Bakgrunn: Clostridium difficile(CD)er antatt å være den utløsende årsak for 20-30 % av tilfeller med antibiotikaassosiert diaré. CD er den vanligste formen for helsetjenesteervervet diaré, og forår-saker økt sykelighet og dødelighet, samt økte kostnader for helsetjenesten. Desiste tiår er det rappor-tert om endringeri epidemiologien, forårsaket av en ny CD stamme, ribotype 027. Den spres lettere, lager mer alvorlig sykdom og tilbakefall. I Norge har denne stammen til nå ikke vært noe problem. Forekomsten kan reduseres ved en tydelig antibiotikapolitikk, og etterlevelse av anbefalte smitte-verntiltakfor å forebygge CD. Hensikt: Finne ut hvilke smitteverntiltak helsepersonell i sykehuset velger ved håndtering av pasien-ter med CD, og hvor de henter kunnskap om slike smitteverntiltak fra. Metode: En retrospektiv tverrsnittsstudie med spørreskjema til helsepersonell ble gjennomførtvåren og høsten 2011 i Sørlandet sykehus HF (SSHF), sør i Norge. Resultat: 168 helsepersonell deltok i undersøkelsen, fordelt på 59 leger og 109 pleiere. Svarprosen-ten var 94. Antibiotikarestriksjoner sier 94 % av medisinerne og 38 % av kirurgene atde har i sine avdelinger(x²=10.756, p&lt;0.001). Stetoskop brukt i isolat med CD pasienter sier 25 % legerat de spritdesinfiserer og tar med, mens 6 % pleiere sier det samme (x²=22.273, p&lt;0.001). 73 % av leger og 64 % pleiere sier at de både desinfiserer og vasker hendene etter kontakt med CD pasient (x²=6.451, p=0.011). Pasientinformasjon om viktigheten av håndhygiene sier 8 % leger og 36 % pleiere at de alltid gir (p&lt;0.001). Desinfeksjonsmiddel til bruk etter en CD pasient, sier 48 % medi-sinske pleiere og 43 % kirurgiske pleiere at de velgerVirkon (feil). Infeksjonskontroll-programmet (IKP) som kunnskapskilde brukes av 14 % leger og 46 % pleiere, (p&lt;0.001). Kunnskap om smitte-verntiltak ved CD sier 63 % legerog 72 % pleiere at de får fra kolleger. Konklusjon: Helsepersonell har generell kunnskap om smitteverntiltak, men mangler spesifikk kunnskap om smitteverntiltak ved CD. For å møte utfordringen med nye mer spredningspotente CD stammer, må etterlevelsen av smitteverntiltak øke. IKPalene, synes ikke å være tilstrekkelig for å holde helsepersonelloppdatert. Den manglende spesifikke kunnskapen om smitteverntiltak ved CD kan utsette pasienter i sykehuset for smitterisiko / Background: Clostridium difficile(CD) causes 20 %–30 % of all nosocomial infectious diarrhea, resulting in significant morbidity and increasing healthcare costs. Good antibiotic stewardship reduc-es the incidence of CD, andcompliance with infection control measures limits its spread. In recent years, ribotype 027, a new strain of CD, caused several disease outbreaks. Ribotype 027 spreads more easily and increases disease severity and relapse. Thus far, ribotype 027 has caused few prob-lems in Norway. Objective: This thesis aimed to determine whether hospital-based healthcare professionals comply with recommended infection control measures for CD prevention and identify how they learn about such measures. Method: A retrospective cross-sectional survey and questionnaire was performed among healthcare professionals at Sørlandet Hospital, Norway,during the spring and fall of 2011. Results: Survey participants included 168 health professionals (59 physicians and 109 nurses). The response rate was 94 %. Medical doctors (94 %) and surgeons (38 %) said that their clinics impose antibiotic restrictions (x ² = 10.756, p&lt; 0.001). After contact with a CD patient, physicians and nurs-es (73 % and 64 %, respectively) said they disinfect and wash their hands (x ²= 6.451, p&lt; 0.011). Notably, only 8% of physicians and 36 % of nurses always give patients information about the im-portance of hand hygiene (p&lt; 0.001). Even 25 % of physicians and 6 % of nurses reported using ethanol (does not eliminated CD spores) to disinfect stethoscopes before leaving a CD isolation room (x ² = 22.273, p&lt; 0.001). Medical and surgical nurses (48 % and 43 %, respectively) incorrectly used Virkon as a disinfectant in the CD patient’s room. Physicians and nurses (63 % and 72 %, respective-ly) mainly obtain knowledge about infection control measures from colleagues, compared to physi-cians and nurses (14 % and 46 % , respectively) who gain such knowledge from the hospital’s infec-tion control program (p&lt; 0.001). Conclusion: Healthcare professionals have some knowledge about infection control measures, but lack knowledge specific to limiting the spread of CD. Increased compliance with infection control measures is crucial to meeting the challenge of new and more potent strainsof CD. Guidelines alone are likely insufficient to keep healthcare professionals up to date. The lack of specific knowledge about infection control measures for CD may expose hospitalized patients to CD infection / <p>ISBN 978-91-86739-69-0</p>

