På de offentliga platserna som finns runt omkring i staden sker det dagligen olika många, varierande rörelser. Platser används mer eller mindre och på olika sätt. Hur platserna är anpassade för att röra sig på och över påverkar de vägval och rörelseriktningar som görs. De rörelsemönster som uppkommer i offentliga rum kan påverkas av flera olika faktorer. I detta kandidatarbete görs en fallstudie där tre platser är utvalda som observationsobjekt, Stortorget i Hässleholm, Stortorget i Växjö och Campus Gräsvik i Karlskrona. Med hjälp av observationer av rörelsemönstren på dessa platser gjordes sedan en analys av hur platsernas utformning påverkar människors val av rörelseriktning. Analysen utgick ifrån de sex kvaliteterna: hinder, barriärer, gena vägar, starka och tydliga målpunkter, utformning och markbeläggning samt trafiksäkerhet. De tre platserna bedömdes efter hur bra de var anpassade till varje kvalitet. Platserna fick något varierade värden på de sex kvaliteterna men sammantaget låg platserna relativt jämt i betygsskalan. Den kvalitativa innehållsanalysen mynnar ut i en kunskapsöversikt som arbetet bygger på. Olika faktorer som kan påverka de färdval människor väljer över en plats beskrivs och förklaras. Det kan handla om fenomenologi där rummet kan uppfattas genom kroppens rörelse, hur stråk uppkommer, hur målpunkter påverkar rörelseriktningen, hur gen och gångvänlig platsen är. De slutsatser som går att dra med utgångspunkt ifrån detta arbete är att de rörelsemönster som bildas och de stråk som kan uppkomma på en plats är komplext. Det finns inte en tydlig faktor som går att peka på, som har inverkan på att rörelser sker som de gör. Men för att nämna några faktorer handlar det om att platsen har tydliga målpunkter och tydlig utformning så att genheten blir så hög som möjligt. Arbetet knyts ihop av att ge några förslag till förbättringar som går att förändra genom fysisk planering på de tre studerade platserna. Förslagen ges genom en punktlista där mycket handlar om att sortera bort det som gör platsen mindre tillgänglig, göra plats för raka gena vägar för de gående och skapa tydliga stråk.

Järfälla är en kommun där den byggda miljön skiljer sig åt och det existerar områden av både villaområdeskaraktär och tätbebyggda områden. Kommunen är idag en tillväxtkommun som har stora ambitioner om att bli Stockholms mest gångvänliga kommun. 2018 presenterades en gångplan med tydliga mål om hur det här ska uppnås. Gångplanen inspireras av teorin gångvänlighet. Det är en teori som används för att skapa förutsättningar för att uppmuntra gång som transportmedel. Gångplanen inspirerar även av begreppet 20-minutersstaden vilket är en teori som handlar om att stadsområden ska skapa gångbara avstånd för att uppfylla människors behov inom ett gångavstånd på 20-minuter. Uppsatsen syftar till att undersöka teoriernas genomförbarhet i Järfälla kommun. Därav ska uppsatsen undersöka hur väl Järfällas invånare har tillgång till dagliga ärenden inom 20 minuter från sin bostad. Detta enligt teorin om 20-minutersstaden.  Genom att kartlägga specifika destinationer för att kunna mäta avståndet från Järfällas bostäder skapar vi ett mätverktyg för vilka områden som har tillgång till dagliga ärenden genom gång. Karteringen har gjorts genom en överlagringsmetod där information har samlats in från flera olika källor. Dessa har sedan integrerats genom koordinater till GIS-verktyget ArcGis pro. Karteringen kompletteras med en enkät där Järfällabor utspridda över hela kommunen och i blandade åldersgrupper fått svara på sina gångvanor och hur de upplever sitt område som gångvänligt. Dessa sätts i relation till kartorna för att nyansera bilden av dem. Det slutgiltiga resultatet tyder på att teorierna inte är lika tillämpningsbara för en stor andel av de decentraliserade villaområdena i Järfälla medan det uppstår en stor potential att införa dem i kommunens centrala delar och mer tätbebyggda områden. Vår studie understryker att skillnaden på att byggda miljöer kräver olika lösningar och det här bevisas med hjälp av den kartläggningen som framställts.  Vi har identifierat en lucka i Järfällas gångplan där uppgifter om tillgång till service och dagliga destinationer för invånare saknas. Gångplanen har presenterat utförliga analyser över faktorer såsom kvaliteter i gatunätet och upplevelse av trygghet. Däremot saknas analyser kring närhet. Kartering genom överlagring från olika källor ter sig vara ett bra mätverktyg att på översiktlig nivå mäta gångvänligheten i en kommun. Det bekräftas av enkäten och av teorierna om gångvänlighet och 20-minutersstaden vilket bidrog till en analys för att mäta Järfällas närhet på ett översiktligt plan. / Järfälla is a municipality where the built environment differs and it exists areas of low density suburban character, but also areas with a more city like environment with high density. The municipality today is considered a growth municipality which has big ambitions of becoming the Stockholmregions most walkable municipality. 