No description available.

Pluvial flooding originating from extreme rainfall is problematic and an increasing issue in Sweden. Higher requirements on adapting cities in urban areas to these challenges have been placed on both municipalities and the county administration. Thus, an increased need for water modelling, both in existing and planned areas have emerged. The Danish Hydrological Institute (DHI) has developed several models and tools to simulate floods and heavy rains, of which MIKE 21 is one. MIKE 21 is a dynamic model consisting of hydrological calculations in each cell, requiring modelling skills and long simulation time, but is proven to be a good and credible model. SCALGO Live, on the other hand, is a static tool simulated by raster-based algorithms and capable of giving fast results directly on the platform. However, compared to MIKE 21, SCALGO Live is not as evaluated nor is its use as widespread for simulating floods and heavy rain events. This study aims to investigate how inundation in twenty urban areas caused by cloudbursts is simulated in both programs to examine how well the result coming from SCALGO Live, is equivalent to the result from the MIKE 21-model. The comparison is made in both depth and spread using three comparative indexes, two statistical equations and one map, showing the extension of the inundation in both models. To make the models comparable, the model in MIKE 21 is made as equivalent as possible with SCALGO Live before simulation and the purpose is to investigate whether there is any type of area where the two different models are equivalent. The result shows that the flooded areas from SCALGO Live are in good agreement in most areas with the MIKE 21-model, but that the depth in the depression zones is somewhat overestimated, compared with the highest value in MIKE 21. The MIKE 21-model has a greater spread upstream, showing flowpaths if compared directly with the flooded areas from SCALGO Live, but if activating the flow accumulation tool in SCALGO Live, the differences are reduced but cannot be quantified in this study. The differences between the models increase with a higher resolution, longer flowpaths and a larger catchment, at least for the confined catchments. To conclude, SCALGO Live is best suited for smaller confined catchments where there are no long or complex flowpaths. SCALGO Live also works well at an early stage in the planning process and as a platform for combining detailed data and results. However, for the more complex areas, MIKE 21 is better suited, since various parameters can be considered.

The climate is about to change to a warmer state. At least according to global and Swedish national climate prognoses from IPCC and SMHI. According to the same prognoses these changes will have an significant impact on cities. Impacts such as, for example, more intense and frequently occuring downpours and raised sea levels which leaves cities at the risk of flooding. The process of adapting cities to climate changes can be seen as a task for the spatial planing, a process that can be called climate adaption. However, the question of adapting cities to future climate changes is at low priority due to many causes. This study aims to examine what happens if a prognosed risk of climate change precedes the actual changes. Could such an inident lead to a more proactive planning for adaption to climate changes? In 2nd of July 2011 there was a skyfall in Copenhagen, Denmark. An incident that lead to an extensive flooding of the city. The municipality of Copenhagens process for climate adaption, in terms of making Copenhagen resilient to floodings caused by heavy downpours, through strategical documents constitutes the Case in this study. The aim of this essay is to study the connection between crises and the process of climate adaption. An aim that’s going to be achieved by examining if the incident in 2011 have been a window of opportunity for the process of climate adaption that constitutes the Case in this essay.

Short and intense rainfall, called cloudbursts, is becoming more frequent in Sweden as an effect of climate change. With that comes an increased frequency of flooding events caused by the heavy rainfall, called pluvial flooding. This is especially problematic in urban areas where large areas of impervious surface greatly increases the volumes of surface runoff. Mapping of bluespots, locations where pluvial flooding is more likely to occur, can be an important aid towards preventing this kind of flooding. This study concerns performing such a mapping for the islands Kullö, Resarö and Rindö in the municipality Vaxholms stad, Sweden. These islands are chosen for being future high development areas. The analysis is done through hydrological modelling of a digital elevation model. From that expected runoff volumes is calculated from statistical models of precipitation data. Analysis of the result concludes that the major road, 274, is expected to be affected by flooding along two sections. Some houses and other minor roads are also affected. But the overall impact on infrastructure and social functions is low. The mapping should be able to function as a tool in the flood preventative work of Vaxholms stad and in planning of future developments.

