Technology in the workplace has helped increase the rate of production and speed at which business occur. As these technologies advance, humans are becoming more efficient and more productive than ever before. The impact of technology on work, has consistently changed the way human across every industry do their jobs. In fact, the latest advancements in artificial intelligence (AI) has the potential to further influence a greater shift in the way human accomplish job tasks. Because artificial intelligence is a technology based on augmenting human, we can use this advantage to further complement human intelligence. Making human more creative and smarter than they have ever been. To achieve this, we need to understand how AI’s capabilities can complement human’s competences. In a workplace context, we need to understand how AI can facilitate the support of different type of tasks. Hence, the purpose of this explorative study is to understand AI’s influence on people’s skills and on workflows. This is done by mapping AI capabilities around human competences to help individuals up- skill and to support organizations in planning effective workflows enabled by AI to achieve better performance. The insights for this qualitative study is gathered by developing an AI use- case with industrial partners, while carefully observing the influence AI poses on human skills and organization processes. Beyond the traditional technology optimizations that earlier helped human with speed and accuracy, the findings from this thesis show that AI could empower human through skills such as creativity, problem solving, and analysis. As a consequence, such advancement impacts the demand of human competences needed to thrive in AI enabled workplaces. The long-term impact of adapting AI to support in workplace tasks, shows a trend in moving toward more intellectually demanding tasks. While workflows will need to facilitate collaboration between cross-disciplinary teams and support high involvement.

Sedan Sverige i januari 2020 fick sitt första bekräftade fall av covid-19 har stora förändringar skett gällande hur och var arbete bedrivs, med omfattande inslag av distansarbete. Denna uppsats har därför undersök hur distansarbete har påverkat balansen mellan arbetsliv och privatliv samt den nuvarande och framtida arbetssituationen för kontorsmedarbetare inom företaget Hemfrid. Befintlig forskning visar att distansarbete kan gynna såväl medarbetare som arbetsgivare; medarbetaren åtnjuter ökad flexibilitet och work–life balance, medan arbetsgivaren gynnas av en ökad arbetsintensitet och högre tillgänglighet. Studien är genomförd via en enkätundersökning i slutet av april 2021 med 76 svarande i målgruppen, vilket utgör en svarsfrekvens om 39 %. Enkätsvaren visar att medarbetare upplever att distansarbete har fungerat bra; ökat work–life balance med mer tid till familjen och hemmet, samt en ökad flexibilitet, effektivitet och mindre stress trots ökad arbetsbelastning. Den sociala distansen till kollegor och företaget gör dock sammanhållning sämre, vilket inte minst märks för nyanställda som får svårare att lära känna kollegor och komma in i kulturen. Arbetsmiljön har förbättrats för de som har tillgång till extrautrustning hemma, men försämrats för övriga. Vi rekommenderar Hemfrid att låta medarbetare arbeta 2–3 dagar i veckan på distans efter pandemin, vilket drar nytta av såväl kontors- som distansarbetets fördelar. Särskild hänsyn bör tas till nyanställda och hanteringen av arbetsmiljön på distans. Vårt bidrag till befintlig teori är ny kunskap om hur omfattande distansarbete fungerar i praktiken, och förslag på hur det kan organiseras i framtiden. För framtida studier rekommenderas bland annat att närmare undersöka en optimal uppdelning av arbetstid, samt hur kontoret bäst kan utformas för att understödja det uppdelade arbetssättet. / Since Sweden in January 2020 had its first confirmed case of COVID-19, major changes have been made regarding how and when work is conducted, with extensive elements of remote work. This thesis has investigated how remote work during the pandemic has affected the work situation and the balance between work and private life for office coworkers of the company Hemfrid. Existing research shows that remote work can benefit coworkers as well as employers; the coworker enjoys increased flexibility and work–life balance, while the employer benefits from increased work intensity and higher availability. The study is conducted via a survey conducted in the end of April 2021 with 76 respondents in the target group, which constitutes a response rate of 39%. The survey results show that coworkers feel that remote work has worked well; increased work–life balance with more time for the family and home, as well as increased flexibility, efficiency, and less stress despite increased workload. However, the social distance to colleagues and the company makes cohesion worse, not least for new employees who find it more difficult to get to know colleagues and get into the culture. The work environment has improved for those who have access to extra equipment at home but deteriorated for others. We recommend Hemfrid to let coworkers work 2–3 days a week remotely after the pandemic, which benefits from the advantages of both office and remote work. Special consideration should be given to new employees and the management of the work environment remotely. Our contribution to existing theory is new knowledge of how extensive remote work works in practice, and suggestions on how it can be organized in the future. For future studies, it is recommended, among other things, to closer investigate an optimal division of working hours, and how the office can best be designed to support the divided way of working.