The aim of this thesis was to develop and make a quality assessment of a tool, which includes a questionnaire and a dialogue process that could be useful for workplace health promotion from a salutogenic point of view. The studies have been performed within two health care organizations between 2005 and 2009, together with hospital staff. Two questionnaire studies were conducted (n=446 n=505, respectively). A focus group interview study was performed (n=78), and meetings were held in an action research process for applying a questionnaire process at two wards (n=69). The result shows a development process for a multi-dimensional questionnaire, the Work Experience Measurement Scale (WEMS), which can be used to measure work experiences from a salutogenic perspective. WEMS was shown to be a functional workplace health promotion questionnaire with the ability to discriminate between groups. Its psychometric properties support its applicability in health care settings and offer a possibility to measure trends over time regarding employees´ work experiences. A dialogue structure for progress in the questionnaire process is presented. It describes what to precede and how to proceed through a workplace questionnaire process to foster applicability, meaningfulness, and sustainability. Through WEMS, the outcome of work-related Specific Enhancing Resources (SER) may be highlighted and strengthened in workplace activities. When used as a dialogue tool in a continuous questionnaire process, WEMS has the potential of being a useful assessment tool in workplace health promotion. Such a dialogue tool is useful in discussions and tangible for the work of enhancing positive human capabilities and resources (SER) that improve work performance.

Ensamkommande barn som söker asyl som politiska flyktingar är allt mer förekommande. Den mest avgörande perioden för de ensamkommande barnen är den tid då de anländer till Sverige och hur de då tas emot. Den gode mannen är en av de personer som de träffar vid ankomsten och är en viktig och uppskattad person för de ensamkommande barnen. Syftet med denna studie har varit att få en djupare förståelse för vad ensamkommande barn anser vara betydelsefullt i relationen till den gode mannen under asylprocessen. Data har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer. Insamlad data har sedan analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har visat att en god relation till den gode mannen är betydelsefull för ensamkommande barn. Det har även framkommit att studiedeltagarna önskar att gode män ska ha tidigare erfarenhet som gode män när de åtar sig ett uppdrag, att den gode mannen bör vara tillgänglig, att denne ska se uppdraget som en mer informell relation samt att de ska fungera som ersättare för förälder/föräldrar. Studien har också visat att emotionellt stöd är betydelsefullt för de ensamkommande barnen. Slutsatsen av denna intervjustudie är att den gode mannen var en betydelsefull person i de ensamkommande barnens liv under asylprocessen där de fick praktiskt stöd men efterfrågade mer emotionellt stöd. Vidare förväntade de sig också att den gode mannen ska vara mer som en vän eller en förälder. / It is increasingly common for unaccompanied minors to seek asylum as political refugees. The most crucial factors for unaccompanied minors are the time they arrive in Sweden and the manner in which they are received. As one of the people they meet on arrival, their legal guardian is both important and appreciated by unaccompanied children. The purpose of this study has been to gain a deeper understanding of what unaccompanied minors consider to be significant in relation to the legal guardian during the asylum process. Data were collected through nine semi-structured interviews of unaccompanied minors. Data were collected through nine semi-structured interviews. These data were analyzed by qualitative content analysis. The results show that a good relationship with the legal guardian is significant for unaccompanied minors. The study found that participants wanted a legal guardian to be available, and for the legal guardian to see the mission as a relationship, to be informal, and to serve as a substitute for a parent/parents. It also emerged that emotional support is important for unaccompanied minors. The conclusion of the interview-based study was that the legal guardian was an important person in the unaccompanied minors’ lives during the asylum process. Besides receiving practical aid, the children asked for emotional support and expected that their legal guardian would be more like a friend or parent.