Detta examensarbete är en fallstudie av Salems kommuns klimatanpassning rörande dagvattenhantering. En analys av lågpunkter och rinnvägar vid nederbörd har utförts för att identifiera översvämningsrisker. Vidare har textanalys utförts på Salems kommuns översiktsplan, dagvattenstrategi samt på två detaljplaner med tillhörande dagvattenutredningar. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av social-ekologisk resiliensteori. Salems kommuns arbete har jämförts med grannkommunen Botkyrka samt med vägledning och riktlinjer från bland annat Svenskt Vatten, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut och Naturvårdsverket. Salems kommun visar på klimatanpassning av dagvattensystem vid planerad bebyggelse som går väl i linje med rekommendationer samt vetenskapliga studier och som till stor del liknar Botkyrkas arbete. Salems kommun använder sig av naturbaserade lösningar vilket stärker deras social-ekologiska resiliens och skapar förutsättningar för mer ekosystemtjänster. De har betydligt mindre fokus på klimatanpassning av dagvattensystem kopplad till befintlig bebyggelse och därför behöver arbetet kring det utvecklas. / This degree project is a case study of Salem’s municipality’s climate adaptation of its stormwater management. An analysis of topographic lows and pathways of the precipitation has been concluded to identify risks of flooding. Furthermore, a document analysis has been carried out on Salem’s municipality’s comprehensive plan, stormwater strategy and of two detail development plans and the stormwater investigations linked to them. The collected empirical data has been analysed using social-ecological resilience theory. Salem’s municipality’s work has been compared to its neighbouring municipality Botkyrka and to guidance and guidelines from among others Svenskt Vatten, the Swedish Meteorological and Hydrological Institute and the Swedish Environmental Protection Agency. Salem’s municipality shows climate adaptation of its stormwater management system of planned buildings that are well in line with recommendations and scientific studies and that is largely similar to the work of Botkyrka. Salem’s municipality use nature-based solutions, which strengthens their resilience and creates conditions for more ecosystem services. They have considerably less focus on climate adaptation of stormwater systems connected to existing built environment and therefore the work around it needs to be developed.

Climate change is predicted to cause an increase in cloudbursts and heavy precipitation, which makes urban flooding an issue that needs to be dealt with. The term Sponge city is a theory that intends to deal with urban flooding and worsening water quality in urban areas with absorption. The study area Hemlingby is an area that has been prone to flooding before, for instance on the 17–18 of August 2021. The area is located about 3 km from the city center Gävle with Hemlingbybäcken running north through the study area. The study was performed in several parts, the first was to use the GIS tool ArcMap 10.8 and hydraulic software CAESAR-lisflood 1.8 to investigate which areas are considered sensitive. In ArcMap 10.8, a bluespot map was created to estimate how much water is needed to fill different areas of Hemlingby, and in CAESAR-lisflood 1.8, the flood inundation area was mapped based on different water flow scenarios. Subsequently, two site visits were made to the study area to photograph and validate the results from the GIS analyses. Based on the GIS analyses, an interview with the municipality of Gävle and an extensive literature analysis, measures were identified that suited both the concept and the study area. The results show what affects the drainage in Hemlingby and how it could be improved through the use of Sponge city. Hemlingbybäcken, which is easily flooded by large water flows, and the topography of the area are