Bakgrund: Primärvården har en viktig preventiv och kurativ funktion där många av befolkningens hälsobehov kan tillgodoses. Med sin breda kompetens har primärvården bäst förutsättningar att tillgodose patienters vårdbehov ur ett helhetsperspektiv. En tillgänglig och välfungerande primärvård för hela befolkningen kan bidra till en mer jämlik hälso-och sjukvård på befolkningsnivå. Syfte: Studiens syfte var att undersöka tillgängligheten till läkare på vårdcentraler i Landstinget Dalarna under en tidsperiod som inkluderade förändringar av primärvården motiverad av ekonomiska svårigheter inom landstinget. Metod: Studien hade en icke-experimentell kvantitativ design som undersökte geografisk jämlikhet utifrån tillgänglighet till läkare, samt eventuella samband mellan socioekonomisk sammansättning och tillgänglighet till läkare över en femårsperiod. Statistiska analyser med oberoende t-test, Mann-Whitney U-test och Kruskal-Wallis test användes för att utforska geografisk jämlikhet ur flera aspekter (p<,05). Eventuella samband mellan socioekonomisk sammansättning och tillgänglighet till läkare undersöktes med Spearmans rangkorrelationskoefficient. Resultat: Tillgängligheten till läkare inom primärvården i Landstinget Dalarna visade stora procentuella skillnader inom och mellan vårdcentraler. Under femårsperioden hade Landstinget Dalarna generellt lägre tillgänglighet än riksgenomsnittet och jämförelselandsting. Resultatet visade signifikanta skillnader (p<,05) gällande tillgänglighet på kommunnivå, men studien hittade inget geografiskt mönster för tillgänglighet. Tillgänglighet utifrån vårdcentralernas socioekonomiska sammansättningar mätt via CNI (Care Need Index) kunde inte påvisa samvariation mellan tillgänglighet till läkare inom primärvården och CNI, vilket kan bero på att CNI kompenserar för socioekonomiska skillnader. Slutsats: Studiens resultat visade varierande tillgänglighet till läkare inom primärvården i Landstinget Dalarna. För att uppnå en mer tillgänglig och jämlik primärvård för samtliga invånare i Dalarnas län bör regionala skillnader reduceras och tillgängligheten till läkare i landstinget bör förbättras generellt. / Background: Primary health care has an important preventative and curative role, where many of the population's health needs can be met. An accessible and well-functioning primary health care can reduce health inequities in the population. Objective: The purpose of the study was to investigate accessibility for medical consultations in primary health care centres in Dalarna County Council. The study explored accessibility during a period of time when changes were made in primary health care due to financial difficulties in the county council. Methods: The study had a non-experimental, quantitative design that examined geographic equality based on accessibility to medical consultations, and relationships between socioeconomic composition and accessibility of medical consultations over a five-year period. Statistical analysis with independent t-test, Mann-Whitney U-test and Kruskal-Wallis test examined geographic equality from several aspects (p<,05). Associations between socioeconomic composition and accessibility of medical consultations was investigated using Spearman's rank correlation coefficient. Results: Accessibility to medical consultations in Dalarna County Council varied within and between primary health care centres. During the five-year period, Dalarna County Council generally had lower accessibility than the national average and a comparative county council. The result showed significant differences (p<,05) regarding accessibility at the municipal level, but no geographic pattern for accessibility was found. This study did not find correlations between socioeconomic composition and accessibility to medical consultations, which may be because CNI compensates for socioeconomic differences. Conclusion: This study found variations regarding accessibility to medical consultations within Dalarna County Council. In order to achieve a more accessible and equal primary health care for all residents in Dalarna, regional differences should be reduced and accessibility to medical consultations should be improved in general.

