Kontoret är för många en plats där mycket tid spenderas, men COVID-19 pandemin förändradedrastiskt detta. Kontorsarbete utfördes hemma och när moderna verktyg möjliggjorde arbete på distans har kontorets roll ifrågasatts. Så omskrivbordsarbetet kan utföras på distans, innebär det att kontoret är en plats för social interaktion? Forskare och företag som arbetar inom området antydde redan innan pandemin att framtidenskontor kommer vara en social plats för möten, teamarbete och kommunikation (Harris, 2015;Stiefel, Rief, & Bauer, 2017). Detta visar ett behov på att undersöka vad för kvaliteter kontoret behöver för att skapa hållbara sociala utrymmen. Syftet med examensarbetet är att utifrån en utredning och kartläggning av socialt hållbara arkitektoniska indikatorer, ta fram schematiska upplägg för framtidens kontorsutrymmen samt illustrera applikationen av dessa på ett befintligt kontor. Examensarbetets mål är att utforska och kartlägga indikatorer som skapar arkitektoniskt socialt hållbara miljöer samt att undersöka behoven och önskemålen av och på kontorsutrymmen utifrån ett framtidsperspektiv och förändringarnaCOVID-19-pandemin har medfört. Vidare är målet att utifrån framtagna indikatorer analysera Krook& Tjäders befintliga kontor i Göteborg, samt ta fram ett lokalprogram och ett gestaltnings förslag som skapar, bibehåller och ökar social hållbarhet i lokalerna. Examensarbetes metodik har genomförts enligt teorin för Research design. Arbetet inledes med en iterativ analys av kontorets historia, kontoret idag och framtidens kontor efterpandemin, baserat på litteraturstudie och en enkätundersökning för att identifiera relevanta indikatorer. Detta presenteras sedan i ett schematiskt upplägg i form av en syntes. Syntesen lyfter fram ett antal indikatorer som bedöms vara viktiga att beakta vid skapandet av kontorsmiljöer. I avsnittet visualiseras även sammanhang bådeövergripande för ett kontor och indelat i dessenskilda arbetsutrymmen. Detta ligger sedantill grund för platsanalys och framtagande av lokalprogram och gestaltningsförslag på Krook &Tjäders befintliga kontor i Göteborg. Gestaltningsförslaget ger ett exempel på hur framtagna indikatorer kan nyttjas för analys och utformning av kontorsmiljöer och dess sociala arbetsytor. Resultatet är specifikt för ett kontor och bör endast betraktas som diskussions underlag som kan inspirera vid utformningen av utrymmen i andra kontor.

Kontoren har ekat tomma sedan pandemins start och många har blivit tvungna att arbeta hemifrån. Arbetsgivarna står nu därför inför en stor utmaning i att få tillbaka sina anställda till kontoret utan tvångsmedel. Hemarbetet har gett smak för ökad kontroll och frihetsgrad över arbetsplatsen och har därför blivit en mer bekväm och trivsam plats att arbeta på jämfört med kontoret, men de sociala tillfällena med kollegor uteblir hemma i vardagsrummet. Vilken roll kommer kontoren ha i framtiden, blir kontoret det sociala vardagsrummet för de anställda? Enligt Christina Bodin Danielsson påverkar miljön på arbetsplatsen vår hälsa och välbefinnande. Beroende på hur vi utformar kontoren, kan vi påverka hur de anställda trivs, mår och presterar på arbetsplatsen (Arbetsplatsenifokus, 2020). Forskningsfrågorna som arbetet ska ge svar på är (1) På vilket sätt har de utvalda komponenterna betydelse för utformningen av ett kontor för att uppnå ett socialt hållbart och trivsamt kontor? och (2) Hur kan ett befintligt kontors rumsliga design utformas för att öka social hållbarhet och trivsel? Syftet med kandidatarbetet är att utifrån en utredning av arkitektoniska aspekter, belysa huvudkomponenter som är viktiga vid utformningen av kontor. Samt konceptuellt applicera dessa på ett befintligt kontor genom ett gestaltningsförslag. Under arbetets gång kommer vi ha ett nära samarbete med Hitachi Energy, som är stationerat i Landskrona. Genom enkäter, intervjuer och platsbesök får vi förståelse över hur kontoret ser ut idag och vilka önskemål de anställda har på utformningen. Arbetet har landat i ett gestaltningsförslag för hur deras kontor kan utformas för att skapa en mer socialt hållbar och inbjudande arbetsplats. Studien visar på att kontorets utformning har stor betydelse för hur de anställda mår, trivs och presterar på arbetsplatsen. Vi hoppas genom kandidatarbetet kunna bidra med kunskap för att göra kontorsmiljöer mer socialt hållbara. Resultatet av pandemins påverkan på kontoren är ännu obesvarat, men det förväntas landa i en kombination av hemarbete och att arbeta på kontoret. Stor vikt kommer därför behöva läggas på att kontoret blir den sociala knutpunkten för de anställda. Med fler platser för de sociala tillfällena och fokus på samhörighet mellan medarbetare, bidrar vi till högre kreativitet och engagemang. / The offices have been empty since the start of the pandemic and many have been forced