Since nitrogen oxides, NOx are harmful to human health and the environment, the International Maritime Organization, IMO has proposed reductions of the allowed amount of NOx-emissions from vessels in certain areas. The Swedish Shipowners Association together with others are critical to the suggestion. They are afraid that the cost for the installation of the reduction technique will be so expensive that the shipping business would lose competitiveness and that the goods will find other ways. In this paper different alternatives, such as NOx-reduction techniques, economical instruments of control, alternative fuels etc. to reduce NOx- emissions are described and analysed. Some alternatives are relativley new and unrealible, while others not have the potential to meet the future demands. The alternatives which are tested and proven are quite expensive and space demanding, but all alternatives can contribute.

No description available.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

In 1994 the EU directive of packaging waste was adopted. The result was that all EU member states developed different systems to manage packaging waste and recycling. This paper examines the various systems and the factors that affect the level of recycling. This is done by a cross-sectional study between countries. The results of my study suggest that take-back system generates less recycling than other systems, the mandatory deposit system can affect the recycling in a positive way. The recycling might be higher in a full cost system where the producers account for 100 percent of the funding. High national targets may provide higher recycling. Other factors such as high GDP per capita, older systems and high population density seems to have a positive effect on the recycling of glass, but no significant effect on the recycling of plastics. A positive correlation between fees and recycling were found, but the results are not completely reliable because of the data used for fees is very uncertain. I suspect that there are other variables not investigated that influence recycling. Because of that it is difficult to establish a general model that explains the level of recycling in a country. This makes it difficult for an authority to decide what instruments to use to increase recycling.

En kommun ställs ofta inför en mängd olika utmaningar, som ställer krav påorganisationen, ledarna och medarbetarna. Hur ska kommunen bäst ta sig an dessautmaningar som samhället och omvärlden ställer för att kunna vara i framkant i sinorganisation och ständigt utveckla den? Att utveckla sina ledare som har en central roll iorganisationen kan vara ett taktiskt val av strategi för att nå målen som sätts upp iorganisationen. Alla frågor som rör kompetens, erfarenhet, utbildning och personlighetär centrala begrepp för att utveckla ledare (Day, Fleenor, Atwater, Sturm & McKee,2014). Syftet med föreliggande undersökning är att studera om ledarutvecklingen harbidragit med några förändringar eller effekter i kommunen. Genom att ha läst in sig påolika teorier, bland annat om ledarskap, kompetensutveckling och effekter av utvecklinghar en djupare förståelse ägt rum. Metoden i undersökningen är kvalitativ, därsemistrukturerade djupintervjuer har genomförts med åtta chefer som har genomgåttledarutvecklingen. Resultatet visar att efter genomförd ledarutveckling reflekterarcheferna mer över sitt ledarskap, de identifierar styrkor och utvecklingsområden vilketbidrar till kompetensutveckling för individen och för organisationen. De synligaeffekterna av kompetensutvecklingen beskrev cheferna att de fått genom en helhetssynoch en större förståelse för andra. Det skapades även en trygghet i sin ledarroll där deinsåg vikten av samverkan. Undersökningen kan bidra med att ge en bild av hur effektiven ledarutveckling kan vara. Genom att exempelvis skapa en öppenhet i organisationenoch ha tid för reflektion. Avslutningsvis framläggs några förslag på vad kommunen kanarbeta vidare med som exempelvis att fokusera mer på samverkan och skapatvärsektionella grupper. Även kommer några förslag på vidare forskning inom området.

