<p>Syftet med studien är att tydliggöra de problem som finns i många företags tjänsteerbjudanden</p><p>där det uppkommer ett gap mellan vad kunderna förväntar sig samt vad de upplever att de får.</p><p>En undersökning kring detta problem har genomförts genom kvalitativa intervjuer både med</p><p>företaget, i detta fall Gavlegårdarna, och dess hyresgäster. Det teoretiska underlaget</p><p>innefattande gap-modellen, kundförväntningar samt upplevd tjänst leder fram till det</p><p>empiriska materialet, analys samt slutsats. Vi har med vår studie tagit fram konkreta förslag</p><p>på hur Gavlegårdarna, kan gå till väga för att säkerställa överensstämmelse mellan vad</p><p>kunderna förväntar sig och vad de upplever att de får. Bland annat framkom det att samarbetet</p><p>som finns mellan Gavlegårdarna och Gefle Studentkår måste förbättras då det finns tydliga</p><p>brister i kommunikationen. Förutom det, gav vi som förslag att Gavlegårdarna måste arbeta</p><p>med att förbättra relationen till sina hyresgäster samt se över standarden på de lägenheter de</p><p>hyr ut.</p><p><p><strong><p>Nyckelord:</p>Gap-modellen, upplevelse, tjänsteerbjudande, kundförväntningar.</strong></p></p>

Syftet med studien är att tydliggöra de problem som finns i många företags tjänsteerbjudanden där det uppkommer ett gap mellan vad kunderna förväntar sig samt vad de upplever att de får. En undersökning kring detta problem har genomförts genom kvalitativa intervjuer både med företaget, i detta fall Gavlegårdarna, och dess hyresgäster. Det teoretiska underlaget innefattande gap-modellen, kundförväntningar samt upplevd tjänst leder fram till det empiriska materialet, analys samt slutsats. Vi har med vår studie tagit fram konkreta förslag på hur Gavlegårdarna, kan gå till väga för att säkerställa överensstämmelse mellan vad kunderna förväntar sig och vad de upplever att de får. Bland annat framkom det att samarbetet som finns mellan Gavlegårdarna och Gefle Studentkår måste förbättras då det finns tydliga brister i kommunikationen. Förutom det, gav vi som förslag att Gavlegårdarna måste arbeta med att förbättra relationen till sina hyresgäster samt se över standarden på de lägenheter de hyr ut. Nyckelord: Gap-modellen, upplevelse, tjänsteerbjudande, kundförväntningar.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för vad företag gör för att uppfylla kunders förväntningar och genom modellen SERVQUAL mäta hur väl de uppfyller dessa förväntningar.  Metod: Studien tillämpar en flermetodsforskning för att skapa förståelse för ämnet och uppnå sitt syfte. Den teoretiska referensramen har skapats med material från olika artikelsök. Kvalitativa intervjuer har genomförts med två företagsägare inom frisörbranschen. Sedan, för att se hur väl företagen uppnår kundernas förväntningar, har vi lagt till en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning med kunder från två företag. SERVQUAL har använts för att forma båda undersökningsmetoder såväl som analys. Resultatet har analyserats med hjälp av gap-modellen och sedan genom differensanalys. Resultat &amp; slutsats: Studiens resultat visar övervägande positiva resultat i enkätundersökningen. Intervjuerna skapar viss förståelse för vad företag inom frisörbranschen gör för att möta kundernas förväntningar, men inom vissa dimensioner uppstod olika åsikter. Enkätundersökningen pekar på att ett utav företagen överlag lyckas med att möta sina kunders förväntningar. Det andra företaget lyckas endast inom vissa dimensioner. Anmärkningsvärt är att frisörsalongens geografiska placering inte uppvisar några högre förväntningar. Förslag till fortsatt forskning: På grund av att enkätundersökningen var kvantitativ fick vi mätbara resultat och det var därför svårt att dra några konkreta slutsatser om vad kunder förväntar sig. Vi vill därför ge förslaget att använda sig av en kvalitativ ansats för att ta reda på detta. Vi ser det också som intressant att undersöka andra branscher för att kunna jämföra dessa och se om det finns några likheter eller skillnader i vad kunderna förväntar sig av en tjänsteprocess. Uppsatsens bidrag: Studien har gett en viss förståelse för vad företag inom frisörbranschen gör för att möta kundernas förväntningar. Den har också gett viss inblick i vilka dimensioner som är av största vikt för kundernas värdering av tjänstekvalité i frisörbranschen.

