Tal- och språkutvecklingen är beroende av kunskapen om vad som är språkligt relevant i en talström. Detta innebär förmågan att skilja mellan såväl fonem och segment som ord. Vid undersökning av språkförmågan hos ett barn är det viktigt att bedöma både språkperception och språkproduktion. Behovet av ökad kunskap om fonemdiskrimination hos barn i åldern tre till fem år samt behovet av ett småbarnsanpassat, auditivt diskriminationstest motiverar föreliggande studie. Syftet med studien var att undersöka tre- till femåringars förmåga till fonemdiskrimination av minimala par, utifrån de vanligaste paradigmatiska fonologiska förenklingsprocesserna hos barn. Totalt deltog 34 barn i åldrarna 3;2 – 4;10 år. Femtiofem minimala par presenterades för barnen, som ombads peka på benämnt målord. Resultaten indikerar att förmågan till fonemdiskrimination i den undersökta åldersgruppen är svag, då samtliga barn erhöll låga medelvärden för antal rätta svar. Högst medelvärde för antal rätta svar erhölls hos samtliga barn vid testning av distinktionen /s/ - /t/. Skillnaden i medelvärde för distinktionen /s/ - /t/ och övriga distinktioners medelvärden var statistiskt signifikant. De äldre barnen i stickprovet erhöll högre medelvärden inom samtliga fonemdistinktioner, men en signifikant skillnad mellan åldersgrupperna förekom endast för fonemdistinktionen /f/ - /p/. Resultaten diskuteras utifrån ordkunskap, ordpreferenser, fonemposition och bildmaterialets utformning. Studien har bidragit till ökad kunskap kring tre till femåringars förmåga att diskriminera mellan minimala par. En vidareutveckling av testmaterialet kan ge goda förutsättningar för fortsatt användande. Nyckelord: Fonologisk utveckling, fonemdiskrimination, minimala par.

När språkliga svårigheter uppträder hos barn är kontakt med logoped aktuell för att kunna identifiera vilken typ av svårighet som föreligger hos barnet och för att kunna planera interventionen. En språklig aspekt som bör undersökas är den fonologiska förmågan som vanligen undersöks med hjälp av ett test. LINUS är ett sådant test som nyutvecklat och används i föreliggande studie för att undersöka fonologin hos barn i åldrarna 5-6 år med typisk utveckling. Syftet i föreliggande studie var att undersöka fonologin hos barn med typisk utveckling och ta fram referensdata för kortversionen av LINUS för barn i åldrarna 5-6 år. Av intresse var även att undersöka om det förelåg skillnader i resultat mellan pojkar och flickor och mellan åldrarna 5-5;6 och 5;6-6. De barn som deltog i studien hade alla svenska som modersmål, ingen hade känd hörselnedsättning eller någon tidigare eller pågående kontakt med logoped/talpedagog. Hela gruppen bestod av 70 barn; 35 pojkar och 35 flickor. Halvårsintervallen bestod av 32 yngre barn och 38 äldre barn. Resultatet visar att barn i 5-årsåldern har god fonologisk förmåga och har etablerat samtliga fonem bortsett från /s/ och /r/. En statistiskt signifikant skillnad mellan könen avseende etablering av fonemet /r/ framkom, där fonemet föreföll svårare bland pojkarna.

The present study aims to investigate the phonological development of typically developing monolingual Swedish speaking children aged three to four years. The result could be used in the standardization of a new phonological test material for clinical speech and language pathology assessments. One-hundred and thirty four children aged three and four years (73 girls and 61 boys) were assessed with the new material. The children were tested in kindergartens in three communities in southeastern Sweden. Their assessments were audio recorded, transcribed phonetically and analyzed with Percentage Phonemes Correct (PPC) and Percentage of Words Correct (PWC). An analysis of speech error patterns of substitutions of phonemes, reduction of consonant clusters and word structural deviations was conducted. The data recorded from the children were divided and analyzed in four semi-annual intervals and two annual intervals. The result shows a clear developmental trend with children in the older age group having a higher PPC and PWC than the younger children. Significant differences were found between the groups in annual intervals. Significant differences could only be demonstrated between the youngest age group and the other groups at semi-annual intervals. No significant gender differences were observed. Most of the errors of individual phonemes and consonant clusters among children in all age groups were distortions rather than substitutions, but the younger children simplified consonant clusters more often.