Syftet med arbetet är att påvisa viktiga faktorer för att lyckas med ett partneringprojekt och varför det blir andra krav på personer i ett projekt när det genomförs i partnering kontra traditionella utföranden. Arbetet baseras till stor del på intervjuer med personer som jobbat i partneringprojekt, totalt intervjuades 19 personer för arbetet. I arbetet har även en fallstudie av tre projekt utförda i partnering genomförts. De traditionella sätten att genomföra projekt på är total- och utförandeentreprenad, vilka båda går att liknas vid stafettlopp där varje aktör gör sin del för att sedan lämna över till nästa. Vid en utförandeentreprenad har entreprenören enbart ett utförandeansvar, vilket innebär att de ansvarar för att byggnationen blir enligt de handlingar byggherren tagit fram. Vid en totalentreprenad däremot har entreprenören ett funktionsansvar, vilket innebär att den uppförda byggnationen ska ha en fullvärdig användbarhet enligt av byggherren ställda programkrav. Partnering började användas inom den svenska byggbranschen i början av 2000-talet, vilket innebär att det är ett förhållandevis nytt sätt att genomföra projekt på. Viktigt att särskilja är att partnering är en samverkansform och inte en entreprenadform som de traditionella genomförandesätten är. Partnering grundas i tillit, öppenhet och samarbete mellan alla aktörer, utan dessa grundläggande faktorer faller själva tanken med partnering. I partnering kommer aktörerna in i ett mycket tidigt skede och tar tillsammans fram handlingar och löser problem gemensamt. Fokus hos alla aktörer ska alltid ligga på projektet och för att samarbetet ska fungera är det viktigt med gemensam organisation, gemensam ekonomi och gemensamma mål. Med detta menas att alla aktörer tillsammans bildar en projektorganisation som gemensamt sätter upp mål för projektet och dess genomförande. Gemensam ekonomi innebär att alla ska jobba med öppna böcker och vara ärliga med vad saker kostar och hur det påverkar projektet. Det innebär inte enbart att beställaren ska ha insyn i aktörernas ekonomi, utan de ska även ha insyn i beställarens totala projektbudget. Gemensam ekonomi innebär även att alla ska se till projektets ekonomi och fatta beslut som gynnar projektet och inte den egna vinningen. De intervjuade var alla eniga om att partnering är ett arbetssätt som inte passar för alla att jobba i eftersom arbetssättet bygger på tillit och samarbete. Den sociala förmågan och att våga lita på andra var viktiga egenskaper, samt att ha både förmåga och mandat att fatta beslut. Den främsta anledningen till att det ställs andra krav på projektorganisationen och personer i ett projekt är att alla aktörer kommer in i ett tidigare skede och måste samarbeta på ett annat sätt än de tidigare behövt göra i traditionella projektutföranden. Det är också anledningen till att partnering inte anses vara ett bra sätt att genomföra mindre eller enkla projekt på eftersom det kan ta längre tid. Men det är sett ur en ekonomisk synvinkel, det finns andra vinningar att göra för mindre projekt som genomförs i partnering, framförallt ur kvalitets- och arbetsmiljösynpunkt. Men eftersom det i slutändan handlar om ekonomi kommer troligtvis sällan små eller enkla projekt att genomföras i partnering. För att lösa både problem och konflikter jobbar de i partnering enligt en konfliktlösningstrappa, detta innebär att konflikter ska lösas så nära källan som möjligt, om iv de inte löst problemet inom rimlig tid går det upp ett steg i organisationen. Sista steget på konfliktlösningstrappan är styrgruppen som har det yttersta ansvaret. Styrgruppen beslutar även i frågor som faller utanför en av dem beslutad ekonomisk ram. Ett problem med partnering är att det inte finns något standardiserat regelverk för just partnering, något som majoriteten av de intervjuade ansåg behövas. Däremot gick åsikterna isär något kring hur omfattande det behövde vara, om det räcker med ett tillägg till de regelverk som finns idag eller om det skulle behövas ett eget regelverk för just partneringprojekt. Det som främst skulle behöva ett förtydligande enligt de intervjuade är ansvarsfrågan i projektet men även för garantitiden, samt eventuellt några standardiserade ekonomiska modeller. En fråga där de intervjuade inte var eniga är kring ekonomiska incitaments vara eller inte vara. Några ansåg det vara viktigt för att entreprenörerna ska göra ett bra jobb, medan några var av åsikten att de ekonomiska incitamenten lägger fokus på fel saker och att det bör vara en tillräcklig morot för entreprenörer att genomföra ett bra projekt, då det ger ett gott rykte. Några av de intervjuade ansåg att ekonomiska incitament kan fungera om det är rätt personer som jobbar i projektet. Dock känns det riskfyllt att hoppas på att det är personer som behåller fokus på att projektet genomförs optimalt och inte på den egna vinningen, och att det är i sådana fall bättre att inte ha incitamenten över huvud taget. De tre projekt som omfattas av fallstudien ansågs alla som lyckade sett till partneringsamarbetet. Två av projekten var bostadsprojekt och det tredje ett sjukhusprojekt. De fick hantverkarna att anamma partneringtänket, och de hade ett bra samarbete med övriga aktörer, höll lagda tidplaner och hade inga nämnvärda problem under projektgenomförandena. Även om de jobbade på lite olika sätt med att få partneringsamarbete att fungera lyckades de alla tre. Respondenterna ansåg att de följt de föreskrifter som finns för hur ett projekt i partnering bör genomföras. I ena bostadsprojektet genomfördes inga workshops i skede 2 med hanverkarna, trots att det är en av sakerna som föreskrivs för att få partneringtänket till hantverkarna. Trots det fick de partneringtänket och partneringandan till hantverkarna. Detta beror troligtvis på en bra produktionsledning vilket visar att en bra platsledning är viktigare än att genomföra föreskrivna workshops. Om produktionsledningen har fel inställning till partnering spelar det ingen roll hur många workshops som genomförs, partneringandan skulle ändå försvinna. Partnering känns som ett naturligt sätt att genomföra projekt på med bra strategier för få partneringtänket och partneringandan till alla som är involverade i ett projekt - det gäller bara att de används. Detsamma gäller konflikthantering med konfliktlösningstrappan. I mångt och mycket handlar det i partnering om att de som jobbar i projekten har rätt inställning och att de har förstått vad partnering innebär och vad det innebär att jobba i ett partneringprojekt. I skede 1 ligger alltid en stor fokus på samarbete och att de som jobbar i projektet har rätt inställning och egenskaper, men det är lika viktigt att produktionsledningen i skede 2 har rätt egenskaper och inställning. / The purpose with this thesis was to point out key factors on how to get the best result from a project performed in partnering. The result is based on interviews with 19 people and case studies on three projects performed in partnering, one hospital project and two projects where they built multiple family houses. There are three key factors to get the best results possible from projects performed in partnering. These are: the right persons with the right abilities, putting the project as the first priority and to define what partnering means for each project. The right abilities can be summoned as open, honest and social with both the ability and mandate to make decisions. Economic incentive should not be used in partnering projects since they are found to do more harm than good. All sorts of projects would benefit from being performed as partnering projects instead of using the traditional ways of performing projects in the Swedish construction business. Even though smaller projects probably will make a smaller profit when performed in partnering instead of the traditional ways, there are other profits such as larger focus on quality and work environment. In the Swedish construction industry there is one thing that would need improvement to get even better results from projects performed in partnering, that is a standardization of the system of rules. The main reason for this is that many conflicts could be avoided and time put on defining who has responsibility for what wouldn’t be needed. But there is an uncertainty if there is need for a whole new system of rules or if it would do with just an addition to the existing system of rules.