Bakgrund Psykisk ohälsa har ökat drastiskt bland tonåringar idag. Några av de aspekter som tycks driva på den här utvecklingen är socioekonomiska faktorer, det vill säga faktorer som har med den sociala och ekonomiska miljön att göra. I den här studien kartlades forskningen kring hur socioekonomiska faktorer kan påverka tonåringars psykiska hälsa. Metod Studien är en litteraturöversikt. Datainsamlingen skedde i Academic Search Elite, CINAHL och Ebsco Medline. Utifrån inklusions och exklusionskriterier valdes relevanta artiklar för studien ut. Efter att artiklar hade valts ut analyerades de för att få fram de teman som utgjorde resultatet. Resultat Sociala faktorer, utsatthet, kontext och personliga egenskaper samt typ av socioekonomisk faktor är teman som återkom frekvent i de tio utvalda artiklarna. Alla fyra aspekter visade sig kunna  påverka tonåringars psykiska hälsa på olika sätt. Diskussion Resultaten av den här studien visar på att socioekonomiska faktorer starkt kan påverka tonåringars psykiska hälsa. Resultaten visar även att det är viktigt att ta kontexten en tonåring befinner sig i samt tonåringens egna egenskaper i beaktning när man utforskar hur en viss socioekononomisk faktor påverkar den psykiska hälsan. / Background Mental health issues in adolescents have been a growing problem over the last few years. Socioeconomic factors, or factors relating to the social and economic environment appear to play a part in this trend. The aim of this study was to explore the literature available on how socioeconomic factors impact adolescents mental health. Method The study was a literature review. Data was collected in Academic Search Elite, CINAHL and Ebsco Medline. The data collection processes resulted in the finding of 10 scientific articles.  The articles were analyzed in order to find the themes that made up the results of this study. Results “Social factors”, “disadvantage”, “context and personal traits” and “type of factors” are themes that frequently occured in the ten selected articles and all four aspects appear to impact the mental health of adolescents. Discussion The findings of this study show that socioeconomic factors greatly impact the mental health of adolescents and in a variety of different ways. It is important to consider context, type of factor and personal qualities of an individual when exploring how a particular socioeconomic factor will impact a particular adolescent.

Inledning I Sverige har stressrelaterad ohälsa ökat dramatiskt de senaste 30 åren. Psykiatriska diagnoser ökade mest av samtliga sjukskrivningsfall mellan 2010 – 2015, där utbrändhet står för 66 % av ökningen. Kvinnor är överrepresenterade i statistiken för utbrändhet. Syfte Avsikter var att identifiera vilka interventioner som enligt forskning är effektiva mot utbrändhet på olika nivåer samt identifiera relevanta arbetsrelaterade psykosociala riskfaktorer. Fokus låg på gruppen kvinnor i åldern 18 – 64 år. Metod Studien byggde på en systematisk litteraturstudie och datainsamling har skett i PubMed. Resultatet har sedan analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Psykosociala faktorer korrelerade i olika grad med utbrändhet för män respektive kvinnor. Kvinnor exponerades för fler risker och hade mindre tillgång till preventionsfaktorer jämfört med män. De vanligaste interventionerna var kognitiv beteendeterapi, samtal/coachning och fysisk aktivitet. Interventionerna var individriktade på tertiär nivå. Brist på chefsstöd var centralt för utveckling av utbrändhet bland män. Närvaro av chefsstöd var en preventionsfaktor för kvinnor. Kvinnor använde privata nätverk och män utvecklade professionella som supportkällor. 18 mätmetoder användes för att mäta utbrändhet. Diskussion Preventionsfaktorer vid utbrändhet skiljer mellan män och kvinnor. Utbrändhetsinterventionerna var främst på individnivå trots kunskap om vikten av primära insatser. Ledarskapet bör prioriteras för att minska riskfaktorer för utbrändhet. / Introduction Behavioral and mental disorders, including burnout syndrome, represent a serious public health issue with increasing prevalence in the last 30 years, especially in 2010-2015 where women were overrepresented in the statistics. Aim This study aimed to identify evidence based interventions and relevant psychosocial work factors with regards to stress related ill health and burnout. The focus group was women, age 18-64 years. Method A systematic literature study was used with studies selected from PubMed. The results were analyzed using qualitative content analysis. Results Factors related to psychosocial factors and burnout differed by gender. Women were exposed to more risks for burnout, and experienced less access to prevention factors in work environments, compared to men. The most common interventions were cognitive behavioral therapy, coaching and physical activity. Lack of supervisor support had a key role in the development of burnout for men. Existing supervisor support is a preventive factor for women. Women used private networks for emotional support, while men developed their professional networks. Discussion Prevention factors in burnout differed between men and women. Burnout interventions focused on individual level despite the need for primary level interventions. Leadership should prioritize reducing risk factors for burnout.