Folkhälsoarbete innebär att främja hälsan och förebygga sjukdom genom olika insatser i samhället. Det hälsofrämjande arbetet på samhällsnivå kännetecknas av intersektoriellt arbete, tillämpning av hälsofrämjande insatser och påverkan genom lagstiftning, styrning och policyarbete. Syftet med denna studie är att undersöka hur yrkesverksamma inom hälsoarbete uppfattar det hälsofrämjande folkhälsoarbetet på Åland, samverkan mellan olika aktörer samt vilka utvecklingsmöjligheter för det hälsofrämjande arbetet som finns på Åland. En kvalitativ metod valdes, där fyra yrkesverksamma inom Ålands landskapsregering och Ålands hälso- och sjukvård intervjuades. Till intervjuerna användes en intervjuguide med semistrukturerade frågor. Materialet från genomförda intervjuer transkriberades och analyserades enligt en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att folkhälsoarbetet på Åland uppfattas ske både genom lokala föreningar och organisationer, men även efter arbete som är lagstadgat. Det upplevs även finnas vissa brister inom samverkan i folkhälsoarbetet, men att det är överlag bra. Vidare ansågs det finnas goda utvecklingsmöjligheter för det hälsofrämjande arbetet på Åland, däribland fysisk aktivitet, alkohol, narkotika och de äldres hälsa ansågs vara prioriterade områden att arbeta med. Slutsatsen är att samarbete och samverkan mellan andra organisationer, myndigheter och sektorer i samhället borde bli bättre för att upprätthålla befolkningens hälsa på Åland, samt att Ålands självstyrelse kunde utgöra en grund till att styra folkhälsoarbete genom lagar. / Health promotion is to promote healthy living, preventing diseases and change the determinants of health through various strategies. Public health work at community level associates with intersectoral, health promoting efforts and influence by legislation, governance and policy work. The purpose of this study is to examine how health professionals perceive health promotion in Aland Islands, cooperation between different actors and the development of health promotion work in Aland Islands. A qualitative method was chosen, where four professionals from Aland Government and the Aland healthcare participated in interviews. A semi-structured interview guide where used for the interviews. A manifest content analysis method was used for analysing the material from the interviews. The results show that public health work in Åland is done both by local associations and organizations, but also by law based work. The results also indicate shortcomings in the cooperation for health promotion, but the corporation is overall good. Furthermore, the opportunities for development of health promotion and public health in Aland Islands were perceived as good. Questions like physical activity, alcohol use, drugs and the health of the elderly were considered as prioritized areas to work with. The conclusion of this study is that cooperation and collaboration between other organizations, authorities and sectors of the society should be improved to maintain the health of the population in Aland Islands, and the Aland Islands autonomy could provide a basis for guiding health promotion through laws.

