Bakgrund: Digitala- och sociala medier används idag frekvent av alla unga i Sverige. Samtidigt som sociala medier kan skapa goda förutsättningar för unga att utveckla ett socialt nätverk och kommunikativa färdigheter, kan det även leda till stress som påverkar ungar hälsa negativt. För att främja ungas hälsa behövs en bättre förståelse för sambandet mellan användningen av digitala- och sociala medier och stress. Syfte: Syftet är att undersöka gymnasieelevers användning av sociala medier samt att undersöka eventuella könsskillnader och samband mellan användandet av sociala medier och stress. Metod: Studien är av kvantitativ metod och är av tvärsnittsdesign. 230 enkätsvar användes till dataunderlaget, samband och skillnader har undersökts. Analyserna har skett om upplevd stress, orsak till användande av sociala medier och könsskillnader vid användande.  Resultat: Användningen av sociala medier sker i hög frekvens och ingen av eleverna använder aldrig sociala medier. Färre än hälften av användarna upplever stress påverkad av sociala medier. Det påvisades att tjejer upplever mer negativ stress på grund av sociala medier än killar. Könsskillnader påvisades i orsak till användandet av sociala medier samt vilka plattformar som används. Slutsatser: Samtliga respondenter använder digitala skärmar varje dag. Den främsta orsaken till att använda sociala medier var för att ha kontakt med kompisar. Det finns könsskillnader i relation till användandet av sociala medier. Det finns också samband mellan sociala medieanvändande och stress. Nyckelord: Digitala- och Sociala medier, Hälsoeffekter, Känsla av sammanhang (KASAM), Könsskillnader, Skärmtid. / Background: Digital- and social media is today frequently used by all Swedish youths. While social media can create good conditions for youths to develop a social network and communicative skills, it might also lead to stress that affects health negatively. To promote the health among youths an understanding is needed for the correlation between usage of digital- and social media and stress. Aim: The aim is to investigate high school students' usage of social media and to investigate any gender differences and correlations among usage of social media and stress. Method: The study is of quantitative method and are of cross-sectional design. 230 survey responses were used for the database, correlations and differences have been researched. Analysis of experienced stress, cause to usage of social media and gender differences by usage. Results: Social media usage occurs high frequency, and none of the students had used it. Less than most users experience stress related to social media. It showed that girls experience more negative stress because of social media than boys. Gender differences were seen in the cause of usage of social media and which platforms that were used. Conclusions: All respondents used digital screens every day. The most common reason for using social media was to keep in contact with friends. Gender differences were seen in the cause of the usage of social media. There is a correlation between usage of social media and experienced stress.  Keywords: Digital- and social media, Gender differences, Health effects, Screentime, Sense of Coherence (SOC).

The Mentor Mother model provides peer support for migrant mothers and was taken on by an organization in Gothenburg, Sweden in 2021 to improve health and integration. The Mentor Mothers, providing the peer support, have themselves experienced moving to Sweden. The Mentor Mother model is an adaptation of the South African Philani Mentor Mother model, and has been adapted by two organizations in Sweden, one in Gothenburg and one in Malmö.  The aim of this study was to gain a better understanding of the Mentor Mother model in Gothenburg. This was done by analyzing 18 semi-structured interviews and exploring experiences and perceptions of the model. These interviews were with the Mentor Mothers themselves, and with the mothers in contact with the model, thereby exploring experiences from two perspectives. Reflexive thematic analysis was conducted and three themes were identified, the importance of having a support network, understanding culture is as important as understanding language and the Mentor Mother model fills an unmet gap in society. The main findings included experiencing the support provided as beneficial, experiences of positive relationships and a valued community, and mistrust of social services and how the model mitigates this mistrust.  The model was perceived as important from both perspectives, with participants stating that their mistrust toward social services had decreased since meeting the Mentor Mothers and describing invaluable help they had received in various situations. In conclusion, the positive experiences imply that similar peer support programs could be beneficial for migrants in similar contexts.