Idag finns ett stort problem med stress i samhället där många drabbas av utmattning, särskilt kvinnor. Det är av stor vikt att hitta sätt att arbeta med detta på ett hälsopromotivt sätt för att minska problematiken. Syftet med studien var att beskriva utmattade kvinnors upplevelser av självvalda hälsofrämjande aktiviteter som fått dem att må bättre. Studien analyserades med en manifest innehållsanalys där data samlades in genom skriftliga reflektioner. Deltagarna skrev ned sina personberättelser utifrån den öppna meningen “Nu ska jag berätta om vad som hjälpte mig må bättre i samband med min utmattning/stress...”. Resultatet formulerades sedan i tre underkategorier och en huvudkategori. Huvudkategorin gavs namnet “Vägen till ett bättre mående: genom återhämtning, aktiviteter och acceptans” och underkategorierna “Insett vikten av sömn, återhämtning och vila”, “Gjort aktiviteter man mått bra av” samt “Anpassat livet till nya förutsättningar”. Resultatet visade att det som varit gemensamt för deltagarna är processen de gått igenom från utmattning till ett ökat välmående. Deras väg har startat med sömn, fyllts på med hälsofrämjande aktiviteter och sedan landat i acceptans och anpassning till den nya livssituationen. Resultatet visade även att det inte finns en universallösning utan att det är individuellt vad olika personer behöver för att behålla en balans och må bra. För att få en bättre balans behövs ett brett grepp om hälsa där flera faktorer samverkar för ett större välmående. / Today there is a major problem with stress in society where many suffer from burnout, especially women. It is of great importance to find ways to work with this in a health-promoting way to reduce these problems. The purpose of the study was to describe women's experiences of self-chosen health promoting activities that helped them feel better. The study was conducted with a manifest content analysis where data was gathered through written reflections. The participants wrote down their personal stories based on the open sentence "Now I will tell you about what helped me feel better in relation to my burnout/stress ...". The result was formulated into three subcategories and one main category. The main category was named "The way towards better wellbeing: through restoration, activities and acceptance" and the subcategories were "Realized the importance of sleep, recovery and rest", "Performed activities that made you feel good" and "Adjusted life to new conditions". The result showed that what was in common for the participants was the process they had gone through from fatigue to increased well-being. Their journey started with sleep, then they added health promoting activities and landed in acceptance and adaptation to the new life situation. The result also showed that there is no universal solution. What different people need to maintain a balance and feel good is individual. In order to achieve a greater balance, a broad approach to health is required, where a number of factors can cooperate for a greater well-being.