Trenden är tydlig, vi arbetar flexiblare nu för tiden och det verkar vara början på en strukturomvandling av arbetsmarknaden, det har blivit extra tydligt under Covid-19 pandemin. De absolut flesta som arbetar på distans arbetar hemifrån och våra hem måste anpassas till dessa flexibla arbetsformer. Den vanligaste lösningen på problemet är att ta med kontoret hem. Arbetsgivare erbjuder ofta de anställda att ta med stolen eller skrivbordet hem men storleken och estetiken på kontorsmöbler passar inte in i hemmiljön. Vi vill inte ha ett kontor som ser ut som ett hem, inte heller ett hem som ser ut som ett kontor. I det här arbetet undersöker jag estetiken och hur förutsättningarna för distansarbete hemifrån kan förbättras. Ett tidigare projekt kallat Home, som behandlade distansarbete ligger till bakgrund för mitt examensarbete och är en anledning till att jag valt att djupare syna ämnet. Jag har lärt känna problematiken och behoven genom en litteraturstudie där jag granskat olika rapporter och vetenskapliga artiklar för att förstå distansarbete och dess för- och nackdelar. Användarstudier har också genomförts för att lära känna användarna och förstå deras behov, samt samtalat med experter för att fånga in detaljkunskap inom området. Det har lagt grunden för den kreativa fasen bestående av idégenerering och prototyparbete. Det resulterade i ett designförslag som heter Pop, ett flexibelt och kompakt skrivbord för deltidsdistansarbete med platsbrist i hemmet. / There is a distinct trend that we work more flexible nowadays and it seems to be the beginning of a structural transformation of the labour market. This has become clear during the Covid-19 pandemic. The majority of remote workers are stationed in their homes. Therefor our homes must adapt to the change in favor for these flexible working conditions. The quick solution is often to bring the office home, but the size and the aesthetics of office furniture does not fit in the environment of the home. We do not want to have an office that looks like home, or a home that looks like an office. In this essay I investigate the aesthetics and how the conditions for remote work from home can be improved.  An earlier concept called Home, a project about remote work has laid the foundation for my bachelor’s degree essay and is one of the reasons I wanted to explore the subject further.  By studying reports and scientific research I have deeply got to know the conditions for remote work, user’s needs, and the associated problems.  I have also interviewed users as well as professionals, to gather expertise. This has laid the base for my creative work – generating ideas and prototyping. This resulted in a design proposal called Pop, a flexible and compact desk for part-time remote workers who has a lack of space.