Economic sanctions are frequently used for political objectives in foreign policy in order to coerce other states into a wanted behavior. Economic sanctions are popular due to that they are considered more humane and less costly than military interventions. However, economic sanctions have far from always been successful in inducing policy change. Previous studies have shown that variables such as the goal of the sanctions, the cost (both economic and political) and the type of strategy affects the propensity to induce policy change within the target state. It has also been argued that economic sanctions affect democracies and dictatorships differently and that dictatorships are less likely to accept senders’ demands. This essay focuses solely on sanctions directed to dictatorships. The aim is to examine whether some dictatorships are more likely to make concessions than others and if it is possible to get an enhanced understanding of the role of regime types when assessing the effects of economic sanctions. Based on previous research, four variables are examined; repression, structure of the leadership, personalism and dogmatic goal. The analysis is conducted by a quantitative study with a sample of 95 cases of implemented economic sanctions towards dictatorships. The result of the study indicates that personalism and dogmatic goal affects the propensity of making concessions negatively. The level of repression and structure of leadership do not seem to affect the likelihood of making concessions in a substantial way. The significant variables, personalism and dogmatic goal, are used to categorize dictatorships in order to examine whether the propensity of concessions differ among different dictatorial regimes. The result indicates that the effectiveness of economic sanctions differ among dictatorial regimes especially among dictatorships that either have both or none of the variables personalism and dogmatic goal. Sanctions directed to dictatorial regimes with a personalist leader and a dogmatic goal have been least successful among the observations included in the study.

Uppsatsen behandlar föräldraledigas syn på lönearbetets icke-ekonomiska betydelse efter en tid borta från arbetslivet. Syftet är att bidra till förståelsen av vilken betydelse arbete har för människors välbefinnande, något som tidigare främst undersökts empiriskt genom studier på arbetslösa. Vidare syftar studien till att se hur teorier om arbetets betydelse utarbetade utifrån studier på arbetslösa även kan användas för att förstå föräldraledigas situation. En viktig avgränsning är att uppsatsen endast behandlar betydelsen av ett arbete i relation till att inte arbeta. Faktorer som påverkar välbefinnandet på olika arbetsplatser tas alltså inte upp. Studien utgår från Jahoda och Warrs teorier om arbetets latenta funktioner, samt Ezzys teori om statuspassager. Det empiriska materialet består av nio kvalitativa intervjuer med individer som varit föräldralediga i minst fem månader. Resultatet visar att upplevelsen av att inte arbeta och den betydelse arbetet tillskrivs är mycket skiftande. Alla informanter vill återgå i arbete av andra skäl än ekonomiska, men medan några informanter har saknat flera aspekter av att arbeta och upplevt tiden borta från arbetslivet som delvis jobbig, beskriver andra den som njutbar. Tydligast är att arbetet för informanterna är betydande för att ge utmaning, utveckling och intellektuell stimulans. De teman som återkommer i resultatet är till stor del förenligt med Jahoda och Warrs funktionalistiska teorier om arbetets latenta funktioner, men resultatet visar även på betydelsen av den subjektiva tolkningen av situationen vilket ligger mer i linje med Ezzys statuspassageteori. En svaghet i studien är att alla respondenter är högutbildade och har arbeten med krav på specifik kompetens, något som antas färga resultatet.

