Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur handbollsföreningar i Sverige bedriver verksamhet för ungdomar och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. I vilken form bedrivs verksamheten i handbollsföreningarna? Hur möjliggörs handbollsverksamheten för ungdomar och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning i föreningarna? Metod Studien använder sig av en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt perspektiv. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har genomförts på distans, med representanter från sex handbollsföreningar som bedriver handbollsverksamhet för ungdomar och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning i Sverige. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet samt använder sig av modellen Inclusion Spectrum, för att analysera hur handbollsföreningarna organiserar och bedriver verksamheten för målgruppen. Resultat Handbollsföreningarna som bedriver verksamhet för ungdomar och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning, har av liknande anledningar valt att starta upp och bedriva verksamheten som en del inom den redan befintliga handbollsföreningen. Samtliga verksamheter bedrivs parallellt med övriga handbollsverksamheter i handbollsföreningarna. En av handbollsföreningarna bedriver tränings- och tävlingsverksamhet för målgruppen medan det övriga fem handbollsföreningarna bedriver endast träningsverksamhet i dagsläget. Gemensamt för verksamheterna i respektive handbollsförening är att det består av blandade åldrar och kön, där alla med en intellektuell funktionsnedsättning är välkommen att delta utifrån egen förmåga, förutsättning och motivationsnivå för att möjliggöra verksamheten för målgruppen. Slutsats Handbollsföreningarnas förutsättningar, inställning och syn på sig själva tillsammans med förutsättningarna, förmågan och motivationsnivån som spelarna i verksamheten har, påverkar hur verksamheten utformas och bedrivs. Samtliga handbollsföreningar bedriver verksamhetenideellt och parallellt inom den ordinarie handbollsföreningen, med en vilja att bedrivas i likhet, i den mån de går, med hur övrig verksamhet i handbollsföreningen bedrivs.

The Swedish Sports Confederation is performing a large organisational change. The change involves transferring the sports that are administered by the Parasport Federation to the other national sports organisations (NSO). This way, athletes with disabilities will be included in other NSOs that are offering the same or similar sports, mainly for athletes without disabilities. This means new demands for the NSOs structures for the process, specifically regarding resources and distribution of them, availability, and special competence. The aim of this study was to examine this change process and what results this can bring within one of the receiving NSOs, The Swedish Floorball Federation. More specifically, this study has investigated obstacles, opportunities, and preparedness on club- and athlete-level through semi-structured interviews with representatives from clubs and athletes with and without disabilities. The results showed a low level of knowledge regarding the change and how it will be carried out, why it is implemented, and which effects it can bring. Many obstacles were identified such as adapting to new and unknown environments, providing teams with leaders and adjusting the clubs’ operations. An increased sense of belonging for people with disabilities was one of the identified opportunities. Another opportunity was that the process will lead to a better and more united sports movement where Swedish floorball will be one step closer to their vision on being “a sport for all – always”. The results were analysed through frame factor theory. Through this analysis, the conclusion is that floorball clubs follow and contain structures that are both enabling and limiting the inclusion process. For example, there are structures regarding knowledge about disabilities that create inaccurate ideas about athletes with disabilities and disability sports. This finding highlights a need for increased competence about disabilities to enable a process toward equal conditions for participation in sports. / Svensk idrottsrörelse står inför en stor organisationsförändring där Svenska Parasportförbundets idrotter ska föras över till mottagande specialidrottsförbund. Idrottare med funktionsnedsättning ska därmed inkluderas i de övriga specialidrottsförbundens ordinarie verksamheter. Detta innebär att krav ställs på specialidrottsförbundens strukturer för mottagande gällande resursfördelning, tillgänglighet och specialkompetens. Studiens syfte var att undersöka beredskap för förändringsprocessen och vilka utmaningar och möjligheter den kan föra med sig inom ett av de mottagande specialidrottsförbunden, Svenska Innebandyförbundet. Denna kvalitativa studie har undersökt utmaningar, möjligheter och beredskap gällande processen på föreningsnivå genom semi-strukturerade intervjuer med föreningsrepresentanter och aktiva utövare med och utan funktionsnedsättning. Resultatet visade på en låg kunskap om förändringen och hur den ska ske, varför den ska ske, och vilka effekter den kan medföra. Flertalet utmaningar identifieras i form av bland annat ledarförsörjning, anpassningar av verksamhet och rädsla för förändring och nya miljöer. De möjligheter som förändringen anses generera är bland annat ökad känsla av tillhörighet för personer med funktionsnedsättning, ökad acceptans för olikheter bland samtliga i samhället och en bättre och mer enad idrottsrörelse. Inkluderingen ses även som ett steg mot att nå svensk innebandys vision om att vara ”folksporten för alla – alltid”. Resultatet analyserades utifrån ramfaktorteorin med slutsatsen att föreningsidrotten innehåller och följer strukturer som både begränsar och möjliggör inkluderingsprocessen. Exempelvis finns strukturer gällande kunskap om funktionsnedsättningar som skapar felaktiga föreställningar om utövare med funktionsnedsättning och deras idrottande. Detta resultat synliggör ett behov av ökad kompetens om funktionsnedsättningar för att realisera en process mot likvärdiga villkor inom idrott.