Behovet av fler förskoleplatser och fler bostäder för äldre ökar i takt med pågående urbanisering, kommunala besparingar som leder till nedskärning av olika verksamheter och att vi tenderar nå en högre livsålder. Förskolor och vård- och omsorgsboenden har ett antal gemensamma nämnare för sina målgrupper. Barn och äldre har ett beroende av omsorg och stöd av personal, de ska ha tillgång till en miljö som är lugn och trygg men som också kan erbjuda aktiviteter och social stimulans. Hos båda verksamheterna finns det även behov av exempelvis tillagningskök, personalrum, varumottag och avfallshantering. Förutom detta har båda verksamheterna behov av tomtmark. Detta kan vara en avgörande faktor om var och hur dessa verksamheter kan etableras under pågående befolkningsökning med förtätning i våra städer och vid kommunala nedskärningar till följd av ekonomiska besparingar. Syftet med examensarbetet var därför att undersöka hur dessa två verksamheter kan samlokaliseras och hur en sådan byggnad kan utformas för att tillgodose verksamheternas enskilda och gemensamma behov och samtidigt möjliggöra för aktiv och passiv interaktion mellan barnen, de äldre och personalen. Arbetet påbörjades med en litteraturstudie för att samla information och kunskap inom ämnena social hållbarhet och sambandet med den fysiska miljön i förskolor och vård- och omsorgsboenden. Utifrån litteraturstudien togs en intervjuguide fram som användes under platsbesöken på två förskolor, två vård- och omsorgsboenden samt två samverkanshus. Från platsbesöken har även författarnas egna reflektioner sammanställts. Platsbesöken och litteraturstudien har därefter sammanställts till en syntes med åtta punkter som bedöms vara viktiga att beakta vid planering av en kombinerad verksamhet. Syntesen har därefter använts som underlag till konceptutvecklingen där målgruppernas olika behov konkretiserades genom skisser som ledde till en konceptbyggnad. Denna konceptbyggnad är utformad för att kunna anpassas beroende på vilken tomt den ska appliceras på, hur många boende- respektive förskoleplatser som behövs samt hur den kringliggande miljön ser ut.  Slutsatserna från arbetet visade att en kombination av dessa verksamheter bedöms vara passande och att båda verksamheter kan få ett positivt utbyte av att träffa varandra och samarbeta. Inga ekonomiska kalkyler togs fram under arbetet, men de ekonomiska fördelar som framkom under arbetet har varit bland annat samordning av varutransporter, personal, avfallshantering, energi och mer effektiv markanvändning eftersom tomtmarken kan samnyttjas.

As the population increases, the pressure on urban development is increasing. One of the strategies to meet this challenge, is by densification. But in order to provide the city sufficient community service, the municipality has to try innovative solutions. A potential solution is the utilization of premises and resources, and flexible use. Considering this, the municipality in Eskilstuna has recently launched a project to investigate opportunities for a Culture House in combination with a Congress Hall. The idea is that the needs will be co-located and utilized. The purpose of this work is to develop a program plan for the project in Eskilstuna, based on a given location and providing activities. The program plan should be partly based on an investigation of which activities that are able to share premises. The frames for the real project are not yet set, which means that this work is to be considered as a hypothesis. The methodology for the work can be described as a qualitative and combined methodology. The main structure consists of the literature Idea Work, supported by complementary methods for data collection and site analysis. Based on the investigation, the central location and its extensive content, a large volume was created that should be integrated and illustrative at the same time. The internal structure should satisfy the individual needs of the business, the need for shared utilization, and the existing movement in the neighborhood. The entrances and the passage on the first floor of the building consists of a high-ceiling atrium, which will give a public and transparent feeling. The organic form will contribute to the visualization in the rectilinear city and the verticality will give height in the façade. The vertical divisions have a rhythm that will reflect the musical content inside the building. The program schedule is preliminary and not detailed, but gives an initial picture of how a cultural house in combination with Congress can take place at the chosen site. Further studies need to be done, both in the study of utilization and the design. The conclusion is that opportunities for shared exploitation exist within the framework studied. However, the project has been complex. The study of shared exploitation combined with the extensive content of the cultural center makes the detail