Den ekonomiska brottsligheten ökar varje år. Dessvärre är det bara en bråkdel av oegentligheterna som upptäcks vilket medför att mörkertalen är stora. Början av millennieskiftet skakades av många redovisningsskandaler, vilka ledde till att företag som Enron och Worldcom försvann från marknaden. Inledningsvis fokuserades redovisningsskandalerna på vad cheferna begått för brottsliga gärningar, men med tiden började även revisorernas roll i skandalerna att ifrågasättas. Detta har medfört en ökad press på revisorer att upptäcka oegentligheter. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur revisorer praktiskt går tillväga för att upptäcka ekonomiska oegentligheter. Det ska även undersökas om tillvägagångssättet och formerna av oegentligheter skiljer sig åt mellan länder, med fokus på Sverige och USA. Uppsatsen avgränsas till att undersöka hur fem personer som är anställda på Sveriges fem största internationella revisionsbyråer, samt hur en ekorevisor som arbetar på Riksrevisionen och EBM, går tillväga för att upptäcka ekonomiska oegentligheter. Undersökningen är kvalitativ och genomförs med hjälp av fallstudier, detta genom personliga intervjuer. Slutsatserna är att revisorerna inte har till uppgift att upptäcka ekonomiska oegentligheter utan de ska endast beakta risken för att det kan förekomma. Det viktigaste tillvägagångssättet för att upptäcka ekonomiska oegentligheter är riskanalysen, det är med hjälp av denna som revisorerna bedömer vilka områden som är mest riskfyllda. Det är dessa områden som sedermera granskas närmare vid revisionen. I Sverige är det vanligt med bokföringsbrott, skattebrott och trolöshet mot huvudman, medan det i anglosaxiska länder är vanligt med redovisningsmanipulationer från företagsledningens sida för att förbättra resultatet. I grunden är tillvägagångssättet för att upptäcka oegentligheter likvärdigt mellan Sverige och anglosaxiska länder, men granskningarna är mer djupgående i anglosaxiska länder. Revisorer kan begränsa klienternas möjligheter att begå oegentligheter genom att variera vilka områden de granskar. De kan även förebygga många oaktsamma fel genom att inledningsvis säkerställa att klienten besitter redovisningskunskaper.

digitalisering@umu

Idrottsevenemang lyfts ofta fram som något som medför positiva ekonomiska effekter för destinationen som arrangerar det. Regeringen fattade dock beslut om att inte arrangera fotbolls-EM 2016 och denna studie berör allmänhetens uppfattning av den här typen av arrangemang. Närmare bestämt är det övergripande syftet med föreliggande studie att studera boende på den svenska västkustens inställning till ett Fotbolls-EM i Sverige. För att uppnå denna målsättning kommer följande forskningsfrågor att besvaras: Vilken inställning har invånare på den svenska västkusten till ett Fotbolls-EM i Sverige? Vilka positiva konsekvenser ser de att detta kan ge för samhälle och ekonomi? Vilka negativa effekter ser de att detta kan ge för nationen? Studiens teoretiska ramverk kretsar kring sportturism och de komponenter som ingår i detta forskningsfält. Vidare förklaras att samhällsutvecklingen och den ökade globaliseringen har inneburit en stor ökning av sportturism runt om i världen. För att ge läsaren en inblick i huruvida idrottsevenemang historiskt sett varit ekonomiskt hållbara för värdnationen, presenteras resultat från tidigare evenemang där trenden pekar på en uppgång sedan av mitten av 1980-talet. Sociala och sociokulturella faktorer tas också upp för att förklara för läsaren hur sportevenemang faktiskt kan bidra till ett bättre samhälle och hjälpa den enskilde individen.

No description available.