to work from home. Employers therefore face a major challenge in getting their employees back to the office without coercive measures. The home office has increased employees’ control and degree of freedom on the layout of the workplace and has therefore been experienced as a more pleasant workplace than the office, but at the same time social interactions with colleagues are lacking in the home office. What role will the office play in the future? Will the office become the social livingroom for employees? According to Christina Bodin Danielsson, the workplace environment affects our health and well being. Depending on how the office is designed, we can influence how the employees feel and perform (Arbetsplatsenifokus, 2020). The research questions are (1) In what way a series of selected components are important for the design of an office in order to achieve a socially sustainable and pleasant office? and (2) How can spatial design of an existing office be developed to increase social sustainability and well-being? The purpose of the bachelor thesis is, on the basis of an investigation of architectural aspects, to highlight the main components that are important in office design and conceptually apply these to an existing office through a design proposal. During the work we have had a collaboration with the company Hitachi Energy, based in Landskrona. Through surveys, interviews and site visits, we gained an understanding of what the office looks like today and the employees’ wishes about the design. The work has landed in a design proposal of how the office can be designed to create a more socially sustainable and inviting workplace. The study shows that the design of the office is of great importance for how employees feel comfortable and perform in the workplace. Through the bachelor thesis, we hope to be able to contribute knowledge to make office environments more socially sustainable. The result of the pandemic’s impact on the office is still to be defined, but it is expected that it will lead to a combination of working from home and working in an office. Great emphasis will need to be put on the office becoming a social hub for the employees. With more places for social interaction and a focus on togetherness between employees, the office could also allow higher creativity and commitment.

This thesis examined the future office by interviewing 16 participants according to the Delphi method. Participants were given the opportunity to share their individual opinions related to ten introductory questions. All participants then continued the interview by participating in a feedback session that would form the basis of a future scenario for the office. According to the participants, the spread of Covid-19 has been a catalyst for the office's development. Environmental focus is high in the future when employees can take meetings from any place they prefer, instead of traveling the world to meet customers. Efficiency enables work regardless of workplace and thanks to digital tools and platforms, the employee can work anywhere at any time. What was somewhat more difficult to discern was the development of demand for offices. Although there were some aspects that all participants agreed on, it was possible to distinguish a lot of aspects that they thought about in different ways. There were different opinions from each stakeholder group regarding demand, rental levels, vacancies and other market factors that drive the market forward, as well as who will win and lose if the market moves on to a market characterised by flexible work. / Detta examensarbete undersökte det framtida kontoret genom att intervjua 16 deltagare enligt Delphi-metoden. Deltagarna fick möjlighet att dela sina individuella åsikter tillhörande tio inledande frågor. Alla deltagare fortsatte därefter intervjun genom att delta i en feedback- session som skulle ligga till grund för ett framtida scenario för kontoret. Enligt deltagarna har spridningen av Covid-19 varit en katalysator för kontorets utveckling. Miljöfokus är högt i framtiden när anställda kan ta möten från vilken plats de helst föredrar, istället för att resa världen för att träffa kunder. Effektivitet möjliggör arbete oavsett arbetsplats och tack vare digitala verktyg och plattformar kan medarbetaren arbeta var som helst när som helst. Det som var något svårare att urskilja var utvecklingen av efterfrågan på kontor. Trots att det fanns en del aspekter som alla deltagare höll med varandra om gick det att urskilja en hel del aspekter som de tyckte mycket olika om. Det framkom olika åsikter från varje intressent angående efterfrågan, hyresnivåer, vakanser och andra marknadsfaktorer som driver marknaden framåt, liksom vem som kommer att vinna och förlora om marknaden går vidare till en marknad som kännetecknas av flexibelt arbete.