Health and well-being are important aspects today, and a healthy lifestyle is crucial for feeling well. University students often face academic demands and social pressures that can make it difficult to maintain healthy habits. Research shows that physical activity and good dietary habits have positive effects on both physical and mental health. The purpose of this study is to analyze the activity level and fruit and vegetable consumption among university students and to explore any possible relationships between these habits. The study was conducted as a quantitative cross-sectional study with a survey distributed to 72 university students via email and social media. The survey included questions about physical activity and fruit and vegetable consumption, where participants' responses were measured on a scale from one to five. Data were analyzed using descriptive statistics and Spearman's rank correlation coefficient to investigate the relationship between the variables. The study's findings indicate that the majority of university students were moderately physically active, with the largest group of participants (32%) engaging in physical activity 3–4 times per week. Furthermore, the largest group of students (36%) reported consuming fruits and vegetables 1–2 times per day. Spearman's rank correlation coefficient suggested a moderately positive relationship between university students' level of physical activity and their fruit and vegetable consumption. This moderate positive correlation coefficient supports the relationship by showing that changes in physical activity levels are associated with changes in fruit and vegetable consumption, although it's not a perfect linear relationship. The study concludes that university students who engage in physical activity 1–2 times per week, 3–4 times per week, and 5–6 times per week generally exhibit higher consumption of fruits and vegetables compared to participants who reported being physically inactive ("never") or very active ("every day"). This observation suggests that a balanced level of physical activity may be associated with healthier dietary habits among university students. An important conclusion drawn from these results is that extremes in activity levels, such as "never" and "every day," are not always most beneficial for health. Instead, the study indicates that maintaining a moderate and regular level of physical activity could promote a more sustainable and healthier lifestyle for university students.

Psykisk ohälsa har ökat bland barn och unga under de senaste åren och barnen spenderar större delar av sin tid i skolan. Skolan har ett stort ansvar gällande barns och ungas lärande och utveckling, samt att säkerställa en bra och trygg skolgång, vilket är främjande för deras hälsa. Utbildning är en mänsklig rättighet och Barnkonventionen uttrycker att alla barn har rätt till bästa möjliga hälsa. Med hjälp av två teoretiska utgångspunkter, krav-kontroll-stödmodellen och stödjande miljöer, har lärarna gett sina perspektiv på vad skolan har för ansvar gentemot barns och ungas psykiska hälsa. Syftet är att undersöka skolans roll i barns och ungas psykiska hälsa ur ett lärarperspektiv. En kvalitativ ansats tillämpades och fem semistrukturerade intervjuer utfördes. Urvalet var målstyrt och intervjupersonerna var lärare med olika antal år av erfarenhet inom yrket. Analysmetoden var en manifest kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat består av tre huvudkategorier, Skolans krav, resurser och stöd, Psykisk hälsa i skolan och Tidiga insatser. Resultatet visar att lärare anser att skolan har en stor roll i barns och ungas psykiska hälsa, både vad gäller att fånga upp i tid och att främja deras hälsa. Resultatet belyser även att lärarna anser att deras krav jämfört med de resurser de har att tillgå inte går ihop. Lärarna upplever en bristande kontroll och möjlighet till uppföljning av barns psykiska hälsa. Slutsatsen är att lärare behöver mer stöd och stöttning vad gäller arbetet med barns och ungas psykiska hälsa. Psykisk hälsa kan främjas genom att uppmärksamma och sätta in tidiga insatser. Lärarna anser att skolans ansvar kring barns och ungas psykiska hälsa är relativt stor. Nyckelord: Barn och unga, krav-kontroll-stöd, lärarperspektiv, psykisk hälsa, skolans roll / Mental illness has increased among children and young people the last years and children spend most of their time in school. School has a big responsibility regarding children and young people’s learning and development as well as ensure good and safe education, which is health promoting. Education is a human right and United Nations Convention on the Rights of the Child (UNCRC) expresses that all children are entitled to the best possible health. With the help of two theoretical starting points for the study, the demand-control-support-model and supportive environments, the teachers have given their perspective on what they think the school’s responsibilities are towards children’s and young people’s mental health.  The purpose of the study is to examine the school’s role in children’s and young people’s mental health from a teacher’s perspective. A qualitative approach was applied, and five semi-structured interviews were conducted. The selection was goal-directed, and the interviewees were teachers with different years of experience within the school. The analysis method was a manifest qualitative content analysis.   