Studien syftar till att beskriva hur lärare och elever uppfattaroch upplever undervisning i fritidshem, vilket besvarades genom följande forskningsfrågor: Hur uppfattar lärare i fritidshem arbetet med undervisning? Hur beskriver eleverna undervisning i fritidshem? Hur uppfattar och upplever lärare i fritidshem arbetet med att elever ska få möjlighet till reflektion samt känna delaktighet i undervisning?   Genom kvalitativ metod: semistrukturerade intervju och naturliga samtal i samband med observationer, samlades empiri in för att svara mot studiens syfte. Resultatet visar att lärarna anser att fritidshemmets undervisning i stor utsträckning påverkas av strukturella förutsättningar, exempelvis tid, storlek på elevgrupp, lokaler och personalresurser. Det framkommer också att processer för undervisning ser olika ut beroende på vad lärarens planering utgår från: läroplanens centrala innehåll eller val av aktivitet. Slutligen visar resultatet att lärare i fritidshem beskriver ett komplicerat förhållande med att bereda eleverna möjlighet till både reflektion och delaktighet i fritidshemmets frivilliga kontext.

Det står i både skollagen och styrdokumenten att fritidshemsundervisningen ska komplettera den obligatoriska delen av skolverksamheten. Därför finns det ett intresse att undersöka hur fritidshemsundervisningen kan vara kompletterande för elever i behov av särskilt stöd. På så vis har syftet med studien varit att undersöka hur fritidslärare uppfattar och arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Forskningsfrågorna till studien är följande; Hur uppfattar fritidslärare begreppet elever i behov av särskilt stöd? Hur beskriver fritidslärare arbetet med elever i behov av särskilt stöd?  Med hjälp av dilemmaperspektivet har studiens resultat haft möjlighet till att argumenterats och kopplats till tidigare forskning i diskussion delen. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där data samlades in med hjälp av semistrukturerade enskilda intervjuer. Totalt deltog fem utav de sju tillfrågade fritidslärare i intervjuerna. Respondenterna i studien var alla utbildade fritidslärare med varierade arbetserfarenheter. Resultatet visar att ett övervägande dilemma kan kopplas till hur bred variation det finns bland fritidslärares uppfattningar, deras arbetssätt med elever i behov av särskilt stöd samt hur det aktualiseras till skrivelserna i de aktuella styrdokument och skollagar.

Att arbeta inom fritidshemmet idag upplever vi vara ett mångfacetterat och komplext arbete. Det innebär stora utmaningar där lärare i fritidshem behöver förhålla sig till en mängd olika faktorer i allmänhet såsom organisation, ledning, outbildad personal, personaltäthet, samverkan och materialtillgång, vilka alla på något sätt inverkar på fritidshemsundervisningen. Karaktäristiskt för fritidshemmen är stora variationer i både gruppstorlek, personaltäthet och personalens utbildningsnivå, därmed försvåras oftast arbetet med att erbjuda barnen stimulerande fritidsaktiviteter. Syftet med studien är att, utifrån lärares i fritidshem perspektiv, undersöka hur tillgängligheten inverkar på fritidshemsundervisningen. Vår teoretiska ansats för att analysera det empiriska materialet har varit ramfaktorteorin. Studien är baserad på kvalitativa data från semistrukturerade intervjuer med fyra lärare i fritidshem för att besvara vår frågeställning och uppnå syftet med undersökningen. Resultatet visar på att tillgängligheten i form av lokaler, elevgruppens storlek och personaltäthet och utbildningsnivå inverkar på möjligheten att bedriva en god fritidshemsundervisning enligt läroplanens föreskrifter. Resultaten genererade tre begrepp, anpassningar, hög ljudnivå och stress, som en följd av trånga, bristfälliga och icke-adekvata fritidshemslokaler samt stora elevgrupper och personalbrist.