Föreliggande studie syftar till att undersöka fonologisk förmåga samt samla referensdata till kortversionen av det fonologiska bedömningsmaterialet Linköpingsundersökningen (LINUS) för svenska barn i åldersgruppen 4–5 år. Totalt medverkade 70 barn, 43 flickor och 27 pojkar (medelålder 54 månader). Barnen rekryterades på förskolor i områden som låg nära det socioekonomiska medelvärdet för riket. I studien bedömdes vilka fonem och konsonantförbindelser som fanns etablerade hos barnen. Percentage Phonemes Correct (PPC) och Percentage Words Correct (PWC) beräknades och förekomst av strukturavvikelser analyserades. Barnen delades upp i två halvårsgrupper (4;0–4;6 och 4;6–5;0). Vid jämförelse mellan de två grupperna visades att de fonem och konsonantförbindelser som etablerats var mycket lika. Det fanns statistiskt signifikanta skillnader mellan halvårsgrupperna gällande PPC och PWC, där den äldre halvårsgruppen hade en större andel korrekta fonem (p=0,02) samt ord (p=0,02). Den yngre halvårsgruppen hade en större förekomst av interdentalisering (s→θ) (p=0,03) och palatalisering av /s/ (s→ɕ) (p=0,003). Skillnaden mellan halvårsgrupperna var statistiskt signifikant. Materialet kan användas av svenska logopeder för bedömning av barns fonologi. / The study objective was to investigate phonological ability in children aged 4–5 years and to assemble reference data for the short version of the Swedish phonological assessment material, Linköpingsundersökningen (LINUS). In total, 70 children participated in the study, 43 girls and 27 boys (average age 54 months). The children were recruited at preschools in areas that were socioeconomically close to the national average. An assessment was made of the children’s phonology using the short version of the new phonological material. Percentage Phonemes Correct (PPC) and Percentage Words Correct (PWC) were calculated and word structure deviations were analyzed. The children were divided into two half-year groups (4;0–4;6 and 4;6–5;0). When comparing the results of the two age groups similarities regarding acquired phonemes and consonant clusters were found. Significant differences in PPC (p=0,02) and PWC (p=0,02) were found between the two half-year groups where the older group had a higher proportion of correct phonemes (94,2 %) and words (76,1 %). Interdentalization (s→θ) (p =0,03), and palatalization of /s/ (s→ɕ) (p =0,003) were more present in the younger age group and there was a significant difference between the two half-year groups. This material can be used by Speech-Language Pathologists in Sweden for phonological screening.

Föreliggande studie syftade till att undersöka fonologin hos svensktalande barn mellan 3 och 4 år. I studien medverkar 69 barn, varav 33 pojkar och 36 flickor. Bedömningen genomfördes med ett nytt fonologisk bedömningsmaterial, LINUS kortversion. Testerna utfördes i områden belägna i tre kommuner i sydöstra Sverige där socioekonomisk status låg nära riksgenomsnittet. Bedömningarna spelades in, transkriberades och analyserades av två bedömare. Analysen bestod av Percentage of Word Correct (PWC), Percentage of Phonemes Correct (PPC), förekomst av assimilation, metates och epentes, förenkling av konsonantförbindelse, vokal- och konsonantsubstitution, reduplikation samt utelämning av obetonad stavelse och enskild konsonant. Vidare bedömdes vilka fonem som var etablerade hos barnen. Kriteriet för etablering av fonem sattes till > 90 % korrekt producerat fonem hos > 90 % av barnen. Tolv av svenskans 18 konsonantfonem var etablerade hos svensktalande treåringar med typisk språkutveckling. De fonem som vållade mest svårigheter var /ɧ/, /r/, /ʈ/ och /ɕ/. Genomsnittlig PWC var 61,3 % och genomsnittlig PPC var 88,7 %.  Inga statistiskt signifikanta skillnader hittades mellan könen eller halvårsgrupperna gällande PWC och PPC. Förekomst av assimilation, metates och epentes, förenkling av konsonantförbindelse, vokal- och konsonantsubstitution, reduplikation samt utelämning av obetonad stavelse och enskild konsonant hittades. Den mest förekommande avvikelsen var substitution medan den minst förekommande var reduplikation. / The present study aimed to examine the phonology of typically developed Swedish-speaking children between 3 and 4 years of age. Sixty-nine children; 33 boys and 36 girls were assessed with the short version of a new phonological assessment material called LINUS. The tests were conducted in areas located in three municipalities in southeastern Sweden, where socioeconomic status was close to the national average. Audio-recordings of the assessments were transcribed and analyzed by the authors. The analysis consisted of Percentage of Word Correct (PWC), Percentage of Phonemes Correct (PPC), the presence of assimilation, metathesis and epenthesis, cluster reduction, vowel and consonant substitution, reduplication and deletion of unstressed syllables or single consonants. Further identification was made of the phonemes that were established. The criterion for the establishment of phonemes was set to > 90 % correct produced phonemes in > 90 % of the children. Twelve of the 18 Swedish consonant phonemes were established by Swedish-speaking three year olds with typical language development. The phonemes which caused most trouble were /ɧ/, /r/, /ʈ/ and /ɕ/. Average PWC was 61.3 % and average PPC was 88.7 %. No significant differences were found between gender or the two age groups regarding PWC and PPC. Presence of assimilation, metathesis and epenthesis, cluster reduction, vowel and consonant substitution, reduplication and deletion of unstressed syllables or single consonants were found. The most common deviation was found to be substitution and the least occurring deviation was reduplication.