Efter utbrottet av Covid-19-pandemin blev distansarbete den plötsliga normen för kontorsanställda. Trots att pandemin officiellt har förklarats vara över har många anställda fortsatt att arbeta hemifrån till viss grad. Detta fenomen har resulterat i att arbetsgivare börjat utforska nya arbetssätt för sina anställda. Vissa arbetsgivare har valt att förbjuda hemarbete då de anser att anställda inte utför sitt jobb lika effektivt hemifrån, men även på grund av de vill bibehålla eller stärka sammanhållningen genom det fysiska mötet på kontoret. Å andra sidan främjar vissa arbetsgivare distansarbete och beaktar det som en möjlighet till ökad frihet för sina anställda samtidigt som det minskar behovet av kontorsutrymme. För fastighetsägare kan ökade vakanser på längre sikt leda till sänkta fastighetsvärden. Därför är det i deras intresse att skapa attraktiva kontorsmiljöer som anpassas till det nya arbetssättet och fortsätter att locka hyresgäster. Syftet med studien var att identifiera de olika komponenterna som anses vara viktiga för framtidens kontorsutformning. För att uppnå precisa resultat valde vi att använda en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer av fastighetsägare, hyresgäster, arbetsplatsstrateger och förvaltare. Genom detta kunde vi få ett brett spektrum av åsikter och perspektiv. Resultatet visade att en behovsanalys kommer att vara avgörande vid utformning av framtidens kontor. För att locka tillbaka de anställda till kontoret är det viktigt att de upplever att kontorsmiljön överträffar fördelarna med att arbeta hemifrån. Detta kan åstadkommas genom att erbjuda möjligheter till ostört arbete i separata rum, tillgång till gemensamma servicetjänster i byggnaden och flexibilitet. Ett nyckelord som framkom i många av respondenternas resonemang var aktivitetsbaserat. Genom en analys där tre marknadsföringsteorier tillämpas på respondenternas svar och de utvalda avgörande komponenterna kunde vi i diskussionen komma fram till att det snarare kommer att växa fram en ny typ av kontorsutformning. Denna typ kan komma att kallas för “Analysbaserad” där det viktigaste är att en behovsanalys för varje enskild hyresgäst görs. / After the outbreak of the Covid-19 pandemic, remote work became the sudden norm for office employees. Despite the official declaration of the end of the pandemic, many employees have continued to work from home. This phenomenon has led employers to explore new ways of working for their employees. Some employers have chosen to prohibit remote work, as they believe that employees are not as productive when working from homeand because they want to maintain or strengthen employee relationships through physical interaction in the office. Other employers promote remote work and see it as an opportunity to provide increased freedom for their employees while reducing the need for office space. For property owners, increased vacancies in the long term can result in decreased property values. Therefore, it is in their interest to create attractive office environments that adapt to the new way of working and continue to attract tenants. The purpose of the study was to identify the different components considered important for the future design of offices. To achieve precise results, we chose to use a qualitative research method with semi-structured interviews of property owners, tenants, workplace strategists, and facility managers.Through this approach, we were able to obtain a broad spectrum of opinions and perspectives.  The results showed that an “analysis of needs” will be crucial in designing the offices of the future. To attract employees back to the office, it is important that they perceive the office environment as surpassing the benefits of working from home. This can be achieved by offering opportunities for uninterrupted work in separate rooms, access to shared services within the building, and flexibility. A keyword that emerged in the reasoning of many respondents was activity-based office design. After analyzing the respondents' answers and determining key components, we concluded that a new type of office design is likely to emerge. We choose to call this type "Analysis-based," where the most important aspect is conducting a “analysis of needs” for each tenant.

The real estate industry is facing a major change. The activity based working is promoted heavily by real estate companies, brokers and consultants as the future workplace. Knowledge and information is however limited. Many concepts have a tendency to get mixed up when companies on the market choose to formulate their own concepts. The research is neglected, and more focused on health and design. This thesis focuses on describing how the market may evolve the knowledge and how to implement the activity based working in the workplaces. Purpose The thesis aims to conduct a study to clarify the question of what activity based working means. The focus will be to examining the current work that is proceeding on the market but also explore if it would be possible to facilitate the implementation of the activity based working by using explorative factor analysis. Primary questions • How to define activity based working? • Which theories support the discussion and definition of activity based working? • Which concepts are available on the market today and how are these promoted? • Can the implementation of the activity based working be facilitated by using an activity based scale that measures needs and reactions in different workplace environments? Method The thesis consists of both a qualitative and a quantitative study. The