskors erfarenheter av amningsstöd. Metod: Litteraturöversikten baserades på en kvalitativ metod med systematisk ansats. Totalt granskades 15 artiklar inhämtade från databaserna Cinahl Complete, Pubmed och Nursing Allied Health Premium. Innehållet analyserades med hjälp av en tre-stegs metod utifrån tematisk analys enligt beskrivningen av Thomas och Harden (2008). Resultat: I resultatet identifierades fyra huvudteman med respektive subtema för att beskriva förstföderskors erfarenheter av amningsstöd. Huvudteman presenteras enligt följande: Professionellt stöd, Kamratstöd, Anhörigstöd och Moderns egna stöd. Slutsats: Otillräckligt amningsstöd kunde ge konsekvenser för amningen och påverka förstföderskors tilltro. Ett samförstånd fanns kring mödrarnas behov och betydelse av amningsstöd. För att tillgodose behovet av amningsstöd krävdes insatser inte enbart på professionell nivå utan även från anhöriga, neutrala parter och via moderns egna stöd samt utifrån varierande tillvägagångssätt. / Background: The global recommendation of the World Health Organization (WHO) states that breastfeeding should be initiated within the first hour and exclusively continued for six months. Efforts to promote breastfeeding are ongoing at both national and international levels. Breastfeeding have positive health effects for both mothers and infants and complications are commonly known. First-time mothers may face challenges due to the new situation. Statistics in Sweden indicate a decrease in the initiation of breastfeeding. Specialists nurses at the Child Health Center have various responsibilities that include breastfeeding support. Through a person-centered approach and early breastfeeding assistance, specialists nurses work to facilitate and promote breastfeeding. Aim: The aim was to describe first-time mothers’ experiences of breastfeeding support.Method:The literature review was based on a qualitative method with a systematic approach. A total of 15 articles were collected, located from the databases Cinahl Complete, Pubmed and Nursing Allied Health Premium. The articles was analyzed using a three-step method based on thematic analysis by Thomas and Harden (2008). Results: The results identified four main themes with respective subthemes to describe first-time mothers’ experiences of breastfeeding support. The main themes are: Professional support, Peer support, Family support and Mothers self-support. Conclusion: Insufficient breastfeeding support could have consequences for breastfeeding and impact the confidence of first-time mothers. There was consensus regarding the needs of mothers and the importance of breastfeeding support. To meet the need for breastfeeding support, efforts were required by varied approaches and from professionals, family members, neutral parties and mother’s self-support.

Bakgrund: Antalet kejsarsnitt ökar såväl globalt som i Sverige. Kejsarsnitt är ett kirurgiskt ingrepp som innebär risker för såväl kvinna som barn. Trots risker önskar förstföderskor att genomgå ingreppet istället för en vaginal förlossning. Barnmorskors professionella stöd är av stor vikt för förstföderskors upplevelse inför, under samt efter sin förlossning. Studien utfördes för att förstå orsakerna till att förstföderskor önskar elektivt kejsarsnitt. Syfte: Var att fördjupa förståelsen kring förstföderskors önskan om elektivt kejsarsnitt. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Datainsamlingen resulterade i 14 bloggar från sökmotorn Google.se som analyserades. Resultat: Analysen resulterade i tre teman: Sökandet efter trygghet inför sin förlossning, Tankar på en vaginal förlossning väcker varierande känslor och Val av förlossningsmetod - en rättighet samt sju subteman. Mest framträdande var känsla av brist på kontroll och otrygghet inför en vaginal förlossning. Möjligheten att få välja förlossningsmetod ansågs vara en mänsklig rättighet. Konklusion: Förstföderskor som önskar elektivt kejsarsnitt sökte trygghet inför sin förlossning. Elektivt kejsarsnitt ingav trygghet då det uppfattades som en mer kontrollerad och säker förlossningsmetod både för kvinnan och barnet. Föreställningen av att genomgå en vaginal förlossning skapade rädsla och obehag. / Background: The number of caesarean sections increases both globally and in Sweden. Although caesarean section is a surgical procedure that involves risks for both women and child, first-time mothers wish to undergo the procedure instead of a vaginal delivery. The midwife's professional support is important for first-time mothers before, during and after childbirth. This study was conducted to understand the reasons why first-time mothers want elective caesarean section. Aim: To deepen the understanding of first-time mothers wish for elective caesarean section. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach was used. Google.se was used for data collection, the collection resulted in 14 blogs. Result: The analysis resulted in three themes: The wish for security during childbirth, Thoughts on a vaginal delivery raises a variety of emotions and Choice of birthing method - a right and seven sub-themes. Most prominent was the feeling of lack of control and insecurity for a vaginal delivery. Choice of birthing method was considered a human right. Conclusion: First-time mothers strive for security during childbirth. Elective caesarean section was described as a safe and controlled birthing method. Thoughts on a vaginal delivery raises fear and discomfort for first-time mothers.