factors that have been identified as particularly problematic for the study area's drainage. To show how the area could be planned after the Sponge city concept, proposals for both types of measure and location have been presented, also restrictions and how similar concepts can be applied in other areas are presented. Given that the frequency and intensity of future cloud bursts are not known, there is no answer as to whether the measures presented in the study would stop the study area from being flooded in the future. Especially when data and statistics from previous rainfall were missing, the area's exact reaction to a cloud burst could not be analyzed. On the other hand, it is possible to determine from the analyzes in the method that the study area was not adapted to the type of downpour it was affected by. Therefore, measures aimed at Hemlingbybäcken become significant as the topography or soil type of the area is much more difficult to influence. In order to investigate exactly what impact the proposed measures would have on Hemlingby, further studies need to be carried out to map both the collection capacity and the impact on Hemlingbybäcken the proposal has. / Klimatförändringar förutspås i framtiden leda till en ökning av antalet skyfall och kraftig nederbörd generellt, vilket gör översvämningsproblematiken i urbana områden till ett allt större problem som måste hanteras. Konceptet Sponge city syftar på en teori vars huvuduppgift är att hantera urbana översvämningar och försämrad vattenkvalitet i städer med hjälp av absorberande ytor. Studieområdet Hemlingby i Gävle är ett område som tidigare drabbats av kostsamma översvämningar vid skyfall, bland annat 17–18 augusti 2021. Studieområdet ligger cirka 3 kilometer från Gävle stadskärna och har Hemlingbybäcken rinnandes norrut genom området. Studien utfördes i flera delar, där den första var att med hjälp av GIS-verktyget ArcMap 10.8 och den hydrologiska programvaran CAESAR-lisflood 1.8 utreda vilka områden som bedöms känsliga för översvämning. I ArcMap 10.8 skapades en bluespot-karta för att uppskatta hur mycket vatten som krävs för att fylla olika områden av Hemlingby och i CAESAR-lisflood 1.8 karterades översvämningsutbredningen utifrån olika vattenföringsscenarion. Därefter utfördes ett platsbesök i studieområdet för att fotografera och validera resultatet från GIS-analyserna. Utifrån GIS-analyserna, intervju med Gävle kommun samt omfattande litteraturanalys identifierades åtgärder som både passade konceptet och studieområdet. Resultatet visade vad som påverkar dräneringen i Hemlingby och hur den skulle kunna förbättras genom implementering av konceptet Sponge city. Hemlingbybäcken, som lätt översvämmas vid stora vattenflöden, samt områdets topografi är egenskaper som identifierats som särskilt problematiska för studieområdets dränering. För att visa hur området skulle kunna planeras efter Sponge city har förslag på både åtgärdstyp och placering presenterats, men även begränsningar och hur liknande koncept kan appliceras i andra områden presenteras. Med tanke på att frekvensen och intensiteten på framtida skyfall inte går att veta exakt, finns inget svar på om åtgärderna presenterade i studien skulle stoppa studieområdet från att översvämmas i framtiden. Eftersom data och statistik från tidigare skyfall till viss del saknats har områdets exakta reaktion på ett skyfall inte kunnat analyseras. Däremot går det att utifrån analyserna i metoden fastställa att studieområdet inte var anpassat för den typen av skyfall det drabbats av. Därför blir åtgärder riktade mot Hemlingbybäcken av mycket stor vikt, eftersom områdets topografi eller jordarter är betydligt svårare att förändra. För att undersöka exakt vilken påverkan föreslagna åtgärder skulle ha på Hemlingby behöver ytterligare studier genomföras för att kartlägga både uppsamlingsförmågan och påverkan på Hemlingbybäcken förslaget har.