2018 they presented a plan for walking with clear goals of how it will be achieved. The plan for improving walking is partly inspired by the theory of walkability. The theory of walkability is used to create prerequisite for encouraging walking as a mean of transportation. The plan for improving walking is also inspired by the theory of the 20-minute city which has the purpose of creating walkable distances to necessary needs for the human to be able to reach within a range of 20 minutes. The paper aims to examine how applicable these theories are in Järfälla municipality. Therefore, the paper aims to examine how well Järfällas inhabitants has access to daily destinations within 20 minutes from their home. This will be done according to the theory of the 20-minute city.  By mapping specific destinations from housings in Järfälla we can create a measuring tool that will show which areas have walkable access to daily errands. The mapping was done through an overlay method where the information was collected from different sources. These have then been integrated to the GIS-tool arcgis through coordinates. The mapping is supplemented with a survey that includes Järfälla residents of different ages over the whole municipality where they got to share about their walking habits and how they experience their neighbourhood as walkable. The answers are put into relation to the maps to provide a more nuanced perspective of them. The final results shows that the theories aren't as applicable for a big majority of the decentralized suburban areas in Järfälla, but there exists a great potential to apply them in the central and more densely populated areas of the municipality. Our study emphasizes that the difference on the built environment demands different solutions and this is proved with the mappings that are produced.  We have identified a gap in Järfällas plan for walking where data about access to service and daily destinations was missing. They had a well done analysis over physical pre-conditions and factors such as safety. However, some analyzes about closeness were missing. Mapping 3 through overlapping data from different sources shows potential to be a good measuring tool for measuring walkability in a general planning level of a municipality. This is confirmed by the survey and the theories of the 20-minute city and walkability.

Den bebyggda miljön påverkar gångbeteendet. För att kunna förbättra kvalitén på miljön för gångtrafikanter så kan den bebyggda miljön bedömas och detta kan göras genom att mäta gångvänligheten. Men för att kunna mäta gångvänligheten måste först bestämmas vilka variabler som påverkar den. I detta examensarbete har gångvänligheten i Gävle bedömts genom att mäta variablerna hushållsdensitet, markanvändningsblandning och korsningstäthet och sedan summerades dessa variabler till ett gångvänlighetsindex.  Resvanedata om bland annat gångresor för människor som bor i Gävle samlades ihop av konsultföretaget Trivector på uppdrag av Gävle kommun med hjälp av applikationen TravelVu. I detta examensarbete användes denna data till att både få mer kunskap om hur gångresor sker i Gävle och till att undersöka hur variablerna hushållsdensitet, markanvändningsblandning och korsningstäthet påverkar antalet gångresor. Resultatet av examensarbetet visade att Gävle är en gångvänlig stad då gångvänlighetsindexet visade ett högt värde för i princip hela staden. Där gångvänligheten var hög skedde många gångresor och där gångvänligheten var låg skedde få gångresor.  Resultatet för regressionerna visade att de tre oberoende variablerna hushållsdensitet, markanvändningsblandning och korsningstäthet är signifikanta och att de har en påverkan på antalet gångresor. Men det är inte tillräckligt att använda endast hushållsdensitet, markanvändningsblandning och korsningstäthet som beslutsunderlag inom stadsplanering för att kunna öka antalet gångresor. / The built environment affects our walking behaviour. This is why in order to be able to improve the quality of the environment for pedestrians, the built environment has to be assessed. The assessment can be done, in particular, by measuring the walkability. However, to be able to measure the walkability, it must first be decided which variables affect it. In this thesis, the walkability in Gävle has been assessed by measuring the household density, land use mix and intersection density variables, and then these variables were summed up to calculate a walkability index. Travel habits data on walking trips for people living in Gävle were collected by the consulting company Trivector on behalf of the municipality of Gävle with the help of the TravelVu application. In this thesis, the travel habits data was used both to gain more knowledge about how walking takes place in Gävle and to investigate how the variables household density, land use mix and intersection density are related to the number of walking trips.The results of the thesis showed that Gävle is a walk-friendly city as the walkability index has a high value for basically the whole city. The walkability was high, where many walks took place, and the walkability was low, where few walks took place. The results of the regressions showed that the three independent variables household density, land use mix and intersection density are significant and that they have an impact on the number of walking journeys. However, it is not enough to use only these three variables as a basis for decision-making of how to increase the number of walking journeys in urban planning.