The study’s results consist of three main categories, School requirements, resources and support, Mental health in school and Early interventions. The results show that the teachers believe that school has a major role in the mental health of children and young people, both in terms of noticing and promotion their health. The results also highlight that the teachers believe that their demands compared to resources they have available do not add up. The teachers experience a lack of control and opportunity for follow up of children’s mental health.  The conclusion is that teachers need more support when it comes to working with children and young people’s mental health. Mental health can be promoted by paying attention and implementing early interventions. The teachers believe that the school’s responsibility regarding the mental health of children and young people is relatively large.  Keyword: Children and young people, demand-control-support, mental health, teacher’s perspective, the role of the school

Individer med funktionsvariation är ur ett samhällsperspektiv en utsatt grupp, trots erhållandet av samma rättigheter till ett gott liv som övriga samhällsmedborgare. Föräldraskapet till barn med funktionsvariation, kan resultera i ett extra omvårdnadsansvar för att tillgodose barnets behov och rättigheter, vilket ibland med förnegativ inverkan på föräldrars hälsa. Antalet barn som är i behov av extra stöd för att uppnå sin fulla potential ökar. Den studerade koordinatorinsatsen verkar från ett personcentrerat förhållningssätt genom att kartlägga behov av stöd, identifiera och informera om samhällets stöd och tjänster från olika aktörer och förmedlar kontakter för att komma vidare i intern och extern vårdprocess. Syftet är att skildra föräldrars upplevelser av erhållandet av en koordinator. Kandidatstudien genomfördes i form av en litteraturstudie med innehållsanalys bestående av 10 artiklar. Resultatet synliggjorde föräldrarnas upplevelser av den relationella professionalismen som innebar stöd, kunskap och tillgänglighet vilket främjade välmående. De identifierade upplevelserna resulterade i tre kategorier; Att främjas välmående; Att erhållas kunskap genom kommunikation och Att erhållas stöd i vårdsamordning. Resultatet diskuterades utifrån vikten av att erhålla stöd i föräldraskapet sett till mänskliga rättigheter, gällande lagstiftning samt politiska mål i enighet med Agenda 2030 för att främja en nationell vårdutveckling som möter föräldrars behov i vårdens utformning.

Nyckelord: hälsofrämjande, hälsoutvecklare, folkhälsovetenskap, utbildning, arbetsmarknad, upplevelser Titel: ”Så mycket mer än bara morötter och joggingdress…” En kvalitativ studie som belyser hur utexaminerade hälsoutvecklare vid Örebro Universitet upplevde sin utbildning och mötet med arbetsmarknaden. Bakgrund: Det folkhälsovetenskapliga arbetsfältet är en relativt ny vetenskaplig disciplin. Antalet studier som belyser folkhälsovetarnas villkor på arbetsmarknaden är få och merparten av dessa är av kvantitativ art. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur hälsoutvecklare vid Örebro Universitet som utexaminerats mellan åren 2004-2007 upplevde sin 3-åriga utbildning på Hälsoutvecklarprogrammet samt deras upplevelser av mötet med arbetsmarknadens villkor. Frågeställningar: Vilka upplevelser har hälsoutvecklare av mötet med arbetsmarknaden? Vilka upplevelser har hälsoutvecklare av bemötandet av det hälsofrämjande perspektivet på arbetsmarknaden? Vilka upplevelser har hälsoutvecklare av sin utbildning? Metod: För att hitta nyanser och ett ökat djup i forskningsfrågan genomfördes kvalitativa intervjuer med respondenter från Hälsoutvecklarprogrammet som examinerats mellan 2004-2007. Intervjuerna transkriberades och därefter genomfördes en innehållsanalys där teman, kategorier och subkategorier utformades. Resultat: Respondenterna upplever att en bred utbildning försvårar möjligheten att professionalisera sig på arbetsmarknaden där det finns en del legitimitetssvårigheter. Förklaringen till legitimitetssvårigheterna sammankopplas med respondenternas känsla av att vara missuppfattad, känna en låg status, en känsla av okunskap utan någon spetskompetens samt ett arbeta med ett svårgenomslaget hälsofrämjande perspektiv. För att få arbete inom det hälsofrämjande arbetsområdet behöver hälsoutvecklaren nätverka med andra människor. Nyckelfaktorerna är att ha många kontakter och att vara utåtriktad och driven för att kunna få arbete i en svår bransch där det är tuff konkurrens om få arbeten. Alla respondenter trivs i sitt arbete vilket förklaras i att de känner att de arbetar med betydelsefulla uppgifter, att de har ett bra arbetsklimat samt att de bär med sig en utbildningsstolthet. Slutsatser: Det skulle finnas fördelar med att återinföra mentorskap, utveckla praktiken, verklighetsanpassa examinationsuppgifterna och att införa mer hälsoekonomi i utbildningen. Detta för att öka hälsoutvecklarstudenternas anställningsbarhet samt för att få en ännu mer konkurrenskraftig utbildning vid Örebro Universitet. / Keyword: health promotion, public health worker, public health science, education, labour market, experiences Title: “So much more than just carrots and training clothes..” A qualitative study that examines how graduated public health workers at the University of Örebro experienced their education and the conditions of the labour market. Background: The labour market of public health workers is a rather new discipline. The numbers of studies that examine the conditions of the labour market for examined public health workers are few and most of them have a