Hydrologiska analyser blir ett allt vanligare tillvägagångssätt för att kunna planera inför eventuella översvämningar. Då naturkatastrofer som dessa kommer öka i framtiden i takt med att temperaturen höjs och nederbörden ökar så har Fagerstakommun påbörjat framtagning av skyfallskartering. Syftet med studien är att undersöka hur resultatet av skyfallskartering och hydrologisk modellering påverkas av dataunderlagetsupplösning. Ytterligare ett mål med arbetet är att undersöka om den nationella höjdmodellen (NH) lämpar sig att användas som underlag vid framtida skyfallskarteringar.Området som berörs av studien ligger beläget i Fagerstas centrala stadskärna och delades uppi ett område nordväst om Bergslagssjukhuset och ett i stadsdelen Västanfors. Fagersta kommun har genomfört en laserskanning som ligger till grund för dataunderlagen i analyserna. Laserpunkterna harförarbetats i Cyclone 3DRochberäknatsi FME Workbenchgenom TIN (Triangulated Irregular Network) och sedan har digitala höjdmodeller (eng. digital elevation model, DEM) skapats i upplösningarna 0,5 m, 1 m, 2 m, 5 m, 10 m, 25 m och 50 m. Även den nyligen framställda NH användes som ett underlag. Denna består av en DEM i upplösning 1 m. Skyfallskartering genomfördes i ArcMap 10.8 medmetoden att lokalisera lågpunkter som riskerar att svämmas över. Hydrologisk modellering tillämpades i syfte att framställa flödesvägar som visar var vattnet rinner vid översvämning. Resultaten jämfördes med hjälp av feature agreement statisticssom visade hur bra dataunderlagen överensstämde mot referensupplösningen på 0,5 m. Ytterligare valideringar gjordes mot en skyfallskartering som tillhandahölls av Fagersta kommun. Denna genomfördes år 2017 av SMHI på uppdrag av Länsstyrelsen och jämfördes mot 0,5 m, 1 m och NH 1 m.Resultat från skyfallskarteringen visade att NH överensstämmer väl med Fagerstas egna skyfallskartering. Det visade att utbredningen generellt ökar och fill-up värdet minskar vid en lägre upplösning. Tvärsnitt från lågpunkterna visade attdetta även generaliserar djupet. De hydrologiska modelleringarna styrker att lägre upplösning generaliserar området. En slutsats kan dras att upplösningarna på 10 m och uppåt inte böranvändas vid en mer noggrann analys. Däremot kan de vara tillräckliga som underlag vid översiktlig kartering. Ytterligare slutsats drogsatt NH lämpar sig som underlag vid skyfallskartering för de flesta ändamålen. Ett underlag med tätare punkttäthet bör dockanvändas vid analyser som kräver ett mer detaljerat resultat. / Hydrological analyses are becoming a more common tool for being able to prepare for eventual floods. As natural disasters such as these will increase in the future as higher temperatures and increased precipitation Fagersta municipality has begun producing cloudburst maps. The aim of this study is to investigate the effects that resolution has on hydrological modelling and cloudburst mapping. Another goal of the study is to examine if the Swedish national height model (NH) is suitable for use in forthcoming cloudburst analyses.The study area is located in the city center of Fagersta and is divided into two areas, one northwest of the hospital named Bergslagssjukhuset and the other over the district Västanfors. Fagersta municipality has carried out a laserscanning which is used to create the different data sets in the analyses. The measured points have been preworked in Cyclone 3DR and calculated in FME Workbench as a TIN (Triangulated Irregular Network). Digital elevation models (DEM) were later on created with the following resolutions;0,5 m, 1 m, 2 m, 5 m, 10 m, 25 m and 50 m. The recently produced NH was also used as a data set. It consists of a DEM with a resolution of 1 m. The cloudburst mapping was implemented in ArcMap 10.8 with the method to locate blue spots that run the risk of being flooded. Hydrological modelling was applied with the aim of producing stream networks which presents where water will flow in case of a flood. The results were compared by using feature agreement statistics which showed how comparable the data sets were to the reference resolution of 0,5 m. Additional validations were made by using Fagersta municipality's own cloudburst map which was carried out in 2017 by SMHI on behalf of Länsstyrelsen. The datawas compared to 0,5 m, 1 m and NH 1 m.Results from the cloudburst mapping showed that NH compares well with Fagerstas data set. It also showed that the spread of blue spots generally increases and the fill-up valuedecreases at a lower resolution. Cross sections from the blue spots showed that this also generalizes depth. The hydrological modellings strengthens that lower resolutions generalizes areas. A conclusion can be drawn that the resolutions of 10 m and up should not be used in a precise analysis. They can however be used for easy-reference mapping. Another conclusion was drawn that NH is suitable for use as a data set in cloudburst mapping for most purposes. A data set with a better point density should however be used in analyses which require a more detailed result.