Bakgrund: Antalet ensamkommande barn som söker asyl i Europa har ökat de senaste decennier och nådde sin topp hittills år 2015 med 90 000 ensamkommande asylsökande av vilka 35 000 kom till Sverige. Ensamkommande som flydde krig, konflikter och fattigdom. Den långdragna asylprocessen, tillfälliga uppehållstillstånd och tidigare trauman ökar risken av att bland annat drabbas av depression och PTSD. Trots det finns det ensamkommande barn som lyckas motstå olika påfrestningar. Syfte: Syftet med denna uppsats var att belysa skyddsfaktorer som främjar psykisk hälsa och välbefinnande hos ensamkommande barn. Metod: Denna studie är en systematisk litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar har ingått i analysen. Resultat: Fyra teman identifierades som skyddsfaktorer; Socialt stöd, motivation, religion och distraktion. Socialt stöd visade sig vara bland det viktigaste skyddsfaktor för ensamkommande barns psykisk hälsa och välbefinnande. Diskussion: Resultatet av denna studie visade att ensamkommande trots svårigheter som de har genomgått, har styrkor och strategier som hjälper dem att gå vidare och kämpa i sina liv. Studien visade även vikten av att skapa trygga relationer och att få stöd av förtroende personer i ensamkommande barns omgivning. Denna studie kan med fördel förse aktörer som direkt eller indirekt berör ensamkommande barns situation, med kunskap och förståelse vilket kan förhoppningsvis bidra till ökad mental hälsa och välbefinnande hos ensamkommande barn. / Background: The number of unaccompanied children seeking asylum in Europe has increased over the last decades and reached their peak so far in 2015 with 90,000 unaccompanied asylum seekers, of whom 35,000 came to Sweden. Unaccompanied children, who fled request asylum because war, conflict and poverty. The prolonged asylum process, temporary residence and previous trauma increase the risk of depression and PTSD. Even so, there are unaccompanied children who manage to do well in very difficult circumstances. Aim: The purpose of this paper was to highlight protection factors that promote mental health and well-being of unaccompanied children. Method: This study is a systematic literature review and 16 scientific articles have been included in the analysis. Results: Four themes were identified as protection factors; Social support, motivation, religion and distraction. Social support proved to be among the important protection factor for the mental health and well-being of unaccompanied children. Discussion: The outcome of this study showed that unaccompanied children in spite of the difficulties they have undergone, have strengths and strategies that help them to new circumstances. The study also demonstrated the importance of creating secure relationships and obtaining support from trusted persons in unaccompanied children's surroundings. This study can advantageously provide actors who directly or indirectly work with unaccompanied children, with knowledge and understanding which can hopefully contribute to increased mental health and well-being of this vulnerable group.

Contraceptive use has far-reaching social and health benefits for women in low and middle-income countries. While socioeconomic factors are known to be associated with contraceptive use, few studies on this topic have focused specifically on young women, whose reproductive health is a target of the Sustainable Development Goals and the Family Planning 2020 agenda. This study used the Kenya Demographic and Health Survey to examine the association between three social determinants (wealth, education, and residence) and two contraceptive outcomes (modern method use and long-acting reversible contraceptive [LARC] use) in women ages 15-24 in 2008-09 (n=3,211 women) and 2014 (n=4,982 women). Results showed increases in the prevalence of modern method use and of LARC use. Low wealth was associated with non-use of LARC methods, and the same wealth pattern emerged for all modern method use between the two timepoints. An education gradient was observed for both outcomes. This study provides some evidence that the urban-rural gap is closing for contraception; however, rural residence continues to be a strong predictor of non-use of LARC methods. Results indicate that continued work is needed to ensure equitable progress in contraceptive use and method choice to contribute to improved reproductive health for young Kenyan women.

Aims: This study examined the prospective association between male-female ratio in occupations and levels of effort-reward imbalance, burnout and sickness absence. Specifically, we examined whether levels of effort-reward imbalance, burnout and sickness absence differed by strata of occupational gender composition, and whether effort-reward imbalance explained these differences. Methods: Data from two waves of the Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health (SLOSH) was used, forming a sample of 9051 participants. Chi-square test and one-way ANOVA were used to estimate differences in variables between strata of occupational gender composition, and multiple logistic regression analyses were performed to analyse if effort-reward imbalance explained differences in outcomes between five strata of occupational gender composition. The analyses were stratified by gender and level of education. Results: Levels of effort-reward imbalance, burnout and sickness absence varied by strata of occupational gender composition. Effort-reward imbalance was the most consistent predictor, while few significant associations were found between occupational gender composition and the outcomes. Effort-reward imbalance mediated some, but not all of the significant associations between occupational gender composition and the outcomes. Conclusions: There was no strong support for an association between occupational male-female ratio and burnout or sickness absence. Effort-reward imbalance was prospectively associated with all outcomes.