Efter utbrottet av Covid-19-pandemin blev distansarbete den plötsliga normen för kontorsanställda. Trots att pandemin officiellt har förklarats vara över har många anställda fortsatt att arbeta hemifrån till viss grad. Detta fenomen har resulterat i att arbetsgivare börjat utforska nya arbetssätt för sina anställda. Vissa arbetsgivare har valt att förbjuda hemarbete då de anser att anställda inte utför sitt jobb lika effektivt hemifrån, men även på grund av de vill bibehålla eller stärka sammanhållningen genom det fysiska mötet på kontoret. Å andra sidan främjar vissa arbetsgivare distansarbete och beaktar det som en möjlighet till ökad frihet för sina anställda samtidigt som det minskar behovet av kontorsutrymme. För fastighetsägare kan ökade vakanser på längre sikt leda till sänkta fastighetsvärden. Därför är det i deras intresse att skapa attraktiva kontorsmiljöer som anpassas till det nya arbetssättet och fortsätter att locka hyresgäster. Syftet med studien var att identifiera de olika komponenterna som anses vara viktiga för framtidens kontorsutformning. För att uppnå precisa resultat valde vi att använda en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer av fastighetsägare, hyresgäster, arbetsplatsstrateger och förvaltare. Genom detta kunde vi få ett brett spektrum av åsikter och perspektiv. Resultatet visade att en behovsanalys kommer att vara avgörande vid utformning av framtidens kontor. För att locka tillbaka de anställda till kontoret är det viktigt att de upplever att kontorsmiljön överträffar fördelarna med att arbeta hemifrån. Detta kan åstadkommas genom att erbjuda möjligheter till ostört arbete i separata rum, tillgång till gemensamma servicetjänster i byggnaden och flexibilitet. Ett nyckelord som framkom i många av respondenternas resonemang var aktivitetsbaserat. Genom en analys där tre marknadsföringsteorier tillämpas på respondenternas svar och de utvalda avgörande komponenterna kunde vi i diskussionen komma fram till att det snarare kommer att växa fram en ny typ av kontorsutformning. Denna typ kan komma att kallas för “Analysbaserad” där det viktigaste är att en behovsanalys för varje enskild hyresgäst görs. / After the outbreak of the Covid-19 pandemic, remote work became the sudden norm for office employees. Despite the official declaration of the end of the pandemic, many employees have continued to work from home. This phenomenon has led employers to explore new ways of working for their employees. Some employers have chosen to prohibit remote work, as they believe that employees are not as productive when working from homeand because they want to maintain or strengthen employee relationships through physical interaction in the office. Other employers promote remote work and see it as an opportunity to provide increased freedom for their employees while reducing the need for office space. For property owners, increased vacancies in the long term can result in decreased property values. Therefore, it is in their interest to create attractive office environments that adapt to the new way of working and continue to attract tenants. The purpose of the study was to identify the different components considered important for the future design of offices. To achieve precise results, we chose to use a qualitative research method with semi-structured interviews of property owners, tenants, workplace strategists, and facility managers.Through this approach, we were able to obtain a broad spectrum of opinions and perspectives.  The results showed that an “analysis of needs” will be crucial in designing the offices of the future. To attract employees back to the office, it is important that they perceive the office environment as surpassing the benefits of working from home. This can be achieved by offering opportunities for uninterrupted work in separate rooms, access to shared services within the building, and flexibility. A keyword that emerged in the reasoning of many respondents was activity-based office design. After analyzing the respondents' answers and determining key components, we concluded that a new type of office design is likely to emerge. We choose to call this type "Analysis-based," where the most important aspect is conducting a “analysis of needs” for each tenant.

