Covid-19, pandemin som inte endast bidragit till, utan också skyndat på omställningen vad gäller framtidens arbetssätt i rasande fart. Projektledare har likt många andra behövt ställa om sitt arbetssätt helt under en lång period, vilket letttill en ny vardag att infinna sig i. Erfarenhetsöverföring är en viktig bit i och mellan projekt, där majoriteten av all information tidigare har delats naturligt på arbetsplatsen genom informella samtal. Vad händer med erfarenhetsöverföringen när de samtalen försvinner? Mot bakgrund av det var syftet med föreliggande studie att undersöka hur formellt och informellt lärande fungerar för erfarenhetsöverföring i infrastrukturprojekt vid fjärrarbete, vilket efterföljdes av frågeställningen; Hur upplever projektledare erfarenhetsöverföring i infrastrukturprojekt vid fjärrarbete?  Studien hade sin utgångspunkt i en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer genomfördes med tjänstepersoner inom offentlig verksamhet som alla arbetar med infrastrukturprojekt. Sju intervjuer transkriberades och analyserades med tematisk analys, vilket resulterade i tre teman; Hur vet jag det jag inte vet?, Informationsmässigt offside och En varg är ingenting utan sin flock. Resultatet visar att den delade upplevelsen är att det i grunden är något positivt med erfarenhetsöverföring och fjärrarbete för att det kan bidra med mycket i projekten. För att erfarenhetsöverföringen ska fungera väl behöver formernaanpassas utifrån de förutsättningar som fjärrarbete ger. En slutsats är att det är viktigt med formella former hos organisationen för insamling och lagring av erfarenheter för att inte allt ansvar ska vara på individnivå. Ytterligare en slutsats är att det behövs förutsättningar för medarbetare att lära känna varandra för att etablera relationer, vilket möjliggör informellt lärande. / Covid-19, the pandemic that not only contributed to, but also accelerated the transition in terms of future working methods. Project managers, like many others, have had to change their way of working completely for a long time, which has led to a new way of life. Knowledge sharing is an important part of and betweenprojects. Previously most of the information has been shared naturally in the workplace through informal conversations. What happens to the knowledge sharing when those conversations disappear? Against this background, the purpose of the study was to investigate how formal and informal learning works for knowledge sharing in infrastructure project when working remotely. This led to the research question; How do project managers experience knowledge sharing in infrastructure projects when working remotely? The study was based on a qualitative approach and semi-structured interviews were conducted with project managers who all work with infrastructure projects. Seven interviews were transcribed and analysed with thematic analysis, which resulted in three themes; How do I know what I do not know?, Offside in terms of information and A wolf is nothing without its wolf pack.  The results show that the shared experience overall is something positive, because knowledge sharing and remote working can contribute a lot to the projects. For the knowledge sharing to work well, the forms need to be adapted based on the conditions provided by working remotely. The conclusion is that it is important to have formal forms at the organization for gathering and storing knowledge, so that not all responsibilities are at the individual. Another conclusion is that employees need to have conditions to get to know each other in order to establish relationships, which enables informal learning.

Due to unprecedented circumstances brought about by a global health pandemic, User Experience (UX) design professionals have had to adapt their user research practices to keep on working. This has meant that methods such as user interviews and stakeholder engagement workshops are required to run entirely online. Previous literature has often favoured in-person settings for user interviews, claiming it produced the highest quality of the data collected and remote workshop facilitation has not been researched thoroughly. With a thematic analysis of transcripts from 4 in-depth user interviews and a naturalistic observation of a remote workshop facilitation, this study presents findings on the applied remote practices when it comes to both facilitation and preparation of remote user interviews and workshops. The results from the qualitative data analysis find that in contrast to previous literature, UX professionals do not experience lower data quality when opting for remote modes. The applied practices that contribute to that experience are acknowledging one anothers’ physical environment during initial bonding with interview subjects, spending more time for casual conversation before conducting the interview and sending out preparation documents to the interview participant to inform them about where to be located (private or work setting) and to use a desktop if they are expected to interact with online prototypes. I then unpack the applied practices of designing and facilitating remote workshops where I presents a workshop journey process constructed of different phases that UX professionals follow when designing workshop journeys. The practice of designing these workshop journeys and facilitating them online can serve as design documentation as UX professionals design for the desired experience throughout the workshop beforehand and can validate the experiences afterwards. New workshop facilitation practices have also emerged in the form of actively engaging with participants in order to gather signals that would otherwise naturally present themselves in in-person settings allowing facilitators to probe the workshop atmosphere. / På grund av oöverträffade omständigheter orsakade av en global hälsopandemi, har professionella UX designers (User Experience) fått anpassa sina metoder inom användarstudier för att kunna fortsätta arbeta. Detta har inneburit att metoder som användarintervjuer och workshops ämnade för att engagera intressenter har blivit tvingade att genomföras online. Tidigare litteratur har ofta förespråkat fysiska uppsättningar för användarintervjuer och hävdar att detta producerar den högsta kvaliteten på insamlad data, dessutom är tidigare forskning kring workshop-ledning genomförd på distans begränsad. Med en tematisk analys av transkriptioner från fyra djupgående användarintervjuer och en naturalistisk observation av workshop-ledning genomförd på distans, presenterar denna studie resultat kring tillämpade metoder när det gäller både underlättande och förberedelse av användarstudier och workshops genomförda på distans. Resultaten från den kvalitativa dataanalysen visar att till skillnad från tidigare litteratur upplever professionella UX designers inte lägre datakvalitet när de väljer metoder för att arbeta på distans. De tillämpade metoderna som bidrar till den upplevelsen är att erkänna varandras fysiska miljö under inledande introduktion med intervjupersoner, spendera mer tid för avslappnad konversation innan intervjun genomförs och skicka ut förberedelsedokument till intervjudeltagaren för att informera dem om var de bör befinna sig (i privat eller arbetsmiljö) och att använda ett skrivbord om de förväntas interagera med online-prototyper. De tillämpade metoderna används sedan för att designa och underlätta workshops på distans där jag presenterar en workshop-process konstruerad av olika faser som UX designers vanligtvis följer när de utformar workshops. Tillämpningen med att utforma dessa workshops och leda dem online kan fungera som designdokumentation när UX designers designar för den önskade upplevelsen för workshopen i förväg och för att validera upplevelserna efteråt. Genom aktivt samarbete med deltagarna i studien har också nya metoder för att leda workshops visat sig. Dessa kretsar kring information och reaktioner som annars naturligt skulle visa sig i fysiska uppsättningar och gör det möjligt förworkshop-ledare att mer effektivt undersöka stämningen i workshops.