level low. There is also a general limitation in the form of support and strategies in the field of program work in co- operation projects with shared premises, which would be interesting to look at in continued work. / I takt med att befolkningen ökar, ökar trycket på utvecklingen av städerna. En av stretegierna för att möta detta är förtätning. Men för att en tät stad ska kunna erbjuda tillräcklig samhällsservice krävs att kommunen testar innovativa lösningar. En potentiell lösning är samnyttjande av lokaler och resurser. I ljuset av detta har Eskilstuna Kommun nyligen startat ett projekt där möjligheter för ett Kulturhus i kombination med kongresshall ska utredas. Tanken är att behoven ska samlokaliseras och samnyttjas. Detta arbete syftar till att ta fram en programskiss för projektet i Eskilstuna, utifrån en given plats och givna verksamheter. Programskissen ska delvis präglas av en utredning om vilka verksamheter som har möjlighet att samnyttja lokaler. Ramarna för det verkliga projektet är ännu inte satta, vilket gör att detta arbete är att betrakta som en hypotes. Metodiken för arbetet kan beskrivas som en kvalitativ och kombinerad metodik. Huvudstrukturen utgörs av litteraturen Idea Work, som stöttas av kompletterande metoder vid insamling av data och vid platsanalyser. Utifrån utredningen, den centrala placeringen och dess omfattande innehåll skapades en stor volym som ska vara integrerad och åskådlig på samma gång. Den inre strukturen ska tillfredsställa verksamheters enskilda behov, samnyttjandets behov, samt den befintliga rörelsen i kvarteret. Stråket på byggnadens första plan utgörs av ett atrium med högt i tak, som ska ge en publik och transparent känsla. Den organiska formen ska bidra till åskådligheten i den rätlinjiga staden och vertikaliteten ska ge spänst åt fasaden. De vertikala indelningarna har en rytm som ska återspegla husets musikaliska innehåll. Programskissen är preliminär och inte detaljerad, men ger en initial bild av hur ett kulturhus i kombination med kongress kan ta form på den utvalda platsen. Vidare studier behöver göras, både inom studien om samnyttjandet samt gestaltningen. Slutsatsen blir att möjligheter till samnyttjande finns, inom de ramar som studerats. Projektet har dock varit komplext. Studien om samnyttjandet i kombination med kulturhusets omfattande innehåll gör att detaljnivån är låg. Det finns också en begränsning i form av stöd och strategier i frågan om programarbete vid samnyttjansprojekt, vilket skulle vara intressant att titta på i ett fortsatt arbete.

I den täta staden är det angeläget att använda marken på ett effektivt sätt för att möta framtidens behov och förutsättningar. I denna studie undersöks hur underutnyttjade ytor i form av urbana skolgårdar kan nyttjas i större utsträckning av fler än dem inom ramen för skolans verksamhet. Studien undersöker hur detta samnyttjande beskrivs, hur det kan utvecklas liksom kopplas till förtätningsidealet. Forskningsfrågan är relativt outforskad för svenska förhållanden. Av internationell forskning framkommer att samnyttjande kan generera positiva effekter för samhället. Forskningsfrågan utforskas i en kvalitativ induktiv intervjustudie med Linköpings stad som studieområde. Resultaten visar att urbana skolgårdar samnyttjas informellt och att samnyttjande kan kopplas till platsens offentlighet. Utvecklingsmöjligheter finns, men förutsätter flexibilitet, anpassning och nytänk. Slutsatser som dras är att samnyttjande kan generera positiva effekter, men att skolans verksamhet villkorar samnyttjandet vilket gör det utmanande att använda urbana skolgårdar som offentliga rum. / In the densely populated city, it’s crucial to use the space in an effective manner to meet future needs and conditions. This paper explores how underutilized urbans school yards could be leveraged beyond explicit school related activities for use by parties external to the school population. This paper explores how this sharing model is described, how it can be developed and connected to densification. This research topic is largely unexplored as it relates to Swedish circumstances. Existing published international studies have shown that a sharing model can result in positive societal outcomes. The thesis is researched by conducting a qualitative, inductive interview study focusing on the city of Linköping. The results of the study shows that urban school yards and grounds are informally utilized outside schools sanctioned use, and the use of said grounds can be linked to the property’s public perception. Opportunities to drive further public use of school grounds requires flexibility, facilitation of a shift in perception and mindset towards these resources. In summary, leveraging the concept of sharing resources can result in positive outcomes, but the terms of use by school administration can create a challenge in allowing it’s grounds for public use and access.