<p>Den ekonomiska brottsligheten ökar varje år. Dessvärre är det bara en bråkdel av oegentligheterna som upptäcks vilket medför att mörkertalen är stora. Början av millennieskiftet skakades av många redovisningsskandaler, vilka ledde till att företag som Enron och Worldcom försvann från marknaden. Inledningsvis fokuserades redovisningsskandalerna på vad cheferna begått för brottsliga gärningar, men med tiden började även revisorernas roll i skandalerna att ifrågasättas. Detta har medfört en ökad press på revisorer att upptäcka oegentligheter.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur revisorer praktiskt går tillväga för att upptäcka ekonomiska oegentligheter. Det ska även undersökas om tillvägagångssättet och formerna av oegentligheter skiljer sig åt mellan länder, med fokus på Sverige och USA. Uppsatsen avgränsas till att undersöka hur fem personer som är anställda på Sveriges fem största internationella revisionsbyråer, samt hur en ekorevisor som arbetar på Riksrevisionen och EBM, går tillväga för att upptäcka ekonomiska oegentligheter.</p><p>Undersökningen är kvalitativ och genomförs med hjälp av fallstudier, detta genom personliga intervjuer.</p><p>Slutsatserna är att revisorerna inte har till uppgift att upptäcka ekonomiska oegentligheter utan de ska endast beakta risken för att det kan förekomma. Det viktigaste tillvägagångssättet för att upptäcka ekonomiska oegentligheter är riskanalysen, det är med hjälp av denna som revisorerna bedömer vilka områden som är mest riskfyllda. Det är dessa områden som sedermera granskas närmare vid revisionen. I Sverige är det vanligt med bokföringsbrott, skattebrott och trolöshet mot huvudman, medan det i anglosaxiska länder är vanligt med redovisningsmanipulationer från företagsledningens sida för att förbättra resultatet. I grunden är tillvägagångssättet för att upptäcka oegentligheter likvärdigt mellan Sverige och anglosaxiska länder, men granskningarna är mer djupgående i anglosaxiska länder. Revisorer kan begränsa klienternas möjligheter att begå oegentligheter genom att variera vilka områden de granskar. De kan även förebygga många oaktsamma fel genom att inledningsvis säkerställa att klienten besitter redovisningskunskaper.</p>

Den ekonomiska brottsligheten ökar varje år. Dessvärre är det bara en bråkdel av oegentligheterna som upptäcks vilket medför att mörkertalen är stora. Början av millennieskiftet skakades av många redovisningsskandaler, vilka ledde till att företag som Enron och Worldcom försvann från marknaden. Inledningsvis fokuserades redovisningsskandalerna på vad cheferna begått för brottsliga gärningar, men med tiden började även revisorernas roll i skandalerna att ifrågasättas. Detta har medfört en ökad press på revisorer att upptäcka oegentligheter. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur revisorer praktiskt går tillväga för att upptäcka ekonomiska oegentligheter. Det ska även undersökas om tillvägagångssättet och formerna av oegentligheter skiljer sig åt mellan länder, med fokus på Sverige och USA. Uppsatsen avgränsas till att undersöka hur fem personer som är anställda på Sveriges fem största internationella revisionsbyråer, samt hur en ekorevisor som arbetar på Riksrevisionen och EBM, går tillväga för att upptäcka ekonomiska oegentligheter. Undersökningen är kvalitativ och genomförs med hjälp av fallstudier, detta genom personliga intervjuer. Slutsatserna är att revisorerna inte har till uppgift att upptäcka ekonomiska oegentligheter utan de ska endast beakta risken för att det kan förekomma. Det viktigaste tillvägagångssättet för att upptäcka ekonomiska oegentligheter är riskanalysen, det är med hjälp av denna som revisorerna bedömer vilka områden som är mest riskfyllda. Det är dessa områden som sedermera granskas närmare vid revisionen. I Sverige är det vanligt med bokföringsbrott, skattebrott och trolöshet mot huvudman, medan det i anglosaxiska länder är vanligt med redovisningsmanipulationer från företagsledningens sida för att förbättra resultatet. I grunden är tillvägagångssättet för att upptäcka oegentligheter likvärdigt mellan Sverige och anglosaxiska länder, men granskningarna är mer djupgående i anglosaxiska länder. Revisorer kan begränsa klienternas möjligheter att begå oegentligheter genom att variera vilka områden de granskar. De kan även förebygga många oaktsamma fel genom att inledningsvis säkerställa att klienten besitter redovisningskunskaper.