The expectation gap is the definition of the differences between what the interests expects from the auditor and what the auditor delivers. A number of studies have been done regarding the expectation gap and generally they point at the existence of an expectation gap. In our paper we want to discover and see how strategies are used in the process to reduce the expectation gap from three levels. The levels we treat are auditors, audit bureaus and the profession. We have chosen to examine the strategies used by the three levels to reduce the expectation gap to following interest groups, owners, management/board of directors, and creditors.The purpose with our paper is to create understanding about how auditors, audit bureaus and the profession use strategies in the process to reduce the expectation gap. With existing theories as ground we have construed and developed our own theory about which thinkable strategies the three levels can use. We have interviewed auditors, representatives from bureaus and a spokesman for the profession. In the examination we have used telephone interviews with questions based on our operationalization. From our analyse we came to following conclusion: All three levels use strategies in the process to reduce the expectation gap, but not to all interests and not in the same range. We can se a common denominator for the strategies that are used by the levels, they are built on communication. The difference between them is that they take way thru different communication channels. Examples of communication channels are commission letters and oral communication. / Förväntningsgapet är definitionen på skillnaden mellan vad intressenterna förväntar sig av revisorn och vad revisorn i själva verket tillhandahåller. Det har utförts en rad studier gällande förväntningsgapet och generellt pekar de på existensen av ett förväntningsgap. Vi vill i vår uppsats upptäcka och se hur strategier används i arbetet mot att reducera förväntningsgapet utifrån tre nivåer. Nivåerna vi behandlar är revisorer, revisionsbyråer och professionen. Vi har valt att undersöka de tre nivåernas strategier för att reducera gapet till följande tre intressentgrupper, ägare, kreditgivare och ledning/styrelse. Syftet med vår uppsats är att skapa förståelse för hur revisorn, revisionsbyrån och professionen använder sig av strategier för att reducera förväntningsgapet till intressenterna. Med existerande teorier som grund har vi tolkat och utvecklat en egen teori för vilka tänkbara strategier som kan användas av de tre nivåerna. Vi har intervjuat revisorer, representanter från byråer och en talesman för professionen. Vi har i undersökningen använt oss av telefonintervjuer med frågor baserade på vår operationalisering. Utifrån vår analys kom vi fram till följande: alla tre nivåer använder sig av strategier för att reducera förväntningsgapet, men inte till alla intressenter och inte i lika stor omfattning. Vi kan se en gemensam nämnare för strategierna som idag används av de tre nivåerna, nämligen att de bygger på kommunikation. Skillnaden mellan de är att de sker via olika kommunikationskanaler. Exempel på kommunikationskanaler är uppdragsbrev och muntlig kommunikation.

In cluster analysis, a fundamental problem is to determine the best estimate of the number of clusters, which has a deterministic effect on the clustering results. However, a limitation in current applications is that no convincingly acceptable solution to the best-number-of-clusters problem is available due to high complexity of real data sets. In this dissertation, we tackle this problem of estimating the number of clusters, which is particularly oriented at processing very complicated data which may contain multiple types of cluster structure. Two new methods of choosing the number of clusters are proposed which have been shown empirically to be highly effective given clear and distinct cluster structure in a data set. In addition, we propose a sequential type of clustering approach, called multi-layer clustering, by combining these two methods. Multi-layer clustering not only functions as an efficient method of estimating the number of clusters, but also, by superimposing a sequential idea, improves the flexibility and effectiveness of any arbitrary existing one-layer clustering method. Empirical studies have shown that multi-layer clustering has higher efficiency than one layer clustering approaches, especially in detecting clusters in complicated data sets. The multi-layer clustering approach has been successfully implemented in clustering the WTCHP microarray data and the results can be interpreted very well based on known biological knowledge. Choosing an appropriate clustering method is another critical step in clustering. K-means clustering is one of the most popular clustering techniques used in practice. However, the k-means method tends to generate clusters containing a nearly equal number of objects, which is referred to as the ``equal-size'' problem. We propose a clustering method which competes with the k-means method. Our newly defined method is aimed at overcoming the so-called ``equal-size'' problem associated with the k-means method, while maintaining its advantage of computational simplicity. Advantages of the proposed method over k-means clustering have been demonstrated empirically using simulated data with low dimensionality. / Ph. D.

We consider a model of N particles interacting through a Kac-style collision process, with m particles among them interacting, in addition, with a thermostat. When m = N, we show exponential approach to the equilibrium canonical distribution in terms of the L2 norm, in relative entropy, and in the Gabetta-Toscani-Wennberg (GTW) metric, at a rate independent of N. When m < N , the exponential rate of approach to equilibrium in L2 is shown to behave as m/N for N large, while the relative entropy and the GTW distance from equilibrium exhibit (at least) an "eventually exponential” decay, with a rate scaling as m/N^2 for large N. As an allied project, we obtain a rigorous microscopic description of the thermostat used, based on a model of a tagged particle colliding with an infinite gas in equilibrium at the thermostat temperature. These results are based on joint work with Federico Bonetto, Michael Loss and Hagop Tossounian.