I avhandlingen analyseras möjligheter och hinder för samnyttjande av mark utifrån en fallstudie av skyfallsanpassning i Malmö och Köpenhamn. Som bakgrund står de klimatutmaningar i form av ökad framtida nederbörd och risk för översvämningar som städerna ställs inför, tillsammans med en tilltagande konkurrens om marken från allt fler behov. Fallstudien jämför hur de båda städerna planerat för och tagit sig an skyfallsanpassningen av befintliga stadsmiljöer. Fallstudiens huvudsakliga intresse utgörs dock inte av skyfallsanpassning som sådan, utan denna nyttjas främst för att ta reda på kommunernas inställning till möjligheten att samnyttja mark, samt vilka reella svårigheter samnyttjandet medför. Analysen av fallstudien sker med hjälp av governance-teorier där ett flertal institutionella hinder belyses såväl på strukturell nivå som inom det praktiknära genomförandet. Jämförelsen mellan städerna gör det tydligt att de institutionella förutsättningarna för samnyttjande ser olika ut, men att olikheten också förstärks av kommunernas förmåga att nyttja styrmedel för att möjliggöra skyfallsanpassning genom samnyttjande av mark. Analysen använder även teorier om allmänningar och urbana allmänningar för att belysa institutionella strukturer för samnyttjande av mark utan äganderättsliga anspråk. Avhandlingen har resulterat i att kunna beskriva två olika former av samnyttjande i termer av urban allmänning. Den första formen beskriver allmänningen som ett objekt och belyser i synnerhet materiella och institutionella aspekter. I samband med att ett stort antal markområden inom såväl kvartersmark som allmän platsmark anpassas att avlasta det allmänna va-ledningsnätet vid skyfall, bildas ett nätverk som kan besk- 14 rivas som en urban allmänning. Denna form av urban allmänning utgör ett objekt som sammanfogas genom dess funktionella samband men bibehåller ett diversifierat ägande och förvaltning. Den andra formen beskriver den urbana allmänningen som en process där möjligheten till samnyttjande inom allmän platsmark föranleder inkluderande invånarmedverkan. Genom invånardeltagande och uppmuntran till initiativtagande i den egna stadsdelen tillför samnyttjandet sociala värden till stadsrummet i form av trivsel, trygghet, tillhörighet och andra uttryck för livskvalitet. Denna invånarmedverkan utgör tydliga uttryck för den urbana allmänningen som process samtidigt som själva objektet, stadsrummet, kan fortsätta att räknas som endera en offentlig resurs under kommunal förvaltning eller en gemensam resurs under privat förvaltning. Avhandlingens slutsatser beskriver samnyttjandets möjligheter som en till stora delar outforskad potential att finna synergier och funktionell integration mellan olika markanvändningar och funktioner i stadsrummet. Med ett resursbaserat synsätt ses samnyttjande av mark som ett verktyg att överbrygga fastighetsindelning och de planerade användningsgränserna utan att äventyra egendomsrätten eller planinstrumentets intentioner. Det resursbaserade synsättet ger också samnyttjande möjlighet att låta såväl allmän platsmark som kvartersmark bidra med kvaliteter till staden genom positiva externa effekter. Samnyttjandets huvudsakliga hinder utifrån fallstudierna beskrivs från ett kommunalt institutionellt perspektiv med de tre faktorerna: ett snävt sektorsperspektiv, en strikt uppdelning mellan offentlig och privat mark samt betydelsen av styrmedel. Slutsatsen är att det finns goda möjligheter att berika städernas stadsrum med fler och mer integrerade funktioner genom att utveckla samnyttjande av mark. Denna omställning ställer emellertid krav på ett förhållningssätt av tvärsektoriell samverkan och institutionell förändring. / Based on a case study, comparing the municipal storm water adaptation plans and its recent implementation in the twin cities of Malmö and Copenhagen, the dissertation analyse the possibilities and practical challenges of combined use of urban land. The continuing process of urban densification, where urban land is seen as a strictly limited and often contentious resource, accompanied by the challenge of climate change through an expected increase of precipitation and risk of urban flooding, provides the background for this study. The ultimate concern, however, is not on storm water adaptation as such, but on the opportunities and obstacles to combine different uses of land within the same area, and how local governments approach this issue. In the analysis, governance theories are used to elucidate obstacles to combined use of land on structural level as well as within its practical realisation. A comparison between the cities demonstrates that the institutional preconditions for combined land use differ, but also, that the difference is reinforced by the ability of the local governments to make use of public policy instruments in order to implement storm water adaptation through combined use of land. The analysis also draws upon commons theory and theories of urban commons. These fields of research have similarities with combined use of land regarding the need of institutional structures to govern land management without claiming ownership. Furthermore, the dissertation describes two forms of combined use of land in terms of urban commons. The first form views the urban commons as an object highlighting its material and institutional aspects. 16 Here, the urban commons forms a network of both public and private property, each one adapted to bring relief to the common sewage system, in order to avoid it from being flooded in case of cloudbursts. This form of urban commons constitutes an object where its parts are associated through its functional relatedness, but keeps its diverse ownership and management. The second form describes the urban commons as a process, where the opportunity to combine different land uses opens up for inclusive participation from the citizens. Through initiatives from citizens and encouragement from the municipality for citizens to participate in the planning of public space, social values are created and added to the local community. Values such as well-being, sense of security and belonging as well as other aspects of liveability. This citizen participation produces expressions of the urban commons as a process, while the object itself, the physical urban space, will continue to be regarded either as a municipally owned public resource, or as a common resource within private ownership. The opportunities of combined use of land is described in the dissertation as a largely uncharted potential to seek synergies and functional integration between land uses and functions in the urban space. Looking from a resource-based perspective, combined use of land is seen as a tool to bridge boundaries in the urban space. Both boundaries that are created through planning, and those created through division into property units, although, without challenging the rights of ownership nor the intentions of physical planning. Through the resource-based perspective, combined use of land is able to equip both public space and private property with opportunities to contribute with qualities to the city, that is, positive external effects. The main obstacles, as extracted from the case studies, are explained from a municipal institutional perspective and contains three main elements: a narrow sectional perspective, a strict division between public and private land, and the importance of public policy instruments. The dissertation concludes by indicating rich opportunities for both local governments and private property owners to develop urban space through developing combined use of land. This requires institutional 17 change towards collaboration and cooperation, not the least within the municipal organisation itself, where land can be considered the scarce resource it is, and therefore needs to be shared and used as beneficially as possible.