quantitative approach. Purpose: The purpose of this study was to examine how graduated public health workers at the University of Örebro, between the years of 2004 and 2007, experienced their three-year education and the conditions of the labour market. Method: In an attempt to obtain an in-depth and more profound understanding, qualitative method was required and therefore, interviews with graduated public health workers were performed. The interviewes were transcribed, and followed by a content analysis where the data were divided into different patterns forming themes, categories and sub categories. Result: The respondents experienced a wide and broad education complicates the ability to be more professional in the labour market, where there tend to be difficulties for the respondents to be legitimated. These experiences connect with the respondents feelings of being misunderstood, not having a high-status profession job, having a feeling of poor knowledge and working with the health promotion perspective which tent to have a low impact. To get a job in the health promoting working field after the education the public health workers need to have a wide network with people in the working field. The key factors for an employment is to have many and good social contacts and to be outgoing and to be the prime mover. All of the respondents´ satisfaction by their occupation could be explained by them having feelings about important tasks and assignments. A good working climate and the feeling of being proud of their education are also factors that explain the job satisfaction. Conclusion: The education of public health would benefit from reintroducing mentorship and developing the job practice experience during the studies. Other benefits would be to adapt and adjust the examinations of diffrent modules to be more linked to the labour markets requirement, and to introduce more health economics in the education. This, in return would increase the numbers of employments of public health workers and also create an even more competitive education of public health at the University of Örebro.

Introduktion: Kardiovaskulära sjukdomar är en av de vanligaste sjukdomarna världen över och står årligen för 18 miljoner dödsfall, en tredjedel av alla dödsfall. En av dessa sjukdomar är diabetes som en av elva i världen har i någon form och mörkertalet är stort. Typ 2-diabetes (T2D) kan vara ärftlig men är också påverkbart. Riskfaktorerna kan förebyggas genom en hälsosam livsstil som innefattar fysisk aktivitet och hälsosam kost, som kan reducera övervikt. En skyddsfaktor är frukt och grönsaker, något som en vegansk diet till stora delar består av. Syfte: Syftet med denna studie är att genom två perspektiv (primär- och sekundärprevention) undersöka om en vegansk kost minskar risken för T2D. Metod: Med en strukturerad litteraturstudie har datainsamling skett via databaser PubMed och Cochrane Library. Vald analysmetod var innehållsanalys. Resultat: Från 21 granskade artiklar framkom sex olika kategorier: 1) Prevention, prevalens och incidens av T2D (veganer löper lägre risk att drabbas av T2D); 2) Vikt, BMI och kroppsmått (en vegansk kost främjar viktnedgång och sänkt BMI vid övervikt); 3) Blodvärden och blodtryck (både systoliskt och diastoliskt blodtryck, HbA1c, glukos, c-peptid, betacellsfunktion och insulinkänslighet förbättras av en vegansk kost); 4) Hormoner (GLP-1, GIP, PYY och amylin optimeras av en vegansk kost); 5) Metabolism (TMAO minskar medan och postprandial metabolism stärks av vegansk kost); och 6) Kolesterol (vegansk kost förbättrar värden för LDL, HDL samt triglycerider). Slutsats: I sin helhet visade resultatet på att en vegansk kost kan minska risken för T2D bland vuxna (≥18 år) på både primär och sekundär nivå. / Introduction: Cardiovascular disease (CVD) is one of the most common diseases worldwide and accounts for 18 million deaths annually, which is one-third of all deaths. One risk factor for CVD is type 2 diabetes (T2D). Globally, one in eleven persons has T2D and undetected cases are high. T2D can be hereditary but people can also be susceptible to T2D. The risk factors can be prevented through a healthy lifestyle including physical activity and healthy diet, which can reduce obesity. A protective factor is dietary intake of fruits and vegetables, something that a vegan diet largely contains. Aim: The aim of this study is to investigate through two perspectives (primary and secondary prevention) whether a vegan diet reduces the risk of T2D. Methods: A systematic literature review accomplished data collection using two databases, PubMed and the Cochrane Library. The analysis method chosen was content analysis. Results: Of 21 articles reviewed, six different categories emerged: 1) prevention, prevalence and incidence of type 2 diabetes (vegans are at lower risk of developing T2D); 2) body weight, body mass index (BMI) and body measurements (a vegan diet promotes weight loss, decreased BMI); 3) Blood values and blood pressure (systolic and diastolic blood pressure, HbA1c , glucose, c-peptide, beta cell function and insulin sensitivity are enhanced by a vegan diet); 4) Hormones (GLP-1, GIP, PYY and amylin are optimized by a vegan diet); 5) Metabolism (TMAO decreases and postprandial metabolism is enhanced by vegan diet); and 6) Cholesterol (vegan diet improves LDL, HDL and triglycerides). Conclusion: The results showed that a vegan diet can reduce the risk of type 2-diabetes among adults (≥18 years) at both primary and secondary levels.