The aim of this study was to describe the phonological development of Finnish children and to compare phonological development between monolingual Finnish speaking children in Finland and monolingual Swedish speaking children living in Sweden. Twenty Finnish children between 3;1 and 4;10 years old participated in the study. The test used for the Finnish children was a newly established Finnish phonology test, based on the same principles as the Swedish phonology test LINUS. Earlier collected data of Swedish children matching the Finnish participants were used for the comparison between language groups. Comparable words and phonological structures were selected for the comparison. The comparison was made with the measures Whole Word Match (WWM), Word Shape Match (WSM) and Percentage Consonants Correct (PCC). The Finnish children performed well regarding most structures but many of them did not yet master the phonemes /s/, /r/, /d/, word initial consonant clusters and word medial heterosyllabic clusters with /r/. Similar results have been found in earlier studies. No significant differences were found between the two language groups except regarding the phoneme /d/ and consonant cluster /tr/, where the Swedish children performed significantly better. These differences might be explained by the differences between the two languages. For instance, the phoneme /d/ and word initial consonant clusters are more common in the Swedish language than in the Finnish language. Due to the small number of participants, the results cannot be generalized. The huge differences between the two languages, make comparisons complicated and are discussed. / Denna studie hade som syfte att beskriva finsktalande barns fonologiska utveckling samt göra jämförelser i fonologisk språkutveckling mellan enspråkigt finsktalande barn i Finland och enspråkigt svensktalande barn i Sverige. I studien deltog 20 finsktalande barn i åldern 3;1 - 4;10 år, varav 9 var flickor och 11 var pojkar. För testning av finsktalande barn användes ett nyskapat finskt testmaterial som motsvarar det svenska LINUS-testet. Data från svenska barn, som matchade de finska barnen avseende ålder och kön, hämtades från ett redan insamlat svenskt material. Jämförbara strukturer och ord valdes ut för att kunna jämföra språkutvecklingen mellan grupperna. Som jämförande mått användes Whole Word Match (WWM), Word Shape Match (WSM) och Percentage Consonants Correct (PCC). Finsktalande barn presterade överlag väl i de fonologiska mätningarna men uppvisade fortfarande svårigheter med fonemen /s/, /r/, /d/, ordinitiala konsonantkluster samt ordmediala konsonantmöten som involverar /r/. Resultatet stämmer överens med tidigare studier. I jämförelsen mellan de finska och svenska barnen framkom inga signifikanta skillnader förutom avseende ordinitialt /d/ och konsonantklustret /tr/, där de svensktalande barnen presterade signifikant bättre. Dessa skillnader kan eventuellt förklaras av olikheter mellan språken, exempelvis förekommer både fonemet /d/ och ordinitiala konsonantkluster mer sällan i finskan. På grund av lågt deltagarantal går resultatet inte att generalisera. Även de stora skillnaderna mellan språken försvårade en tillförlitlig jämförelse i språkutveckling mellan finsk- och svensktalande barn, något som diskuteras i arbetet.