I omställningen till ett hållbart transportsystem är en vanlig ambition att underlätta resande med transportmedel såsom gång, cykel och kollektivtrafik. Att stärka tillgängligheten till kollektivtrafik och utveckla framkomligheten för gång och cykel är ofta prioriterade frågor i den kommunala samhällsplaneringen. Generellt är en tillgänglig kollektivtrafik svårare att uppnå i mindre orter jämfört med i städer, på grund av att befolkningsunderlaget är mindre. Samtidigt möjliggör snabbare resmöjligheter att även mindre orter kan få tillgång till en större arbetsmarknad inom pendlingsavstånd. Därav blir tillgängligheten för att kunna nå kollektivtrafik en viktig fråga även för mindre orter. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som är viktiga för att skapa tillgänglighet till kollektivtrafik, med utgångspunkt från de utmaningar som kan kopplas till mindre orter. I studien undersöktes de specifika förutsättningarna för gåendes tillgänglighet i Vagnhärads tätort, i Trosa kommun. I studien undersöktes förutsättningarna för gåendes tillgänglighet till kollektivtrafik idag och utifrån den planerade utvecklingen för Vagnhärad. I studiens litteraturöversikt beskrevs definitioner av tillgänglighet och olika aspekter som bidrar till gåendes tillgänglighet. Litteraturöversikten gav underlag till metoder för att analysera tillgänglighet. Tillgänglighetsanalyser utfördes med geografiska informationssystem (GIS) där beräkningar av närmast avstånd jämfördes med nätverksgenererade avstånd. Avståndsanalyserna jämfördes i sin tur med en modell av den upplevda tillgängligheten, som baserades på en kostnadsyta över gåendes framkomlighet. En intervju utfördes, vilket gav några exempel på planeringsåtgärder för att hantera fysiska avstånd. Resultaten från de GIS-baserade analyserna visade distributionen av tillgänglighet till kollektivtrafik, där framför allt tätortens yttre bostadsområden visade lägre nivå av tillgänglighet. Resultaten visade också att beskrivningen av tillgänglighet är beroende av vilka tillgänglighetsaspekter som studeras och vilken analysmetod som används. Användningen av flera metoder kan bidra till att olika aspekter av tillgänglighet kan belysas. Slutsatser från studien var att det fysiska avståndet, bland andra faktorer, försvårar tillgängligheten till kollektivtrafik för gående i mindre orter. Dock finns flera planeringsåtgärder som kan användas för att kompensera för avståndet så att kollektivtrafikens upplevda tillgänglighet kan utvecklas även i de områden där grundförutsättningarna är sämre. / Within the transition towards a sustainable transport system, a common aim is to promote travel by means of transport such as walking, cycling and public transportation. Strengthening accessibility to public transport and developing accessibility for walking and cycling are often prioritized issues within municipal spatial planning. In general, accessible public transport is more difficult to achieve for small communities compared to cities, due to a smaller population base. However, faster transport options make it possible for residents of smaller communities to get access to larger labor markets within commuting distance. As a result, access to public transport becomes an important issue also for smaller communities. The aim of the study was to investigate which factors are important for creating accessibility to public transport, based on the challenges linked to smaller towns. The study examined the specific conditions for pedestrian accessibility in the town of Vagnhärad, in Trosa municipality. Within the study, conditions for pedestrian access to public transport today and based on the planned development for Vagnhärad were examined. The study's literature review described definitions of accessibility and various aspects that contribute to pedestrian accessibility. The literature review provided a basis for methods of analyzing accessibility. Accessibility analyses were performed using Geographic Information Systems (GIS) where calculations of the nearest distance were compared with network-generated distance. The distance analyses were in turn compared with a model of the perceived accessibility, which was based on a cost surface of pedestrian accessibility. An interview was conducted, which resulted in some examples of planning measures for managing physical distances. The results from the GIS-based analyses showed the distribution of accessibility to public transport, where especially the outer residential areas had a lower level of accessibility. The results also showed that the description of accessibility depends on which factors are studied and the method being used. The use of several methods can contribute to different perspectives of accessibility being illustrated. Conclusions from the study were that the physical distance, among other factors, makes access to public transport more difficult for pedestrians in smaller communities. However, there are several planning measures that can be used to compensate for the distance so that the perceived accessibility of public transport can be developed also for areas where the preconditions are more difficult.