Brottslighet är ett förekommande samhällsproblem i Sverige med påverkan på folkhälsan genom att bidra till ohälsa och ojämlikhet. Det hälsofrämjande arbetet bör fokusera på barn och unga i samhället och betraktas som en framtida investering, då tidigare forskning påvisar att normbrytande beteende i ungdomen kan leda till ett fortsatt kriminellt liv. Denna studie definierar ett normbrytande beteende som våld, stöld, skolk samt narkotikaanvändning och syftar till att undersöka förekomsten av normbrytande beteenden, men även huruvida det finns ålders-, köns- och socioekonomiska skillnader bland unga i Västmanland. Metoden har en kvantitativ ansats där data gällande ungdomar i årskurs nio samt andra året på gymnasiet inhämtats och analyserats från studien Liv och Hälsa ung 2012. Resultatet påvisar att majoriteten inte har ett normbrytande beteende, dock är det ett förkommande problem i Västmanland då studien uppvisar signifikanta ålders, - köns- samt socioekonomiska skillnader bland unga med ett normbrytande beteende. Sannolikheten för normbrytande beteenden är högre för unga med låg socioekonomisk tillhörighet. Resultatet överensstämmer med tidigare forskningsresultat vilket belyser dess relevans och behov av hälsofrämjande insatser för ungas hälsa. Den sociala utvecklingsmodellen är studiens teoretiska ansats som bidrar till att förklara uppkomsten av ett normbrytande beteende.

Inledning: En individ vars kropp motsvarar de rådande idealen värderas högt i samhället då det anses spegla individens personlighet. Kvinnor visar ofta ett större kroppsmissnöje än män vilket kan bero på att idealen för kvinnor är svårare att nå upp till. Idrottare har dock generellt bättre kroppsuppfattning än icke-idrottare, oberoende av kön, då de i större utsträckning värderar kroppen utifrån funktion snarare är utseende. Syfte: Att undersöka kroppsuppfattning avseende funktion och utseende bland manliga och kvinnliga tävlingssimmare i åldern 15-25 år, samt den rådande kroppskulturen i simhallen under träning. Metod: I enkätundersökningen deltog 116 tävlingssimmare, 62 kvinnor och 54 män i åldern 15-25 år. I observationsundersökningen deltog de tävlingssimmare som var närvarade under enkätinsamlingarna. Resultat: Kvinnorna och männen uppgav att de hade samma ideal i simhallen. Männens ideal i vardagen utanför simhallen var detsamma som i simhallen medan kvinnornas ideal skilde sig. Majoriteten av simmarna hade KASAM (känsla av sammanhang) över medianen men kvinnorna visade på lägre medelvärde av KASAM än männen. Båda könen skattade att deras kroppsuppfattning påverkades av sociala medier, dock i större utsträckning bland kvinnorna. Männen och kvinnornas kroppsdisposition var till synes likadan, smal midja, smala höfter och bredare överkropp. Konklusion: Kroppsidealen skiljde sig för tävlingssimmande kvinnor men inte för tävlingssimmande män.

SAMMANFATTNING   Bakgrund Antalet människor som sjukskrivs i Sverige ökar. Den vanligaste anledningen till detta är på grund av psykisk ohälsa där stress är den vanligaste orsaken. Bland unga är stress ett växande problem. Många uppger höga krav och låg självkänsla vilket kan leda till psykosomatiska besvär och olika stressymtom. Därför är det angeläget att undersöka vad som har en skyddande effekt. Att öka medkänslan med oss själva i svåra situationer har visat sig kunna påverka det psykologiska välbefinnandet. Syfte Studiens syfte är att undersöka metoder som har utvärderats med fokus på att öka självmedkänsla och förbättra det psykiska välbefinnandet. Metod Systematisk litteraturstudie som baseras på nio kvantitativa artiklar. Resultat Denna litteraturstudie visade på goda resultat på att självmedkänsla kan tränas upp med hjälp av olika interventioner. Den visade att självmedkänsla har betydelse för den psykiska hälsan och att självmedkänsla kan ha en skyddande effekt mot stress och depression. Större studier med utvärderade långtidseffekter saknas i denna studie, ändå visar resultatet att även korta interventioner har en positiv effekt. Slutsats Resultatet talar för att interventioner för att öka självmedkänsla kan användas för att öka det psykiska välbefinnandet i gruppen unga. Mer forskning om självmedkänsla med avseende på ungdomar och deras psykiska välbefinnande behövs.     Nyckelord självmedkänsla, stress, unga vuxna, ungdomar