Each year, the coffee machines at Ericsson in Kista produce around 100 tons of ground coffee waste. The companies Coor Service Management, Löfbergs Lila and Selecta are all responsible for different stages in the logistical chain in delivering coffee and, together with Ericsson, they want to increase their environmental benefit. The plan is to produce biogas through anaerobic digestion instead of incinerating the coffee waste in a heating plant. The results are to be presented as different business cases in which different biogas plants are compared with the reference case (heating plant), comparing costs and environmental impacts. There are two major environmental benefits from producing biogas; reduced carbon dioxide emissions from when fossile fule is replaced by carbon neutral biogas, and reduced emissions from returning digestate from the bio reactor to farmland instead of using industrial fertelizer. In order to determine the biogas potential in coffee waste, a couple of properties had to be determined in a laboratory. Properties such as the dry substance content, heating value, moisture content and ash content. The results show that 100 tons coffee waste could produce around 16 500 Nm3 biogas which would contain 163 MWh. The biogas reactor and upgrade plant both need energy gas to function and uses around 14 MWh of the produced gas. In the end, the resulting upgraded biogas contains 149 MWh energy. Such an amount of gas can replace 15,1 m3 of diesel and thus reduce carbon dioxide emissions by 39,4 ton. The emissions from running the reactor and upgrade plant, combined with methane leakage amounts to 4,8 ton carbon dioxide. All of the biogas plants that were examined returns digestate and nutrients to farmlands which reduces the need for industrial fertelizer. The production of fertelizer uses alot of energy, and by returning digestate a reduction of 58 GJ energy and 3 ton CO2 can be achieved. This is not the case with the heat plant which instead has to place some of its produced ashes in landfills. If the exergy content in the biogas is compared to that of the heat it shows that there is a point to making gas instead of incinerating the waste. The biogas has about 50 % higher exergy content than the heat has and therefore it is possible to utilize the substrate more efficiently. Transporting coffee waste from Ericsson to different biogas plants will result in increased carbon dioxide emissions. The three plants investigated in this thesis are Henriksdals sewage treatment plant, the Himmerfjärd plant and Uppsala biogas plant. For each plant, drivning distance, pre treatment requirements of the coffee waste, and related costs were determined. Using methods from the Network for transportation and enviroment, the emissions for each case were calculated. The results show that the Henriksdal case will increase carbon dioxide emissions by two tons per year, and the other cases will increase emissions by four tons. The result from combining laboratory work, simulations and calculations show that the case where Henriksdal recives the coffee waste will reduce carbon dioxide emissions by 15,1 ton at a cost of 72 000 kr per year. The case with the Himmerfjärd plant will reduce emissions by 13,8 ton at a cost of 74 000 kr per year. The final case with Uppsala biogas plant will reduce emissions by 13,7 ton at the cost of 107 000 kr per year. And thus there are environmental benefits from producing biogas from the coffee waste, but they do come at a cost.

<p>Diss. Stockholm : Stockholm School of Economics, 1972.</p><p>Part I : Principles and methods</p><p>Part II : Problems of application</p>

No description available.

Förekomsten av organisationer, dvs. formellt avgränsade grupper av individer, kan tänkas både förstärka och begränsa spridningen av information och innovation inom ett samhälle. En organisation kan på ett helt annat sätt än individen lagra, köpa eller sälja information som vid en viss tidpunkt framstår som nödvändig eller överflödig. Också organisationer kan dock vara beroende av tillgång till mer eller mindre slumpmässig informationsspridning, betingad av att företag är lokaliserade i närheten av varandra eller är anknutna till samma tekniska kommunikationssystem. Tillgång till sådan "sidoinformation" kan ligga bakom det faktum att vissa företag, sektorer och regioner växer snabbare än andra, utöver vad som kan förklaras med hänvisning till insatser av kapital, personal eller andra produktionsfaktorer. Denna avhandling innehåller fyra rapporter från ett långsiktigt forskningsprogram, avsett att klargöra hur och med vilka resultat informationen spids mellan formellt skilda organisationer. Tyngdpunkten har lagts vid betydelsen för lokaliseringsbeslut inom företag, förvaltningar och planeringsorgan. De fyra rapporterna har följande titlar: Regional strukturanalys, Regionala external economies, Regional informationsöverföring, Informationsöverföring mellan organisationer. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Diss. Göteborg : University, 2002.

Diss. Göteborg : Univ., 2003.