Bilen har länge varit en central del av många människors vardag där många städer är uppbyggda efter bilens funktion. Idag vill många kommuner minska bilanvändandet och ersätta bilresor som inte är nödvändiga med andra mer miljövänliga färdmedel såsom kollektiv- och cykeltrafik. Många kommuner vill dessutom förtäta stadens centrum och då ses ofta markparkering i attraktiva lägen som ett problem eftersom det tar upp mycket värdefull yta.Syftet med detta examensarbete är att beskriva hur olika kommuner hanterar parkeringsfrågan för att få en helhetsbild av hur Sverige behandlar frågan. De flesta kommuner arbetar idag med flexibla parkeringstal där byggherren ges möjlighet att utföra så kallade mobilitetsåtgärder, till exempel bilpool, som kan ge en reducering av antalet parkeringar som behöver anläggas vid nyexploatering. Detta system är relativt nytt och eftersom många kommuner numera tänker arbeta efter denna modell framöver fokuserar examensarbetet på detta. Det gällande lagstödet som reglerar parkeringar är från 80-talet och då kan åsikterna ha varit annorlunda angående bilen och parkeringar än vad de är idag. Det finns ingen tydlig vägledning för hur kommunerna skall hantera parkeringsfrågan då lagen är öppet formulerad och det inte finns många vägledande rättsfall vilket gör det svårt för kommunerna att ha en gemensam strategi.Från resultaten av granskningen kan verkan och långsiktigheten för mobilitetsåtgärderna i vissa fall ifrågasättas eftersom det finns osäkerhet kring hur de faktiskt påverkar efterfrågan på parkeringar i framtiden. Det är därför av vikt att arbetet med flexibla parkeringstal kan utvärderas och följas upp. Här kan kommunerna ta hjälp av varandra för att få större möjligheter att utvärdera fler fall där flexibla parkeringstal använts.Lagens krav är uppfyllt så länge kommunerna utgår från att uppfylla behovet av parkeringar på lång sikt. Om ett parkeringstal skall sänkas ska åtgärder som långsiktigt påverkar parkeringsbehovet genomföras till exempel förbättrad kollektivtrafik. Det finns däremot vissa fall där kommuner sätter för låga parkeringstal med syfte att minska bilanvändandet utan att egentligen ha påverkat efterfrågan på parkeringar. / The car has for a long time been a central part of people’s everyday life and many cities are constructed around the car. A lot of the municipalities nowadays want to reduce the use of the car and replace those journeys with other more environmentally friendly options as public transport and bicycles. They also often want to build cities that are denser and in doing that, parking spaces on the ground become a problem in attractive locations because they take up a lot of space.The purpose of this thesis is to describe how different municipalities deal with the parking issue in order to get a picture of how the issue is dealt with in Sweden. Most of the municipalities are now working with flexible parking numbers where the developer or real estate owner is given the opportunity to use mobility measures in order to reduce the amount of parking spaces they have to build. This system is relatively new and whereas most of the municipalities are planning to use this model, this thesis focuses on this matter.The current law that regulate parking derives from the eighties and at that time the general opinion about cars and the matter of parking might have differed from the general view today. There is no distinct guidance for how the municipalities should handle the parking issue since the law is open to interpretations and there are not many court cases that handle the matter.After studying 18 different municipalities it can be concluded that the longevity of the mobility measures can be questioned in some cases. This is because there can be uncertainties about how the measures actually affect the demand of parking in the future. Therefore, it is important that the work with flexible parking numbers is to be evaluated and followed up. The municipalities can also learn from and help each other to get more cases where flexible parking numbers have been used to evaluate.Using flexible parking numbers applies with the current law as long as the municipalities start with fulfilling the need for parking spaces in the long term. If the parking number is to be lowered, measures that affects the need for parking spaces is to be performed, for example better public transport. There are however some cases where municipalities set lower parking numbers in order to reduce car journeys without actually influencing the demand for parking spaces.