With the tendency of agile work space and remote working, the importance of communication tools, especially the computer-mediated ones, is highlighted in increasing employees’ overall work-performance. Car, as a place where people spend most of time, is somewhere business-related communication could be conducted. However, the method of finding important communication tools from the perspective of software development and the method to design a business-communication application (BCA) in a car machine are still in exploration. The purpose of this master thesis is to design a function structure of businesscommunication application and its prototype in a car machine, to help employees increase their work performance. This thesis has two results: A method of finding the importance order of communication tools A method to design a function structure of BCA and a prototype of BCA on a car machine, based on the importance order of communication tools / Med en ökad tendens till flexibelt arbetsutrymme och fjärrarbete får kommunikationsverktygens betydelse för att öka den totala arbetsprestandan ökad uppmärksamhet. Bilen, som är en plats där människor tillbringar mycket tid, skulle kunna användas för arbetsrelaterad kommunikation. Men metoderna för att hitta viktiga kommunikationsverktyg ur perspektivet av mjukvaruutveckling och metoderna för att utforma en affärskommunikationsapplikation i en bil är fortfarande under utveckling.Syftet med detta examensarbete är att utforma funktionsstrukturen och prototypen som svarar mot denna för arbetsrelaterad kommunikation i bilar för att hjälpa anställda att upprätthålla arbetskapaciteten. Denna avhandling har två resultat: En metod för att hitta prioriteten av betydelsen av de olika kommunikationsverktygen En metod för att designa en funktionsstruktur av arbetsrelaterad kommunikation och en prototyp av tillämpningen på denna funktionsstruktur applicerad i en bil.

This study analyses the evolution of the COVID-19 pandemic from a cybersecurity perspective, highlighting the different types of cyber-attacks experienced that happened around the world. In addition, this thesis shows the different types of cyber-attacks produced due to the lack of security employed during the pandemic crisis and how were the reactions of the different organizations to solving the problem. Furthermore, there are different statistics and graphical tables that show the evolution and how it covered the main types of cyber-attacks by the majority of organizations. The analysis reveals a view of those different attacks that can show in various forms. How the cybercriminals leverage the different vulnerabilities of corporate networks in a never-explored perspective makes this review different from other present papers on the COVID-19 pandemic. In addition, the study manifests the different recommendations proposed by the different experts to avoid a similar situation in times of crisis, making that study a guide to avoid similar situations in the future. In fact, the information extracted from different specialized sources will be used to carry out an objective study. / Den här studien analyserar utvecklingen av covid-19-pandemin ur ett cybersäkerhetsperspektiv, och lyfter fram de olika typer av cyberattacker som upplevts runt om i världen. Dessutom visar denna avhandling de olika typerna av cyberattacker som skapats på grund av bristen på säkerhet som användes under pandemikrisen och hur de olika organisationerna reagerade på att lösa problemet. Dessutom finns det olika statistik och grafiska tabeller som visar utvecklingen och hur den täckte huvudtyperna av cyberattacker från majoriteten av organisationer. Analysen visar en syn på de olika attackerna som kan visa sig i olika former. Hur cyberbrottslingarna utnyttjar de olika sårbarheterna i företagsnätverk i ett aldrig utforskat perspektiv gör att denna recension skiljer sig från andra nuvarande artiklar om covid-19-pandemin. Dessutom visar studien de olika rekommendationerna som föreslagits av de olika experterna för att undvika en liknande situation i kristider, vilket gör den studien till en guide för att undvika liknande situationer i framtiden. Faktum är att informationen från olika specialiserade källor kommer att användas för att genomföra en objektiv studie. / Este estudio analiza la evolución de la pandemia de COVID-19 desde una perspectiva de ciberseguridad, destacando los diferentes tipos de ciberataques experimentados en todo el mundo. Además, esta tesis muestra los diferentes tipos de ciberataques producidos por la falta de seguridad empleada durante la crisis de la pandemia y cómo fueron las reacciones de las diferentes organizaciones ante la solución del problema. Además, existen diferentes estadísticas y tablas gráficas que muestran la evolución y cómo se cubrieron los principales tipos de ciberataques por parte de la mayoría de las organizaciones. El análisis revela una visión de esos diferentes ataques que pueden manifestarse de diversas formas. La forma en que los ciberdelincuentes aprovechan las diferentes vulnerabilidades de las redes corporativas en una perspectiva nunca explorada hace que esta revisión sea diferente de otros documentos actuales sobre la pandemia de COVID-19. Además, el estudio pone de manifiesto las diferentes recomendaciones propuestas por los diferentes expertos para evitar una situación similar en tiempos de crisis, convirtiendo dicho estudio en una guía para evitar situaciones similares en el futuro. De hecho, se utilizará la información extraída de diferentes fuentes especializadas para realizar un estudio objetivo.