Due to recent summers’ amplified frequency in intense rainstorm events, so-called cloudbursts, in places of the world not normally prone to such extreme weather phenomena, interest has aroused amongst authorities regarding measures to address in order to minimize the devastating impact of the subsequent floods. Such measures include physical planning of the townscape in terms of avoiding water to pond in inappropriate places. An important tool in this process is flood modelling. By utilizing advanced numerical hydraulic models, risk areas in the urban environment can be identified and important flow paths can be detected. A computer model that is able to simulate the two-dimensional surface runoff is MIKE 21, a part of the MIKE by DHI software series for water environment modelling. MIKE 21 comes in two versions, the Classic version and the Flexible Mesh (FM) version. The Classic version employs a structured orthogonal mesh to describe the topography/bathymetry of the computational domain, whilst the FM version bases its general domain description on a triangulated, unstructured mesh. In contrast to the Classic approach, the FM description allows for an altered resolution within the study area. This allows for an increase of the mesh resolution in the proximity of structures that are assumed important for the flood propagation, and a decrease in homogenous areas that are not expected to be as important regarding the general flood distribution. In this report, the suitability of applying the FM version in precipitation-related urban flood modelling purposes has been investigated. The results have been compared to those obtained from the Classic model, which represents the current method employed to perform these kind of analyses. The main investigations have been conducted in scenarios representing a rainfall event with a return period of 100 years. As no calibration data was available for the sites investigated at this kind of extreme event, the results only relate to each other. The results showed no significant difference between the models regarding where water generally will flow and accumulate. However, the spatial and volumetric distribution of the water in risk areas is more severe in the Classic model’s results. This was assessed to be the consequence of a parameter, only existing in the FM model, which suppresses the momentum equations of the model and by doing so, retains water in the mesh elements and prevents it to flow unimpeded until a certain depth is achieved. Too low values of this parameter caused instabilities in the program. Additionally, the required workload to set up the FM model was found significantly higher compared to the Classic model. Accordingly, no sensible reason to change from the Classic to the FM approach in urban flood modelling could be found. / På grund av de senaste somrarnas ökade återkomst av kraftiga och intensiva regn, så kallade skyfall, i delar av världen som vanligtvis inte har varit speciellt utsatta för den här typen av väderfenomen har medvetenheten av deras förstörande kraft ökat bland kommuner och myndigheter. Med det har också intresset kring översvämningsförebyggande åtgärder ökat. Sådana åtgärder inkluderar den fysiska utformningen av stadsbilden ifråga om exempelvis höjdsättning för att undvika vattenansamlingar på olämpliga ställen. I denna process är översvämningsmodellering ett viktigt redskap. Med hjälp av avancerade numeriska hydrauliska modeller kan riskområden samt flödesvägar i stadsmiljön kartläggas. MIKE 21 är en datormodell som kan simulera den tvådimensionella ytavrinningen. MIKE 21 är en del av programsviten MIKE by DHI och återfinns i två versioner, MIKE 21 Classic och MIKE 21 Flexible Mesh (FM). Classicversionen utgår från ett rutnätmönstrat grid för att beskriva topografin/batymetrin i beräkningsdomänen, medan den i FM-versionen bygger på en triangulär, ostrukturerad konstruktion. I och med sin ostrukturerade uppbyggnad tillåter FM-beskrivningen en varierad upplösning inom studieområdet, tillskillnad från Classic-tillvägagångssättet. Detta gör det möjligt att i FM-modellen öka upplösningen i komplexa områden som anses särskilt viktiga för att kunna ge en korrekt bild av översvämningsförloppet, medan en lägre upplösning kan tilldelas mer homogena områden som anses ha en mindre viktig betydelse för den generella översvämningsutbredningen. Den