Introduktion/Bakgrund: Enligt ett flertal vetenskapliga rapporter är misshandel och utnyttjande av äldre ett växande problem i Europa och övriga världen. Det kommer att ställas högre krav på vårdgivare både inom familjen och inom välfärden på grund av en åldrande europeisk befolkning. Det förutses att en tredjedel av den europeiska befolkningen kommer att vara 60 år eller äldre år 2050. Tillförlitliga data och forskning är dock en bristvara när det kommer till misshandel och utnyttjande av äldre. Syfte: Att granska den tillgängliga forskningen om vilken effekt olika socioekonomiska faktorer (utbildning, yrke och förmögenhet) har huruvida äldre människor (60 år eller äldre) riskerar att utsättas för fysisk och/eller psykisk misshandel. Metod: En litteraturstudie valdes som arbetsmetod. Vetenskapliga artiklar och relevant litteratur har granskats och valts ut via olika databaser. Resultat: Studien kom fram till att olika socioekonomiska faktorer (utbildning, yrke och förmögenhet) påverkar huruvida äldre människor riskerar att utsättas för fysisk och/eller psykisk misshandel. Av de studerade faktorerna var utbildning den socioekonomiska faktor som främst påverkade huruvida en äldre människa riskerade att bli utsatt för misshandel eller inte. De andra faktorerna, yrke och förmögenhet/inkomst, var inte representerade i samma utsträckning som utbildning i studiens resultat. En annan påverkande faktor som hänger ihop med socioekonomiska faktorer visade sig vara könstilhörighet. Majoriteten av den granskade litteraturen bekräftar att det finns ett mönster som innebär att äldre kvinnor löper en större risk än män att utsättas för psykisk och/eller fysisk misshandel. Det var svårt att identifiera likheter eller skillnader mellan olika europeiska regioner på grund av att studiemetod och studiedesign skiljde sig allt för mycket åt mellan de olika vetenskapliga artiklarna. Slutsats: Resultatet från litteraturgranskningen visade att utbildning har en större påverkan än yrke och förmögenhet huruvida en äldre människa riskerar att bli utsatt för psykisk och/eller fysisk misshandel eller inte. Studien fann även att könsskillnader var tydliga och innebär äldre kvinnor löper större risk än män att bli utsatta. Något som också måste tas i beaktning i framtida forskning. Bristen på forskning och litteratur inom ämnet vittnar om att det finns ett stort behov av mer forskning. En bättre förståelse för relationen mellan socioekonomisk position och misshandel av äldre är viktigt för framtiden. / Abstract Introduction: The issue of elder abuse is described as increasing in Europe and beyond according to several scientific reports. An ageing European population combined with longer life expectancy will increase demands on family caregivers and a well-functioning health and social care workforce. It is estimated that in year 2050 one third of the European population will be 60 years or older. However there is still a shortage of confident data across European countries regarding the extent, features, determinants and effects of elder abuse. Aim: To review existing knowledge of the impact of various measures of socioeconomic position (education, occupation and wealth) on physical and psychological abuse among elderly people (60 years of age and over) in Europe. Method: A literature study was chosen as working method. Scientific articles and relevant literature were examined using different databases. Results: The review found that socioeconomic position factors (education, occupation, wealth) have an impact on the likelihood of elderly individuals experiencing abuse. Of the assessed factors, education has shown to be the socioeconomic factor which has the most impact on the likelihood of elder abuse. Other factors such as occupation and wealth and income, were not represented in the results at the same extent as education. Another important factor related to elderly people’s socio-economic position was found to be gender. The majority of articles analysed in this thesis confirms that there is a pattern where elderly women are more likely to experience abuse than are men. Due to different study designs and measures in the analysed scientific articles and reports differences according to area context were hard to identify. Conclusion: Results of this thesis showed that education as measure of socioeconomic position had the biggest impact on elder abuse as compared to occupation and wealth. However, gender (a factor strictly linked to socioeconomic position) differentials were remarkable, a subject which needs to be taken into consideration in future research. Further, the lack of literature in the research subject points out to an urgent need for further studies. This is urgently needed, as both ageing and abuse are increasing across Europe. A better understanding of the relation between socioeconomic position and abuse among elderly will be of paramount importance for future interventions aimed to curb the ever growing trend.