qualitative study is based on interviews and a survey of how the market perceive the activity based working and with which keywords associated with the concept. In total, seven interviews were conducted. The quantitative survey consised of approximately 1000 surveys. Conclusions • Importance of a common definition and market approach for activity based working • Manage the self interest in the market to ensure a good development of activity based working • Activity based working is not just about design and floorlayouts. • Knowledge sharing should be prioritized • Organization, Technology and Premises are all very influencing aspects • The implementation requires a lot of time and effort • Through exploratory factor analysis, is it possible to define the driving forxes within the organization. • The workplace is no longer a specific place. It is an activity that can be performed in multiple places. Future research Future research should focus to continuing efforts on create an overall overview of the activity based working, but also develop clear and efficient processes for the implementation of the activity based working. Other interesting aspects are the international dimension of the work. The development with activity based working will in the future not only be applied on offices. To therefore explore how various industries work with the concepts and if there are any specific needs to develop in the future. Definition In the analysis chapter the author presents a comprehensive definition of activity based working which is developed with the support by the qualitative and quantitative research: “Based on the activities that occur in the workplace, teadership, facilities, and technology are customized to effectively and in a structured way maximize the benefits and value of the work that the individuals performs” / Fastighetsbranschen står inför en förändring. Det aktivitetsbaserade arbetssättet marknadsförs starkt av fastighetsbolag, mäklare och konsulter som det framtida arbetssättet. Kunskapen och informationen är dock bristfällig. Många begrepp har en tendens att blandas ihop då aktörer väljer att formulera sina egna begrepp. Forskningen är eftersatt och mer fokuserad på hälsa och design. Detta examensarbete fokuserar därför på att redogöra för hur arbetssättet kan utvecklas och hur arbetet i framtiden skall på ett effektivt sätt implementera det aktivitetsbaserade arbetssättet inom svenska företag och organisationer. Syfte Syftet med examensarbetet är att bringa klarhet i frågan om vad ett aktivitetsbaserat arbetssätt är. Fokus kommer även ligga i att undersöka det pågående arbetet på marknaden och olika aktörers syn på arbetssättet. I arbetet undersöks även om det skulle vara möjligt att underlätta implementeringen av ett aktivitetsbaserat arbetsätt med hjälp av en aktivitetsbaserad skala som mäter reaktioner på olika arbetsmiljöer. Frågeställningar • Hur definieras aktivitetsbaserat arbetsätt? • Vilka teorier stödjer diskussionen och definitionen av aktivitetsbaserat arbetssätt? • Vilka koncept finns idag på marknaden inom aktivitetsbaserat arbetsätt och hur preciseras och presenteras dessa? • Kan implementeringen av ett aktivitetsbaserat arbetsätt underlättas med hjälp av en aktivitetsbaserad skala som mäter behov och reaktioner på arbetsplatsmiljöer? Metod Undersökningen består dels av en kvalitativ samt en kvantitativ del. Den kvalitativa delen baseras på intervjuer och en marknadsundersökning över hur aktörer på marknaden uppfattar det aktivitetsbaserade begreppet och vilka nyckelord som används frekvent. Sammanlagt har sju även intervjuer genomförts med framstående personer inom ämnesområdet. Den kvantitativa undersökningen består av ett 100-tal enkäter som undersökt kunskapen om det aktivitetsbaserade begreppet inom marknaden och även här vilka nyckelord som används frekvent. Slutsatser • Samtliga aktörer bör enas om gemensam definition, information och kommunikation av det aktivitetsbaserade arbetssättet • Hantera marknadens starka egenintresse av arbetssättets utvekcling för att säkerställa en en seriös och förtreoendegivande bild av det aktivitetsbaserade arbetssätt • Aktivitetsbaserat arbetssätt har många fler dimensioner än design och planlösningar • Kunskapsspridning inom ämnesområdet bör prioriteras och säkerställas • Organisation, Ledarskap, Medarbetare, Teknik och Lokal är samtliga aspekter som bör beaktas vid implementeringen av det aktivitetsbaserade arbetssättet • Aktivitetsbaserat arbetssätt är en förändringsprocess som kräver kraft, engagemang och tid • Genom explorativ faktoranalys kan tydliga drivande aspekter urskiljas inom organisationer (AktivitetsBaserad Skala) • Arbetsplatsen är inte längre en specifik plats utan en aktivitet som kan utföras på mängder av platser. Framtida forskning Den framtida forskningen bör fokuseras på att dels fortsätta arbetet med att skapa en helhetsbild av arbetssättet men även möjliggöra tydliga och effektiva processer för implementering av det aktivitetsbaserade arbetssättet. Det internationella perspektivet är idag mindre utforskat. Ytterliggare ett område som är av intresse är hur olika branscher ser på utveckling av arbetssättet och vilka specifika behov dessa branscher möjligen har. Definition I det avslutande kapitlet redogörs en samlad definition av aktivitetsbaserat arbetsssätt som är framtagen med stöd av den kvalitativa och kvantitativa forskningen: “ Utifrån de aktiviteter som sker på arbetsplatsen anpassas ledarskap, lokaler och teknik för att på ett effektivt och strukturerat sätt maximera nyttan och värdet i det arbete som individerna utför”