A new phonological test, LINUS, for Swedish-speaking children between the ages of three and seven, has been developed at the speech and language pathology department at Linköping University. The aim of the present study was to create a reference manual for the long version of the new test. The participants in the present study were children between the ages of five to seven in a medium-sized municipality in the Northern part of Kalmar County, Sweden. In total, 124 native Swedish-speaking children (58 girls and 66 boys) with typical language development participated. The children were divided into two age groups, 5;0-5;11;31 and 6;0-6;11;31 years. The collected data was analysed with respect to acquisition of phonemes and word structure processes. Percentage of correctly produced words (PWC), consonants (PCC) and vowels (PVC) were calculated.All phonemes, except /s/, were established in both age groups. The phoneme /s/ was found to be either substituted or distorted. Among the 5-year old children /s/ was established for 84%, substitutions of /s/ were found in 7% and distortions were found in 23%. Among the 6-year old children /s/ was established for 88%. Substitutions of /s/ were found in 3% and distortions in 16% of the 6-year old children. The phoneme /r/ proved to be a borderline case for acquisition in the younger age group (91%). The most common word structure process in both groups was assimilation. A significant difference between the two age groups was found for assimilation (p=0,022), with lower occurrence in the older group. Two-consonant clusters (CC) and three-consonant clusters (CCC) were not frequently reduced, although it was found that CC-clusters were reduced more frequently than CCC-clusters. Both the age groups had high percentages of correctly produced words, consonants and vowels. The analysis revealed the following results: PWC for 5-years olds was 93% and 6-years olds 97%. PCC for 5-year olds was 98% and for 6-year olds 99%. PVC for both age groups was 100%. An age difference was shown for PWC, but not for the other measures. No gender differences were found. / Ett nytt fonologiskt testmaterial, LINUS, är framtaget för svensktalande barn. I föreliggande studie har referensmaterial till den långa versionen av det nya testet insamlats bland barn 5-7 år i en mellanstor kommun i norra Kalmar län. Totalt deltog 124 barn (58 flickor och 66 pojkar) med svenska som modersmål och typisk språkutveckling. Barnen delades upp i två åldersintervall, 5;0-5;11;31 och 6;0-6;11;31 år. Det insamlade materialet analyserades avseende etablering av fonem och konsonantkombinationer, samt förekomst av ordstrukturprocesser. Andelsmått för korrekt uttalade ord (PWC), konsonanter (PCC) och vokaler (PVC) beräknades.Samtliga fonem, utom /s/, var etablerade i båda åldersgrupperna. Fonemet /s/ realiserades med substitutioner eller kvalitativt marginella avvikelser (KMA). I 5-årsgruppen var /s/ etablerat för 84% av deltagarna. Bland 5-åringarna förekom substitutioner av /s/ hos 7% och KMA förekom hos 23%. I 6-årsgruppen var /s/ etablerat till 88%, och det förekom substitutioner hos 3% av 6-åringarna, och KMA förekom hos 16%. Fonemet /r/ visade sig vara ett gränsfall avseende etablering för den yngre åldersgruppen (91%). Den vanligaste ordstrukturprocessen för båda grupperna var assimilationer. Signifikanta skillnader mellan de två åldersgrupperna återfanns avseende assimilationer, p=0,022. Förekomsten av assimilationer minskade med stigande ålder. Tvåkonsonantskombinationer (CC) och trekonsonantskombinationer (CCC) visade sig ej vara påverkade av förenklingar i någon större grad. Dock visade sig CC-kombinationer vara mer utsatta för förenklingar än CCC-kombinationer. Båda åldersgrupperna hade höga andelar korrekt uttalade ord, konsonanter och vokaler. De två grupperna fick följande resultat: PWC för 5-åringar var 93% och 6-åringar 97%. PCC var 98% respektive 99% för grupperna. PVC var 100% för båda åldersgrupperna. Åldersskillnader kunde ses för PWC, dock inte för de andra måtten. Inga könsskillnader noterades.

Prosody can be characterized as the rhythm and the melody of speech. Prosodic features convey emotions, thoughts and geographic origins of each individual. Spoken language without prosody would be monotonous, without variations in loudness and rate. Children with cochlear implants perceive speech in a different way than children with normal hearing. Consequently the speech produced by a child with cochlear implants may sound different. The purpose of this study was to examine prosodic skills in Swedish children with cochlear implants and to compare them with the prosodic skills in Swedish children with normal hearing. The purpose of the study was also to examine differences between these two groups and to characterize those differences. Eight children with cochlear implants and eight controls matched to age, sex and regional accent were included in the study. The children’s production and perception of prosody was tested. The results show that there are differences in prosodic skills between the children with cochlear implants and their matched controls at word, phrase and discourse levels. The differences were significant in production but not in perception. Observed differences in the speech of the children with cochlear implants included omission of unstressed syllables and function words, difficulties producing contrast of tonal word accents and pro-longed maintenance of phonological processes. The study contributes to the knowledge about prosodic and linguistic skills in Swedish children with cochlear implants.