Background: People in Cameroon are experiencing a dietary transition characterized by changing from traditional food habits to increased intake of highly processed sweet and fatty food. The rapid change in food pattern combined with an increased sedentary lifestyle has resulted in a rather high prevalence of obesity, hypertension, cardiovascular diseases and type 2 diabetes. Nutritional intake is important during adolescence for growth spurt, health, cognitive development and performance in school. Objective: The aim of this thesis was to assess dietary intake, anthropometry and physical activity of adolescents according to sex and socioeconomic status (SES) and to investigate food perceptions of adolescents living in urban and rural areas of Cameroon. Methods: Girls and boys, 12-16 years of age, were randomly selected from schools in urban and rural areas. Food frequency questionnaire, 24-hour dietary and physical activity recalls, anthropometric measurements, qualitative interviews and a background questionnaire were used for data collection. Results: The proportion of overweight was three times higher in girls (14%) compared to boys (4%). Stunting and underweight were more common among boys (15% and 6%) than girls (5% and 1%). The prevalence of stunting was two times higher among the urban adolescents with low SES (12%) compared to those with high SES (5%). The rural adolescents had the highest proportion of stunting but more muscle that the urban adolescents. The rural adolescents ate in order to live and to maintain health. Urban adolescents with low SES ate in order to maintain health, while those with high SES ate for pleasure. More than 30% of the adolescents skipped breakfast in the urban area. Urban adolescents with high SES and girls reported a more frequent consumption of in-between meals and most food groups compared to the rural adolescents, boys and those with low SES. Over 55% of the adolescents had a protein intake below 10% of the energy (E%). Twenty-six percent of the adolescents had fat intake below 25 E%, and 25% had fat intake above 35 E%. A large proportion of the adolescents had an intake of micronutrients below the estimated average recommendation. Boys and the adolescents with low SES reported a higher energy expenditure and physical activity level than girls and the adolescents with high SES, respectively. Both under- and over-reporting of energy intake were common among the adolescents. Conclusions: The present study showed that nutrient inadequacy, stunting, underweight, as well as overweight and obesity were common among the adolescents in Cameroon. Therefore an intervention program targeting both under- and overnutrition among school adolescents is needed. Sex and socioeconomic differences also need to be considered.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i en nära relation är ett stort hälsoproblem i alla världens länder och samhällsklasser. Sjuksköterskan kan ha en avgörande roll för att identifiera och omhänderta dessa kvinnor, eftersom sjuksköterskan är den som oftast först kommer i kontakt med kvinnorna. Genom att göra en sammanställning av sjuksköterskans upplevelse i mötet med kvinnor som lever med våld i en nära relation, kan potentiella hinder och svårigheter identifieras, vilket kan möjliggöra förbättringar vid sjuksköterskans möte med kvinnorna. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse vid mötet med kvinnor som lever med våld i en nära relation. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Artiklarna kvalitetsgranskades, samt analyserades utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: Sjuksköterskans upplevelse av otillräcklighet, Svårigheter att fråga om våld i en nära relation och Förståelse genom personlig och yrkesmässig erfarenhet. Varje kategori innehåller två underkategorier, som svarar på olika orsaker till sjuksköterskans upplevelser. Slutsats: Sjuksköterskan upplever individuella känsloreaktioner vid mötet med kvinnor som lever med våld i en nära relation. De önskar att hjälpa kvinnorna, men på grund av brist på stöd och kunskap upplever de svårigheter att identifiera och möta kvinnornas omvårdnadsbehov. Vidare forskning behövs för att kunna utveckla och förbättra sjuksköterskans omvårdnadsarbete vid mötet med kvinnor som lever med våld i en nära relation.