Livsstilsrelaterade sjukdomar är idag ett växande problem, detta på grund av att många individer har en ohälsosam livsstil. Dessa sjukdomar kan dock förebyggas eller förbättras genom att individerna genomför en livsstilsförändring. Detta kan ske genom att individerna förändrar sina levnadsvanor exempelvis alkohol, fysisk aktivitet, kost och så vidare. Studiens syfte är att öka förståelsen för vilka faktorer individer som är i en livsstilsförändring upplever påverka en livsstilsförändring. Detta ska studeras genom att undersöka vilka faktorer individerna som genomför en livsstilsförändring anser vara hinder, möjliggörande samt vilka yttre och inre faktorer som påverkade dem. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes vid datainsamling. Det genomfördes fem intervjuer på individer som är uppe i livsstilsförändringar. Dessa intervjuer transkriberades sedan för att kunna analyseras med hjälp av en manifest innehållsanalys. I resultatet framkom det många hinder som exempelvis dåliga mat-och motionsvanor och dålig självdisciplin. Faktorer som gjorde det möjligt att genomföra en livsstilsförändring ansågs vara bra mat-och motionsvanor, socialt stöd och bra självdisciplin. Utöver dessa faktorer ansågs inre och yttre faktorer var viktiga, att de var i riskzonen för en sjukdom och själv kände att det kunde förbättra den genom en förändring eller att det tidigare gjort en liknande förändring var några av dem. Vidare presenteras även vidare forskning inom områden som forskaren anser viktiga att studera vidare.

Ungdomar och unga vuxna är de främsta användarna av digitala spel och även de främsta entusiasterna av fenomenet E-sport. Spelvanor är av betydelse då studier har påvisat att det finns determinanter, både fysiologiska och psykologiska som kan påverka individens välbefinnande.Syftet med studien var att undersöka professionella E-sportspelares erfarenheter av att utöva sin sport och hur de upplever att detta påverkar hälsan. En kvalitativ metod användes och datainsamling utfördes genom intervjuer över internet. Insamlade data analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultatet av studien visar på att E-sportspelare har haft ett spelintresse sedan tidig ålder och ansett sig vara relativt skickliga i det tidigare spelen innan de valde att satsa på en karriär inom E-sport. Erfarenheter av träning och matcher påverkar den fysiska hälsan genom värk i ryggen och spänningsvärk i nacken. Att tävla inför publik har även effekt på spelarens emotionella välbefinnande där press att prestera är en påverkande determinant för hälsan. En professionell karriär inom E-sporten kräver mycket av spelarens tid och detta kan således medföra obalans mellan arbete och privatliv. Deltagarna i studien är eniga om tron på en fortsatt ökad tillväxt av intresse samt investering i E-sportsvärlden.

Background Well-being is one of the pillars of human rights that represent a bio psychological construct including physical, mental and social health. Despite of the significant advances in the thinking of the concept of well-being, there remains a gap between the positive intentions to support migrants to integrate and the concrete actions of practitioners. There fore, it is important to investigate the association between well being factors and integration outcomes in the new hosting society. Aim This study aimed to analyse the association between well-being factors (traumatic experiences, quality of life, loneliness and educational level) and integration outcomes among Russian, Somali and Kurdish migrant women in Finland. Methods The analysed data was used from the Finnish Migrant and Well-being Study (Maamu). The study included 998 women with Russian, Somali and Kurdish background, aged between 18 to 64 years with at least one-year residence in Finland. Logistic regression analysis was applied to study the association for each well being factors with outcome variables, separately for the three research groups. Results Pre-migration traumatic events did not show significant association with integration outcomes. Factors affecting social integration such as good quality of life and education were shown to affect the integration outcomes. Conclusion Social integration and multicultural society are extremely important factors affecting the successful integration of migrant women. Social support decreases the acculturation stress which is strongly related to individual well being. Post-migration well-being factors showed stronger association with integration.