(l,m)-uniform混和超級圖的色譜一定是是連續的, 利用一個技巧讓所有l大於二的(l,m)-uniform混和超級圖都存在一組C-edges 和 D-edges, 使得光譜不連續.最後提供一個演算法, 讓所有l和m 都大於二的(l,m)-uniform混和超級圖, 也存在一組 C-edges 和 D-edges, 使得光譜不連續. 這樣我們就已經討論完所有(l,m)-uniform混和超級圖( l , m 都要大於等於 2), 其光譜是否存在著有不連續的可能. / In this thesis, we study all existences of gap in every kind of (l,m)-uniform mixed hypergraph, where n > 1 and m > 1. We have to divide the topic into three parts: (2,m)-uniform mixed hypergraph where m > 1, (l,2)-uniform mixed hypergraph where l > 2, and (l,m)-uniform mixed hypergraph where l > 2 and m > 2.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl IKEA Uppsalas identitet stämmer överens med företagets image i tre led:</p><p>Skillnaden mellan hur varumärket uppfattas mellan ledningen och</p><p>anställda</p><p>Skillnaden mellan hur varumärket uppfattas mellan anställda och</p><p>kunder</p><p>Skillnaden mellan hur varumärket uppfattas mellan ledning och kunder</p><p>Ett varumärke skapas genom interaktionen mellan dessa tre grupper. Hur starkt varumärke företaget lyckas skapa beror på om grupperna har samma uppfattning av varumärket och hur väl relationerna mellan dem fungerar.</p><p>För att uppfylla syftet har dels en intervju genomförts för att ta reda på ledningens uppfattning av varumärket och dels två enkätundersökningar, för att ta reda på kunders respektive de anställdas uppfattning av varumärket. Resultatet av den empiriska undersökningen visade att alla tre grupperna har en liknande uppfattning om vad varumärket IKEA står för, vilket tyder på att IKEA har ett starkt varumärke. Förbättringar kan dock göras i varumärkeskommunikationen för att öka medvetenheten av varumärkets värderingar och förbättra relationerna mellan de tre grupperna.</p>

<p>I en alltmer turbulent och ombytlig värld går det inte att leda dagens kundstyrda produktion med traditionellt ledarskap. Dagens ledare påverkas av olika faktorer som måste beaktas för att kunna styra ett framgångsrikt företag. Uppsatsens syfte är att utvärdera och analysera UAE-logistics ledarskap genom att undersöka deras internkommunikation utifrån en teoretisk grund. Metoden som används i undersökningen är en gap-analys som används för att se om det råder samstämmighet mellan gruppledarna och de anställda.</p><p>I slutsatsen besvaras problemfrågan: Vilka faktorer måste den moderna ledaren på tjänsteföretag beakta i sitt ledarskap för att förbli konkurrenskraftig? En faktor som måste beaktas är att den interna kommunikationen måste fungera bra för att motivera, engagera och involvera anställda. En annan viktig faktor är att strategierna som är valda utifrån företagets situation måste vara förenliga med företagets idésystem, som är verkligheten där de anställda arbetar. Råder samstämmighet mellan dessa delar kan slutsatsen dras att den rådande organisationsformen är passande för att kunna omvandla företagets strategier, som är valda utifrån externa faktorer, till den tjänst som efterfrågas. En tredje faktor är att ledaren måste delegera ut mer ansvar till de anställda, eftersom de arbetar närmast kunden och behöver skräddarsy tjänsten för att skapa ett mervärde för kunden. Med det ökade inflytandet måste även ökad kunskap erbjudas, för att den anställde ska kunna ta kvalificerade beslut efter den aktuella situationen.</p><p>En fjärde faktor, som den moderne ledaren måste ta hänsyn till, är vikten av att ha en god intern marknadsföring, som avser att effektivt träna, motivera, engagera och involvera sina anställda för att kunna uppnå större kundtillfredsställelse. Faktor nummer fem är vikten av att implementera kontinuerlig lärande för att företaget ständigt ska kunna anpassas till förändringar i omvärlden. Genom att ha ett kontinuerligt informationsflöde uppåt, från de anställda till ledningen, informerar den anställde som arbetar närmast kunden om nya trender, nya behov som kunder efterfrågar och ledningen kan använda informationen för att skapa nya tjänster som täcker kundens nya behov och företaget förblir konkurrenskraftigt. Den sjätte faktorn är vikten av att företagen använder sig utav styrformen processtyrning som betraktar arbetet som en öppen process som är mottaglig för kontinuerliga förändringar, som företagen måste anpassa sig till eftersom de externa faktorerna konstant förändras.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.