Inom stadsplanering finns idag ett stort fokus på skapandet av gångvänliga städer med godtagbara gångavstånd. En gångvänlig miljö kan förkorta både det upplevda och det faktiska avståndet. Begränsningar i vad som finns tillgängligt inom ett accepterbart gångavstånd kan leda till att många väljer att åka bil framför att transportera sig till fots. Kollektivtrafik kan utöka räckvidden för fotgängare, vilket kräver att även promenader till och från stationer är, och upplevs, kortare. Gävle kommun planerar en ny tågstation som kommer att innebära en ökad tillgänglighet till kollektivtrafik för många människor, och således ett ökat användande av hållbara transporter. Studiens syfte har varit att undersöka hur miljöns utformning påverkar upplevda och faktiska avstånd för fotgängare. Målet var att skapa underlag för hur stationsnära miljöer kan utformas för att främja gångtrafik, med förhoppningen att fler ska vilja promenera till och från närliggande målpunkter anslutna till Gävles nya station. De teorier som utvecklats i studien appliceras på verkligheten genom att ett förslag för den nya stationen presenteras. Eftersom Gävle kommun befinner sig tidigt i planeringsprocessen gjordes en flerfallsstudie för att studera liknande områden som kan generaliseras till tågstationen. En dokumentstudie utfördes för att ta reda på vad sakkunniga framhåller som viktigt vid planering av tågstationer samt hur andra kommuner planerar för att uppnå gångvänliga stationsmiljöer. För att undersöka hur fotgängare rör sig i stationsnära miljöer utfördes observationer och inventeringar av befintliga stråk. Stråk kring planområdet för tågstationen undersöktes för att erhålla kunskap om området, vilket låg till grund för att kunna ge lämpliga förslag på framtida utformning. Studien resulterade i fyra aspekter som alla behövs för att skapa gångvänliga miljöer i stationsnära lägen. Studien har dessutom visat vikten av att gångvänliga miljöer planeras utifrån fotgängarens perspektiv, vilket kräver att miljön som planeras upplevs med en fotgängares ögon. / Urban planning today emphasizes the creation of walkable cities with acceptable walking distances. A walkable environment can shorten both the perceived and the actual distance. Limitations in what is available within acceptable walking distance result in people choosing to go by car rather than walking. Public transport can complete the trip, which requires that both perceived and actual distances to and from stations are shorter. Gävle municipality is planning a new train station, which will give many people increased access to public transport and thus potentially increase the use of sustainable transportation. The aim of the study has been to investigate how the design of the environment affects pedestrians perceived and actual distances. The objective was to create a basis for how station environments can be designed to promote pedestrian traffic, hoping that more people would be willing to walk to access Gävle’s new station. The theories developed in the study are applied to reality by presenting a proposal for the new station. A multiple case study was conducted to study similar areas that can be generalized to the new train station, since the municipality is in the planning phase. What experts emphasize as important when planning train stations and how other municipalities plan to achieve walkable train station environments was reviewed in useful documents. In order to investigate how pedestrians walk within the area around train stations, observations and inventories of existing footpaths were carried out. Paths around the plan area of the train station were explored to obtain knowledge about the area, which made up a basis in order to give suitable suggestions for future design. The study resulted in four aspects that are all required when creating walkable environments around stations. The study has also shown the importance of the pedestrian perspective when planning walkable environments, which requires that the planning area is experienced through the eyes of a pedestrian.