<p>Prosody can be characterized as the rhythm and the melody of speech. Prosodic features convey emotions, thoughts and geographic origins of each individual. Spoken language without prosody would be monotonous, without variations in loudness and rate. Children with cochlear implants perceive speech in a different way than children with normal hearing. Consequently the speech produced by a child with cochlear implants may sound different.</p><p>The purpose of this study was to examine prosodic skills in Swedish children with cochlear implants and to compare them with the prosodic skills in Swedish children with normal hearing. The purpose of the study was also to examine differences between these two groups and to characterize those differences.</p><p>Eight children with cochlear implants and eight controls matched to age, sex and regional accent were included in the study. The children’s production and perception of prosody was tested.</p><p>The results show that there are differences in prosodic skills between the children with cochlear implants and their matched controls at word, phrase and discourse levels. The differences were significant in production but not in perception. Observed differences in the speech of the children with cochlear implants included omission of unstressed syllables and function words, difficulties producing contrast of tonal word accents and pro-longed maintenance of phonological processes.</p><p>The study contributes to the knowledge about prosodic and linguistic skills in Swedish children with cochlear implants.</p>

Children with pronunciation difficulties are at risk of consequences later on, such as reading and writing difficulties. Problems with pronunciation could make a child less intelligible and affect their ability to discriminate between different speech sounds. To facilitate the assessment of pronunciation difficulties it is necessary to use appropriate and updated assessment tools suitable to analyze the children’s phonological development. The Swedish pronunciation test, Bedömning Av Fonologi (B.A.F.), has therefore been developed. This new test can be used by professionals to evaluate the phonological realisations of children. The purpose of this study was to gather normative data of 4 and 5 year olds for B.A.F. and to investigate if girls and boys performed differently concerning the pronunciation of the words in B.A.F. Furthermore, the intention was to investigate if there was any correlation in the performance of the words in B.A.F. with oral motor precision (by oral motor movements tasks), oral motor speed (by repeating syllables) as well as auditory perception (by repetition of nonwords). 63 children (36 girls and 27 boys) in the ages of 48 to 71 months participated in the study. The results showed that by using B.A.F. it is possible to see that the number of correctly pronounced words increases with age. Further, the results indicated that children in the ages of four and five had established /p, t, k, d, f, v, j, h, l, m, n/ and /ŋ/ and all the vocals except /y:/ and /Y/. The only speech sound that did not prove to be established was /r/. Neither the 4 nor the 5 year olds had established consonant clusters containing /r/. A significant correlation was found between oral motor speed and correctly pronounced words in B.A.F. The children’s auditory perception also correlated with the number of correctly pronounced words in B.A.F. This study suggests that skills concerning auditory perception and oral motor speed have more effect on pronunciation skills than oral motor precision. The results gave no indication of a difference in pronunciation between girls and boys. / Barn med uttalssvårigheter löper risk för senare konsekvenser, som exempelvis läs- och skrivsvårigheter. Problem med uttal kan göra ett barn svårförståeligt för omgivningen och kan påverka förmågan att särskilja mellan språkljud. För att underlätta bedömningen av uttalssvårigheter behövs uttalstest som är aktuella och anpassade efter barns utveckling. Därför har det nya uttalstestet Bedömning Av Fonologi (B.A.F.) producerats. Med hjälp av B.A.F. kan barns fonologi undersökas genom uttal av språkljud i ord. Denna studie syftade till att ta fram normativa data för testet hos 4- och 5-åringar. Studien syftade även till att undersöka om några skillnader mellan könen gällande prestationen på B.A.F. fanns samt om något samband mellan uttal av orden i B.A.F. och ett antal uppgifter som mätte oralmotorisk precision (oralmotoriska rörelser) och snabbhet (upprepning av stavelser), samt auditiv perception (repetition av nonord) kunde påvisas. I studien deltog 63 barn (36 flickor och 27 pojkar) i åldrarna 4;0 år till 5;11 år. Under analysen delades barnen in i grupper av halvårsintervall. Resultaten visade att man i B.A.F. kan se att antal korrekt uttalade ord ökar i linje med stigande ålder. Det påvisades även att barn i fyra- och fem årsåldern etablerat /p, t, k, d, f, v, j, h, l, m, n/ och /ŋ/ samt alla vokaler utom /y:/ och /Y/. Det enda konsonantfonem som ej visade sig vara etablerat i dessa åldrar var /r/. Ingen av åldersgrupperna hade heller etablerat kluster innehållandes /r/. Ett signifikant samband kunde påvisas mellan oralmotorisk snabbhet och antal korrekt uttalade ord i B.A.F. Även barnens auditiva perception korrelerade signifikant med antal korrekt uttalade ord i B.A.F. Föreliggande studie tyder på att auditiv perception och oralmotorisk snabbhet har ett större samband med uttalet än oralmotorisk precision. Inga uttalsskillnader mellan könen framkom.