Under graviditeten sker en psykologisk utvecklingsprocess hos förstföderskan. Det är vanligt att förstföderskan har tankar om den kommande förlossningssmärtan under tredje trimestern. Förstföderskor har ett behov av att förbereda sig inför smärthanteringen, där barnmorskan är ett viktigt stöd. Att förstföderskan känner sig väl förberedd antas leda till ökad Känsla av sammanhang (KASAM) vilket i sin tur kan underlätta transitionen till föräldraskapet. För att barnmorskan ska kunna stötta förstföderskan i sin förberedelse behövs en ökad kunskap gällande hur förstföderskan förbereder sig. Syftet med studien var att belysa hur förstföderskan förbereder sig inför att hantera smärta vid kommande förlossning. Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där 11 förstföderskor intervjuades. Analysen genererade en huvudkategori: Förberedelse inför det okända - en skräckblandad längtan och tre generiska kategorier: Identifiera den egna synen på smärta, Fördjupa sina kunskaper och Dela sin förberedelse. Resultatet visade att förstföderskor har ett stort behov av att förbereda sig och partnern anses vara en viktig del i detta. Förstföderskorna upplevde att det förlossningsförberedande stödet som de blivit erbjudna av vården inte var tillräckliga. Därför har flera förstföderskor i studien använt privata alternativ som de bekostat själva. Detta anses vara ett problem då alla förstföderskor inte har samma ekonomiska möjlighet att bekosta sin förberedelse. Därför är det av stor vikt att vården i Sverige strävar efter att erbjuda ett förlossningsförberedande stöd som tillmötesgår gravida förstföderskors behov för att uppnå en mer jämlik vård. Om förstföderskan är väl förberedd inför smärthanteringen leder det till ökad KASAM vilket i sin tur antas gynna föräldratransitionen. / During pregnancy, a psychological development process takes place in the expectant first-time mother. It is common for the expectant first-time mother to have thoughts about the upcoming labor pain during the third trimester. Expectant first-time mothers have a need to prepare for pain management, where the midwife is an important support. The fact that the expectant first-time mother feels well prepared is assumed to lead to increased Sense of Coherence (SOC), which in turn can facilitate the transition to parenthood. In order for the midwife to be able to support the expectant first-time mother in her preparation, an increased knowledge of how the expectant first-time mother prepares is needed. The purpose of the study was to shed light on how the first-time mother prepares to handle pain in the upcoming birth. The study was conducted as a qualitative interview study with an inductive approach where 11 expectant first-time mothers were interviewed. The analysis generated a main category: Preparation for the unknown - a longing mixed with fear and three generic categories: Identifying one's view of pain, Deepening one's knowledge and Sharing one's preparation. The results showed that expectant first-time mothers have a great need to prepare and the partner is considered to be an important part of this. The expectant first-time mothers felt that the childbirth preparation support offered to them by the health care provider were not sufficient. Therefore, several expectant first-time mothers in the study used private options that they paid for themselves. This is considered a problem as not all expectant first-time mothers have the same financial opportunity to pay for their preparation. Therefore, it is of great importance that healthcare in Sweden strives to offer childbirth preparation support that meets the needs of expectant  first-time mothers in order to achieve more equal care. If the expectant first-time mother is well prepared for pain management, it leads to increased SOC, which in turn is assumed to benefit the parenting transition.