No description available.

Les rocades, boulevards périphériques et autres contournements sont des infrastructures assez communes dans la voirie urbaine. Elles sont à la fois très convoitées et vivement critiquées, sorte d’anneau magique dont beaucoup de villes rêvent pour réduire la congestion en centre-ville, mais dont peu sont équipées complètement. A Marseille, le destin de la rocade L2 est symptomatique du rapport ambigu entre la ville et sa rocade. Il fait apparaître à la fois la permanence d’un projet d’infrastructure (dans les plans depuis plus de 80 ans), et ses mutations (du boulevard circulaire à la voie rapide urbaine intégrée). A travers l’analyse de ce projet, notre travail répond à une double ambition. La première est de revenir sur les dynamiques d’interaction entre infrastructure et territoire sur le temps long, avec comme hypothèse sous-jacente que le projet, saisi dans son déroulement temporel, nous donnera à voir ces dynamiques. Nous retracerons l’histoire de l’objet rocade, sa genèse et ses évolutions, au regard des transformations conjointes de la ville et de la voirie. La seconde est de contribuer à une meilleure compréhension des processus d’élaboration des infrastructures de transport. En focalisant notre regard sur les transformations du projet, nous montrerons les stratégies d’élaboration mises en œuvre pour adapter le projet à la dynamique de coévolution ville/voirie, et leurs limites qui tiennent aux impensés d’une planification flexible / The by-passes, ring roags and other beltways are quite frequent in the urban road network. Most of the cities want their by-pass, considered as a magic ring to reduce the congestion in the city-centre. but at the same time, only few of them are equipped with a complete ring, and the infrastructure is also highly criticized. In Marseille, the L2 bypass story line is symptomatic of this ambiguous relation between the city and its bypass. This study case reveals at the same time the project continuity (in the plans since more than 80 years), and its changes (from the circular boulevard to the integrated urban highway). Through the analysis of this project, our work answers a double ambition. The first one is to interrogate the dynamics of interaction between infrastructure and territory over the long time, taking the hypothesis that the project, examined in its temporal evolution, will give us to see these dynamics. We will rebuild the story of the by-pass object, its genesis and its evolutions, taking into consideration jointly the transformations of the city and of the roadway system. The second one is to contribute to a better comprehension of the development processes of the transport infrastructures. By focusing our research on the transformations of the project, we will show the strategies of development elaborated to adapt the project to the dynamics of co-evolution city/roadway, and their limits which are due to the failures of a flexible planning