här rapporten har undersökt hur väl MIKE 21 FM lämpar sig i skyfallsanalyser. Resultaten har jämförts mot de resultat som erhållits från Classic-modellen, som representerar det nuvarande tillvägagångssättet att utföra skyfallsanalyser på. Huvudutredningarna byggde på scenarion som kan uppstå när ett 100-årsregn faller över studieområdena. Eftersom ingen mätdata från ett sådant skyfall fanns att tillgå har resultaten från de två modellerna endast jämförts i förhållande till varandra. Resultaten visade inte på några egentliga skillnader ifråga om var vatten ansamlas. Dock kunde det påvisas att både den ytliga och volymetriska utbredningen i och kring ansamlingsplatserna var högre i Classicmodellen. Detta bedömdes ha att göra med en djupparameter som endast återfinns i FM-modellen. Denna parameter styr när modellens momentekvationer tas med i beräkningen. På så sätt styr den när vatten kan flöda mellan elementen i meshet. För låga värden på den leder till instabiliteter i programmet. Vidare visade sig arbetet med att framställa en FM modell vara betydligt mer tidskrävande jämfört med Classicmodellen. Med bakgrund av detta kunde inte någon anledning till varför MIKE 21 Classic skulle frångås i skyfallsanalyser hittas.

Forskning visar att den globala uppvärmningen kan orsaka förändrade nederbördsmönster på många platser runt om i världen. Ett antal platser kan förvänta sig en ökad nederbördsmängd under delar av året, medan andra platser kan förvänta sig längre perioder av torka. SMHI presenterar prognoser över hur nederbördsmönster kan ändras i Sverige till följd av klimatförändringar. I Jönköpings län förväntas den mest kraftfulla nederbörden att öka, och även årsnederbörden. Då översvämningar kan leda till försämrad framkomlighet, skador eller i värsta fall hot mot hälsa och liv har EU tagit fram ett översvämningsdirektiv. Direktivet ska assistera unionens medlemmar att förebygga och hantera problematik som uppstår i samband med översvämningar. I linje med EU:s översvämningsdirektiv har Sverige arbetat fram olika strategier för att kunna förebygga problem som uppstår i samband med översvämningar. I första hand ska kartläggningar av områden utföras för att lokalisera och identifiera områden som är utsatta för översvämningsrisker. Alla områden som är utsatta för översvämningsrisker ska sedan ta fram riskhanteringsplaner där olika strategier och förebyggande åtgärder presenteras. WSP har utfört skyfallskarteringar åt bland annat Tranås kommun i Jönköpings län. I denna rapport har ett område i Tranås valts ut för att studera hur stor effekt olika åtgärder kan ha vid en översvämning till följd av ett simulerat 100-årsregn. WSP:s skyfallskartering har använts vid val av område och Tranås kommun har även konsulterats. Åtgärder har implementerats vid området i en modell som sedan använts för att utföra simuleringar. Området som valts ut består av en parkeringsyta med en intilliggande grönyta. Vid platsen finns en befintlig dam som är i mediokert skick. Åtgärderna består av olika dimensioner av torrdammar och av ett svackdike. Modifiering av terrängfiler har utförts med hjälp av det webbaserade mjukvaruprogrammet Scalgo. Bearbetning av data har utförts i GIS och i MIKE11. Simuleringarna har gett svar på vilka effekter de olika åtgärderna kan ha. Resultaten visar att för att kunna använda parkeringsytan krävs att en relativt stor torrdamm utformas vid den intilliggande grönytan. En magasinsvolym på 4970 kubikmeter möjliggör att 90 procent att parkeringsytan går att använda obehindrat. Resultatet bygger på att en utloppsledning kan ha dimensionen 300 mm. I dagsläget finns en utloppsledning med dimensionen 210 mm. En utredning kan resultera i vetskapen om ledningens dimension går att utöka till 300 mm. Resultaten visar att torrdammar med svackdiken har en potential att förebygga översvämningar i tätbebyggda, urbana områden. Effekterna av de olika åtgärderna har presenterats i en tabell. / Global warming is causing changes in precipitation patterns world over. Many places can expect to face longer periods of drought, while others may be facing periods with increased amounts of precipitation. Europe has created a Flooding Directive in order to prevent consequences of flooding. In Sweden a work of mapping areas with risk of flooding has been a first step to fulfill the Directive. Secondly, all areas that are