Introduction: Mozambican farmers constitute a vulnerable group, facing challenges in relation to climate change that put their health at risk. This issue received limited attention in privious research, resulting in a knowledge gap regarding a local perspective of Mozambican farmers’ health in the contex of climate change. Study aim: This paper addresses this gap by exploring how Mozambican farmers perceive their health and the support available to them in the context of climate change. Methods: Qualitative interviews were conducted and analysed using a thematic approach, with theoretical frameworks such as the Health Belief Model (HBM) and the Theory of Justice providing tools to deepening the result discussion. Results: The findings reveal that Mozambican farmers view climate change as a threat, impacting their agricultural livelihoods and perceived health. Participants expressed concerns about theirfuture and their ability to support themselves and their families. Furthermore, inadequate infrastructure exacerbates these challenges, and participants expressed distrust towards the government. The non-governmental organization (NGO) Mozambican Farmer’s Union (UNAC) provided support in the form of lectures, however, the participants expressed the need for practical initiatives. Conclusion: This study sheds light on the complex interplay between climate change vulnerability and the (absence of) support systems affecting the health of Mozambican farmers. Many farmers expressed faith in their occupation but skepticism towards the government. They perceive that climate change exacerbates the challenges in farming, which is intertwined with their perceived health. The Health Belief Model and the Theory of Justice offering insights for developing targeted interventions and policies. / Introduktion: Jordbrukare i Moçambique utgör en sårbar grupp i samhället som står inför särskilda utmaningar i relation till klimatförändringarna som riskerar att förvärra deras hälsa. Det saknas tidigare forskning av ett lokalt perspektiv gällande moçambikiska jordbrukares upplevda hälsa i kontexten av klimatförändringarna. Syfte: Den här uppsatsen adresserar dessa luckor genom att utforska hur jordbrukare i Moçambique upplever sin hälsa och det stöd som finns tillgängligt för dem i kontexten av klimatförändringarna. Metod: Kvalitativa intervjuer utfördes och analyserades genom tematisk innehållsanalys med de teoretiska ramverken Health belief model (HBM) och Theory of justice som verktyg för att fördjupa resultatdiskussionen. Resultat: Fynden visar att jordbrukarna uppfattar klimatförändringarna som ett stort hot, som påverkar deras möjlighet att försörja sig på jordbruk vilket är sammflätat med deras upplevda hälsa. Deltagarna utryckte oro för framtiden och hur de ska försörja sig och sina familjer. Dessutom förvärrar inadekvat infrastruktur dessa utmaningar. Majoriteten av deltagarna utryckte misstro gentemot regeringen och även om den icke-statliga organisationen Mozambican Farmer’s Union (UNAC) bidrog med insatser i form av föreläsningar utryckte deltagarna en önskan om insatser riktade mot praktiska svårigheter. Slutsats: Den här studien visar på den komplexitet som uppstår i utmaningarna av klimatförändringar och bristfälliga skyddsnät och hur detta i sin tur påverkar jordbrukare i Moçambique. Många av jordbrukarna har tilltro till sitt yrke men misstro till regeringen, de upplever att klimatförändringarna försvårar jordbruket som är starkt sammanflätat med deras upplevda hälsa. HBM och Theory of justice bidrar till värdefulla insikter och perspektiv för utvecklingen av riktade insatser och policyutveckling.