Den här studien undersöker vilken roll temporära aktiviteter ges i Malmö stads stadsplaneringsprocess.Temporära aktiviteter är en term som omfattar en mängd olika aktiviteter i det offentliga rummen,men vår studie utgår från temporära aktiviteter som fysiskt förändrar och omgestaltar stadsrummet.Temporära aktiviteter och temporär användning har i takt med globaliseringen fått ett allt större utrymme ivästerländska städer, det kan därför ses som en motreaktion på en osäker framtid som präglas av växandeekonomiska, sociala och teknologiska förändringar. Tillämpningen av temporära aktiviteter är ett exempelpå att skapa mer flexibla och dynamiska platser för att ge städer mer livfulla stadsrum, det bidrar till ettdiversifierat och mer heterogent stadslandskap samt med ett förhöjt demokrativärde. Vår forskning baseras på en flerfallstudie av tre olika exempel på temporära aktiviteter som skiljer sig åtutifrån initiativtagarens intention och syfte med användningen. De tre exempel som presenteras i studien ärSteppe Side, Pig Barrier och Naturmolnet. Vi har i fallstudien genomfört två kvalitativa intervjuer gällandedessa exempel, samt genomfört en dokumentanalys för att tolka Malmö stads syn på temporära aktiviteter.Utifrån det empiriska materialet analyseras och diskuteras detta i förhållande till den teoretiska ingången. Studien visar att Malmö stad tillämpar en övergripande instrumentell syn på temporära aktiviteter, vilketinnebär att den ges en underordnad roll och endast fyller ett tomrum i väntan på att en mer gynnsamexploatering tar vid. Med en instrumentell syn på det temporära används det i marknadsföringssyfte och föratt bibehålla skenet av en urban tillväxt. Vad som går förlorat är de mervärden en temporär aktivitet medfördå syftet inte längre är för användarna, utan istället används som ett verktyg som riskerar att bidra till enökad gentrifiering. Vad vi också uppmärksammar i studien är att vi ser försök från Malmö stad till att gå moten mer flexibel och dynamisk planeringsprocess, men att de ännu inte är i det stadiet där det temporära kansamexistera med den långvariga planeringen. Avslutningsvis lyfter studien exempel på åtgärder som vi anserkan bidra till att nå till det stadie där det temporära lever i symbios med det permanenta. / This study examines the role of temporary activities in the City of Malmö’s urban planning process.Temporary activities are a term that encompasses a variety of activities in public spaces, but our study isbased on temporary activities that physically change and transform the urban space. Temporary activitiesand temporary use have, in step with globalization, gained increasing space in Western cities, whichcan therefore be seen as a counter-reaction to an uncertain future characterized by growing economic,social and technological changes. The application of temporary activities is an example of creating moreflexible and dynamic places to give cities more lively urban spaces, it contributes to a diversified and moreheterogeneous urban landscape with an increased democratic value. Our research is based on a multiple-case study of three different examples of temporary activities that differbased on the initiator’s intention and purpose of use. The three examples presented in the study are SteppeSide, Pig Barrier and Naturmolnet. In the case study, we conducted two qualitative interviews regardingthese examples, and conducted a document analysis to interpret the City of Malmö’s view of temporaryactivities. Based on the empirical material, this is analyzed and discussed in relation to the theoreticalframework. The study shows that the City of Malmö applies an overall instrumental view of temporary activities,which means that it is given a subordinate role and only fills a void while waiting for a more favorabledevelopment to take over. With an instrumental view of the temporary, it is used for marketing purposesand to maintain the appearance of urban growth. What is lost is the added value a temporary activity entailsas the purpose is no longer for the users, but instead is used as a tool that risks contributing to increasedgentrification. The study also draws attention to the attempts from the City of Malmö to move towards amore flexible and dynamic planning process, but that they are not yet at the stage where the temporary cancoexist with the long-term planning. Finally, the study highlights examples of measures that we believe cancontribute to reaching the stage where the temporary lives in symbiosis with the permanent.

I den täta staden är det angeläget att använda marken på ett effektivt sätt för att möta framtidens behov och förutsättningar. I denna studie undersöks hur underutnyttjade ytor i form av urbana skolgårdar kan nyttjas i större utsträckning av fler än dem inom ramen för skolans verksamhet. Studien undersöker hur detta samnyttjande beskrivs, hur det kan utvecklas liksom kopplas till förtätningsidealet. Forskningsfrågan är relativt outforskad för svenska förhållanden. Av internationell forskning framkommer att samnyttjande kan generera positiva effekter för samhället. Forskningsfrågan utforskas i en kvalitativ induktiv intervjustudie med Linköpings stad som studieområde. Resultaten visar att urbana skolgårdar samnyttjas informellt och att samnyttjande kan kopplas till platsens offentlighet. Utvecklingsmöjligheter finns, men förutsätter flexibilitet, anpassning och nytänk. Slutsatser som dras är att samnyttjande kan generera positiva effekter, men att skolans verksamhet villkorar samnyttjandet vilket gör det utmanande att använda urbana skolgårdar som offentliga rum. / In the densely populated city, it’s crucial to use the space in an effective manner to meet future needs and conditions. This paper explores how underutilized urbans school yards could be leveraged beyond explicit school related activities for use by parties external to the school population. This paper explores how this sharing model is described, how it can be developed and connected to densification. This research topic is largely unexplored as it relates to Swedish circumstances. Existing published international studies have shown that a sharing model can result in positive societal outcomes. The thesis is researched by conducting a qualitative, inductive interview study focusing on the city of Linköping. The results of the study shows that urban school yards and grounds are informally utilized outside schools sanctioned use, and the use of said grounds can be linked to the property’s public perception. Opportunities to drive further public use of school grounds requires flexibility, facilitation of a shift in perception and mindset towards these resources. In summary, leveraging the concept of sharing resources can result in positive outcomes, but the terms of use by school administration can create a challenge in allowing it’s grounds for public use and access.