affected shall create risk plans where their different strategies and work plans are being presented. WSP have mapped areas in Tranås in Jönköping, Sweden, in order to find out which areas could be the most vulnerable to flooding after a heavy downpour. The mapping is being performed with the software Mike+ that is developed by DHI, and the rain event that has been used is a 100-year downpour with an added climate factor. In this report one of the mapped areas in Tranås, has been selected in order to present proposed measures. The measures consist of dry ponds and ditches and are being designed with different dimensions. Simulations have been performed in Mike+ in order to study the different measure‘s effects after a 100-year storm event. The results show that the implemented dry pond needs to be rather big to show good effect. The best effect was shown with the dry pond of 4970 square meters and with an outlet line that had a dimension of 300 mm, which was 80 mm larger than the original. The result showed that about 90 percent of the parking lot could be used after the implementation. Furthermore, the results showed that with a pond measuring 4142 cubic meters, about 50 percent of the parking lot could be used. Overall, dry ponds showed potential of working as a measure against flooding in the area. Urban areas that are densely built could benefit from having dry ponds and ditches implemented. Their flexibility is valuable since they can be used for different purposes during dry periods, which can be useful in areas that are densely built.

Skyfall har blivit mer och mer frekventa i Sverige till följd av den globala uppvärmningen och de klimatförändringar som sker, och kraftiga skyfall kan leda till omfattande skador som ibland är svåra att förutse. Studien undersöker potentiella samband mellan skador på byggnader som uppstod vid ett skyfallsevent i Jönköping 2013 och byggnadernas omgivande topografi, hydrologi samt hårdgjorda ytor. Tidigare studier inom området har undersökt samband mellan flera variabler och skadade områden, men genom att studera topografi/hydrologi samt hårdgjorda ytor tillsammans med försäkringsdata, undersöks dessa förutsättningars påverkan mer specifikt i detta arbete. Olika stora buffertzoner runt byggnader användes för att extrahera flödesackumulering baserade på höjddata för analys av hydrologin samt klassificerad data för analys av andel hårdgjord yta. Data från hela studieområdet samt ett mindre område koncentrerat till två villakvarter studerades och på extraherad data utfördes visualiseringar, statistiska beräkningar och T-tester för att undersöka potentiella samband. Resultaten visade att den större buffertzonen på 50 m med metoden identifierar ett större antal skadade byggnader än de mindre buffertzonerna. En klassificerad hårdgjord yta kan vara användbar för att identifiera mer sårbara områden i ett större perspektiv medan flödesackumulerad data på grund av sin stora variation verkar lämpa sig bättre för analyser av mindre områden. / Due to global warming and climate change, heavy rainfalls have become more frequent in Sweden and can lead to extensive damage that is sometimes difficult to predict. This study examines potential correlations between damage to buildings that occurred during a cloudburst event in Jönköping in 2013 and the surrounding hydrology, topography and degree of surface sealing. Previous studies in the field have examined correlations between several variables and damaged areas, but by studying hydrology and impervious surfaces individually and their correlation with insurance data, their impact is examined more specifically in this study. Different sized buffer zones around buildings were used to extract flow-accumulation data and percentage of impervious surfaces. Data from the entire study area and a smaller area concentrated on two residential blocks were studied and visualizations, statistical calculations and T-tests were performed on extracted data to investigate potential correlations. The results showed that the larger 50 m buffer zone with the method identifies a larger number of damaged buildings than the smaller buffer zones. Classified impervious surface can be useful for identifying more vulnerable areas in a larger perspective while flow-accumulation data due to its large variation seems better suited for analysis of smaller areas.