Cellkontor är en av de äldsta kontorstyperna som fortfarande används frekvent i dagens samhälle. Ett cellkontor är en statisk miljö som brukare har svårt att anpassa sig efter tiden i en konkurrerande miljö. För att motverka bristen på flexibilitet betonas en ny form av flexibilitet som framgångsfaktor för framtidens kontor. Den nya formen av flexibilitet beskrivs som ett agilt förhållningssätt. Det agila förhållningssättet tillåter verksamheter att bemöta oförutsägbara förändringar genom anpassningsbara kontorsmiljöer. Studien har utrett och identifierat indikatorer som korrelerar med brukares ställningstagande och utformningens betydelse för en anpassningsbar cellkontorsmiljö. De valda tillvägagångssätten för denna undersökning är fallstudie och erfarenhetsåterföring. Det avgränsade fallet är användningsbarhet av cellkontor, där olika infallsvinklar som anpassningsbarhet, samhörighet, individualitet, ergonomi, ljussättning och stimulering studeras. Fallstudien kommer att bestå av intervjuer, enkäter och observationer. Enkätsvaren påvisar även att brukare värdesätter möjligheten att utföra ansträngande och koncentrationskrävande arbetsuppgifter i cellerna, likväl som hemmet på grund av avskildheten och individualiteten. Däremot beskriver brukarna en avsaknad av kreativa ytor, samarbetsplatser och öppna interaktionsytor på båda kontoren. Detta är tre av de mest nämnda punkterna som brukarna saknar. Samtliga chefer beskriver hur cellkontoret har bristande flexibilitet. Cheferna poängterar hur lokalerna är utformade för fåtal ändamål. Vidare beskrivs hur medarbetare aktivt måste lämna sin cell vid samarbetsorienterade arbetsuppgifter och pekar på en efterfrågan av informella mötesplatser och multifunktionella ytor. Takten på utvecklingen av trender och skiftet av fokusområden ger en indikation på vad ett kontor ska bistå med och nya kravställningar från brukare. Fler personliga möten, ökade omstruktureringar samt ökad flexibilitet kring geografisk placering har givit upphov till ett skifte i vilka krav brukare ställer: större utbud av varierande miljöer, fler informella mötesplatser. Fler kontorsanställda ser fördelarna och möjligheterna med arbete på olika geografiska platser. Kontorets roll har förändrats och behöver numera erbjuda miljöer som lockar medarbetare till kontoret. För att garantera hållbara miljöer behöver såväl de fysiska som sociala funktionerna stödjas i samtliga ytor på kontoret, medan miljöer för koncentrationskrävande arbetsuppgifter kan tillgodoses på annan plats i större utsträckning. Pandemin har visat att en ökad acceptans för flexibelt arbetande, samtidigt som de snabba omställningarna indikerar att kontoren behöver en hög flexibilitetsgrad för att smidigt kunna anpassa sig till nya behov. Flexibilitet i praktiken handlar till stor del av möjligheter att kunna variera miljöer och aktiviteter. Agila arbetsplatser representerar nästa viktiga steg i arbetsplatsens utveckling. En anpassningsbar kontorsmiljö möjliggör för brukare att tillgodose grundläggande arbetsrelaterade behov såväl som individuella och varierande behov. / Cell offices are one of the oldest office types that are still frequently used today. A cell office is a static environment that users have difficulty adapting to over time in a competitive environment. To counteract the lack of flexibility, a new form of flexibility is emphasized as a success factor for the offices of the future. The new form of flexibility is described as an agile approach. The agile approach allows businesses to respond to unpredictable changes through adaptable office environments. The study has investigated and identified indicators that correlate with users' attitudes and the importance of design for an adaptable cell office environment. The chosen approaches for this study are case study, literature study and architectural guidance. The delimited case is the usability of cell offices, where different angles of approach such as adaptability, belonging, individuality, ergonomics, lighting, and stimulation are studied. The case study will consist of interviews, questionnaires, and observations.  The survey results show that users value the opportunity to perform strenuous and concentration-demanding tasks in the cells, as well as at home due to the privacy and individuality. On the other hand, users describe a lack of creative spaces, collaborative spaces, and interaction spaces. These are three of the most mentioned points that users are missing. All managers describe how the cell offices lacks flexibility. The managers mention how the offices are designed for few purposes. They also describe how employees must actively leave their cell for collaborative tasks and points to a demand for informal meeting spaces and multifunctional spaces. The pace of development of trends and the shift of focus has given an indication to what role the office will have and which requirements it needs to meet with regard to users. An increase of personal meetings, readjustments and increased flexibility regarding geographical location have given rise to a shift in what demands users make: greater range of varying spaces and more informal meeting places. Office workers are realizing the benefits and opportunities of working in different geographical locations. The role of the office has shifted, were the indoor spaces need to attract employees to the office. To ensure sustainable office environments, both the physical and social functions need to be supported in all areas of the office, while environments for concentration-demanding tasks can be met elsewhere to a greater extent. The pandemic has shown that there is an increased acceptance of flexible working, while the rapid changes indicate that office spaces need a higher degree of flexibility for adapting to new needs. Flexibility in practice is mainly about opportunities of varying environments and activities. Agile workplaces represent the next important step in workplace development. An adaptable office environment enables users to meet basic work-related needs as well as individual and varying needs.