Aim: This study aimed to explore and understand Tanzanian health professionals’ perceptions of barriers for adolescents accessing sexual and reproductive health services.  Methods: A qualitative study was carried out using semi-structured interviews with 16 health professionals. Data were analyzed using thematic analysis. Findings: The study revealed that sexual and reproductive health services are not sufficiently youth-friendly due to the perceived lack of youth-targeted information on existing services toadolescents, and the clinical and pathology focus in service delivery. Social stigma toward adolescent sexuality, lack of knowledge of sexual and reproductive health and rights in the community, and lack of responsible actors in educating adolescents were mentioned as socio-cultural barriers to accessing services. Political statements and policies were perceived to be a socio-political barrier for adolescents accessing sexual and reproductive health services. Conclusion: This study demonstrates that it is important to give attention to health professionals’ perspectives of barriers for adolescents accessing sexual and reproductive health services. Future research and policymakers need to investigate stigmatizing and judgemental attitudes toward adolescent sexuality, in communities and among health professionals, to realize youth-friendly sexual and reproductive health services. The results in this thesis further suggest that policies in adolescent sexual and reproductive health and rights should be clear and consistent for improving the quality of service delivery for adolescents.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka  i vilken utsträckning rektorer medverkar i elevhälsans systematiska hälsofrämjande arbete i svenska grundskolor. Metod: En deskriptiv, kvantitativ tvärsnittsstudie användes som metod för att besvara studiens syfte. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av egenkonstruerade webbenkäter för att samla in data från 200 slumpmässigt utvalda rektorer från grundskolor från hela Sverige. Enkäterna skickades ut till rektorernas e-postadresser tillsammans med ett missivbrev. Av de 200 valda rektorerna deltog 28 % i studien och besvarade enkäten. Resultat: 88 % av rektorerna svarade (n= 51) att elevhälsan aktivt bedriver ett systematiskt hälso-främjande utvecklingsarbete. Majoriteten av rektorerna (n=52) angav att elevhälsan, aktivt bedriver samtliga faser av det systematiska arbetet. Svarsfrekvensen om rektorernas medverkande vid faserna analys, planering, och uppföljning var relativt lika då hälften av rektorerna angav att de medverkade ofta och hälften medverkade varje gång. En skillnad uppstod då 31 % av rektorerna svarade att de sällan medverkade i genomförandefasen.  Den yrkeskategori som nämndes flest gånger som initierar majoriteten av hälsofrämjande insatser var elevhälsoteamen på skolorna som bestod av skolsjuksköteterskor, rektorer, kuratorer, lärare och elever.  51 % av rektorerna angav att det var på rektorns egna initiativ som elevhälsan bedrev ett systematiskt hälsofrämjande utvecklingsarbete på skolan. Fyra rektorer nämnde att elevhälsan var de som utförde hälsofrämjande arbete i skolorna. 80 % av rektorerna ansåg även att deras medverkan var betydelsefull för att elevhälsan ska kunna bedriva ett systematiskt hälsofrämjande arbete i grundskolor. Slutsats: Rektorer initierar, bedriver och medverkar i hälsofrämjande arbete och elevhälsans systematiska hälsofrämjande arbeten inom skolorna. Elevhälsoteam eller elevhälsogruppen som fanns lokalt placerade på skolorna var de som initierade hälsofrämjande insatser. Elevhälsan initierade mycket sällan hälsofrämjande insatser på skolorna. Detta kan ifrågasätta ifall det hälsofrämjande elevhälsoarbete som bedrivs är övergripande eller möter elevernas behov. / Purpose: The purpose of this study was to explore the extent of headmasters’ participation in the systematic health promoting work carried out by the student health service. Method: A quantitative descriptive cross-sectional survey was used to collect the data. The data collection was preformed using a self-designed web survey, through email addresses to collect data from 200 randomly selected headmasters of primary schools from all over Sweden. Of the 200 selected headmasters, 28% (n = 53) attended, and answered the questionnaire.  Result: 88 % of the headmasters reported that the student health service conducted a systematic health promoting work. The majority of the headmasters (n=52) reported that the student health service conducts all of the different stages of the systematic work. The response rate was equal regarding headmaster’s participation, often and every time in the different stages; analyze, planning and follow up. The stage implementation showed a divergence from the other stages when 31 % of the headmasters reported that they rarely participate in this stage. The main profession who initiated health promotion work according to the headmasters was student health teams in the schools, consisting school health nurses, headmasters, teachers, pupils and psychologist. 51 % of the headmasters declared that it was on their initiative that the student health service started the health promotion work. Only four headmaster’s named that the student health service conducted health promotion work in the schools. 80 % of the headmasters felt that their participation was important for the student health service to manage a systematic health promoting work in primary school’s settings. Conclusions: The headmaster’s initiates, conducts and participates in the systematic health promotion work and with the student health service in the primary schools. Student health teams are placed locally at the schools and were the ones who initiated health promotion work. The student health service was very rarely the ones who initiated health promotion work in schools. This may question if the health promoting work witch is conducted in schools are overall or meets the students' health needs.