Kommunikation inom hälso- och sjukvården sker dagligen och mellan flera olika yrkesgrupper. Två av yrkesgrupperna är läkare och vårdadministratörer som gemensamt är involverade i arbetet med diktering och transkriberingen av diktat. Bra Liv Gränna vårdcentral ville med vår hjälp undersöka hur kommunikationen såg ut mellan just dessa två yrkesgrupper inom deras verksamhet. Syftet med den här studien är därför att undersöka vilka erfarenheter läkare respektive vårdadministratörer har av kommunikationen mellan dem. Vi har använt oss av kvalitativa metoder, både i form av en enkät samt i form av semi-strukturerade intervjuer. I enkäten har det även funnits ett fåtal frågor med kvantitativ utformning. Valet av metod baserades på att vi ville samla in information om människors tankar och åsikter snarare än att mäta saker i procent eller antal. Vi har parallellt med detta även använt oss av observation för att ta del av läkare och vårdadministratörers dagliga arbete. Metoden för att analysera allt insamlat material är tematisk analys med kategorierna diktat, samarbete, och rutiner.   Resultatet av studien visar att både läkare och vårdadministratörer i teorin är överens om vad som krävs för att kommunikationen mellan dem ska vara god. Problemet är att det inte speglar verkligheten och det finns svårigheter i att applicera de rutiner som finns på det dagliga arbetet. Det uppstår alltså ett kommunikationsgap mellan hur kommunikationen beskrivs, och hur den faktiskt utförs.  Det framkommer också viss okunskap där yrkesgrupperna saknar kunskap om varandra när det kommer till val av kommunikationssätt.  Här identifieras ytterligare ett kommunikationsgap då det, trots rutiner, råder helt delade meningar om på vilket sätt de bäst kan kommunicera med varandra.  Studien identifierar även avsaknaden av naturliga kommunikationstillfällen mellan läkare och vårdadministratörer. De saknas avsatt tid för att konsultera varandra och deras kommunikation sker alltid parallellt med andra arbetsuppgifter. Det leder till att majoriteten av den kommunikationen som sker är skriftlig och den direkta mer personliga kommunikationen uteblir. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

Syfte: På svenska småhusföretag kan kommunikationsbrister uppstå både internt och externt vilket kan leda till ett resultat som ej överensstämmer med kundens förväntningar. Detta beror på att luckor bildas i kommunikationen och en slags "visklek" uppstår. Det finns en modell vid namn GAP-modellen, vilken hjälper till att identifiera dessa luckor i organisationer. Målet med arbetet är att med hjälp av GAPmodellen ta fram ett arbetssätt för att förbättra hanteringen av kundönskemål hos småhustillverkare. Metod: För att besvara målet har litteraturstudie, intervjuer och en fokusgrupp utförts. Dessa har gjorts i samarbete med småhusföretaget Mjöbäcksvillan. Resultat: Ett antal förbättringsförslag har tagits fram för att förbättra Mjöbäcksvillans hantering av kundönskemål. Förbättringsförslagen kan sammanfattas till ”3 U” – utveckla huvudkontoret, utbilda säljarna och underlätta säljarens arbete. Konsekvenser: I arbetet har konkreta förbättringsförslag tagits fram för att undvika kommunikationsluckor på Mjöbäcksvillan. Dessa förbättringsförslag kan företaget använda sig av för att förbättra sin hantering av kundönskemål och därmed öka produktkvaliteten och kundnöjdheten. Begränsningar: Endast ett småhusföretag har undersökts, vilket leder till att resultatet ej är generaliserbart för alla företag i branschen. Dessutom valde företaget själva ut vilka kunder som skulle intervjuas, vilket kan leda till att endast de nöjdaste kunderna blev intervjuade. / Purpose: For Swedish house manufacturers, communication shortages can occur both internally and externally, which can lead to a result that does not match customer expectations. This is because gaps are formed in communication and a "whispering game" occurs. There is a model called "Gap Model of Service Quality" which helps identify these gaps in organisations. The aim of this report is to use the "Gap Model of Service Quality" to develop a way of working to improve the management of customer requests for house manufacturers. Method: To reach the aim, literature studies, interviews and a focus group have been conducted. These have been done in cooperation with the house manufacturer Mjöbäcksvillan. Findings: Several improvements have been developed to improve Mjöbäcksvillan´s management of customer requests. The improvement proposals can be summed up to: develop the headquarters, educate the sellers and facilitate the seller´s work. Implications: In the report, concrete improvement proposals have been developed to avoid communication gaps at Mjöbäcksvillan. These improvements can be used by the company to improve its customer demand management, thereby increasing product quality and customer satisfaction. Limitations: Only one house manufacturer has been investigated, which means that the result is not generalizable for all companies in the trade. In addition, the company itself selected which customers would be interviewed, which could result in only the most satisfied customers being interviewed.

For decades the question regarding foreign aid’s effectiveness has been disputed. The ongoing debate concerning whether foreign aid yields or prevents economic growth has been discussed by different scholars, though with dissimilar outcomes. Foreign aid is often criticized for creating destruction rather than stimulating developing countries economic growth, though the fundamentals for aid is to create opportunities for developing countries to evolve and gain better socio-economic structures. Different forms of aid are supposed to create different outcomes, i.e. short- and medium-term aid ought to stimulate the country while long-term aid such as infrastructure and education should create growth for the recipient country. The problem of aid is mostly corruption, corrupted regimes hinders the natural development for aid that is to say it hampers the positive outcome aid can produce. So, does foreign aid have a positive impact on recipient countries growth? The aim of this study is to acknowledge the importance of foreign aid. In order to analyse whether foreign aid results in economic growth for developing countries in Sub-Saharan Africa, a crosssection regression analysis has been conducted. To sum up the results of this study foreign aid doesn’t have a significant effect on economic growth in the region Sub-Saharan Africa although other variables such as education and foreign direct investment has a significant effect on growth.