No description available.

Syftet med studiet är att undersöka hur romanens protagonist kan läsas som en posthumanistisk karaktär, där det granskas hur hon relaterar till Haraways cyborg, men också till delar av Barads teori om agentiell materialism. En alternativ läsning utförs genom att granska karaktären utifrån ett esoteriskt perspektiv, där tonvikten ligger på andliga inslag. De två perspektiven möjliggör en läsning utifrån två till synes mycket olika synvinklar, vilka dock tycks bestå av vissagemensamma tendenser. Målet med studien blir således även att granska hur posthumanism och esoterism kan knytas samman, och hur April häxans huvudperson Desirée kan betraktas som ett center för denna sammanföring. Frågeställningarna lyder enligt följande: Hur kan huvudpersonen Desirée läsas utifrån en posthumanistisk teoribildning? Vilka esoteriska inslag manifesteras i karaktären? Vilka esoteriska inslag manifesteras i karaktären?Hur relaterar posthumanism och esoterism till varandra?

No description available.

Detta uppsatsarbete ställer frågan om temat för en berättelse förändras när den byter form och när berättelsens intrig byter plats. För att ta reda på hur det förhåller sig har ett experiment genomförts där en text, hämtad ur Lotta Olssons sonettkrans Den mörka stigen, transformerats från bunden vers till löpande text. Utifrån sonettkransens har en parallell text skrivits, en modern novell. Dessa texter har samma skiftningar i känslouttrycket och i många fall likartade formuleringar. Den moderna novellen presenteras i resultatdelen under rubriken Älskar, älskar inte. Ett utdrag av Lotta Olssons sonettkrans presenteras i bilaga 1.De båda texterna analyseras i analysdelen utifrån fyra perspektiv, plats, intrig, berättare och tema. Analysen ger vid handen i just denna jämförelse att även om platsen och intrigen skiljer sig åt väsentligt samt att berättaren i de olika texterna ter sig olika, förblir temat detsamma.I diskussionen framträder den Orfiska myten med sina symboler om förlust, sorg och längtan. Temat: Den omöjliga kärleken, utmynnar i en filosofisk betraktelse om sorgen som drivkraft för kreativiteten, måhända högre värderad än kärlekens sötma.

No description available.

Despite being one of the most influential writers of his era, Edgar Allan Poe led a mostly tragic life of impoverishment and personal failures and tragedies. This essay explores to what extent this affected Poe’s writing, by examining the portrayals of the emotions of grief and sorrow in some of Poe’s work, via close-reading. Further, the essay contains a shorter biographical analysis of Poe’s life and work, in order to establish a connection between the two. The meaning of the emotions of grief and sorrow within Poe’s works are discussed, and connected to Poe’s biography. The results show that Poe’s works are sometimes converging with tragedies from his own life, his personal tragedies and his stories featuring death, grief and sorrow converge on several occasions throughout his intense career.

No description available.

<p> The prevalence of alcoholic writers in 20^th-century American literature reached what has been called epidemic proportions. Many of these writers wrote autobiographical accounts of their alcoholism through alter egos in their literary works. Of these, perhaps none is as extensive and detailed as Charles Bukowski's persona Henry Chinaski. This thesis is a case study of Chinaski's alcoholism through five of Bukowski's autobiographical novels. In it, I explore the complexities of Chinaski's alcoholism and make the claim that social alienation is a driving force for the onset and the intensity of his alcohol addiction. The novels span Chinaski's life from youth to old age, and factors such as childhood abuse and labor conditions in the post-Depression era work to alienate him. Through close, contextual reading of Bukowski's novels aided with sociological and medical scholarship on addiction, the relationship between alienation and alcoholism is explored.</p>

“...so greater king and more beautiful queen have possibly never existed.” The role of women in four folktales from Småland. I denna uppsats studeras fyra småländska sagor med fokus på de kvinnliga karaktärerna. Detta görs genom frågeställningen om hur de kvinnliga karaktärerna bryter mot de traditionella sagokonventionerna. Uppsatsen lutas framför allt på Propps teorier om sagans handlingsfunktioner, detta kopplas sedan till vilka roller karaktärerna får ta. Även Maria Ehrenberg används för att diskutera sagorna som manliga/kvinnliga utifrån teori av Bengt Holbeck. Viktiga teman framhävts i sagorna beroende på om de tar ett manligt eller kvinnligt perspektiv och vilka könet på de aktiva respektive passiva karaktärerna. Satu Apos studier om de kvinnliga karaktärernas roller i sagorna som onda eller goda används också. Folksagornas roll som muntliga diskuteras med hjälp av Walter Ong. Slutligen kopplas sagornas betydelse för barn genom Bruno Bettelheim och Satu Apo. I slutsatsen av uppsatsen belyses hur de kvinnliga karaktärerna i dessa exempel ofta är aktiva och starka, men även alltid i beroendesituation till någon av männen. Detta leder till att sagorna kan ses som förmedlare av förlagda könsroller, samtidigt som de fyra sagor som analyserats inte kommunicerar detta lika tydligt som exempelvis Disney gjort.

I den här uppsatsen analyseras debattartiklar om separatism, i dessa fall om uppdelning av människor baserat på kön eller "ras", med hjälp av en pragmadialektisk argumentationsanalys. Artiklarna – tre för och tre emot separatism– analyseras i enlighet med den metod som presenteras av Mika Hietanen i antologin Retorisk kritik. Argumenten har ställts upp i argumentationsstrukturer för att konkretisera vilka ståndpunkter som förs och hur respektive debattör argumenterar för att ta sig dit. Av analysen kan dras slutsatsen att separatismens förespråkare driver teserna att separatistiska rum är nödvändiga och viktiga, och att de argumenterar för detta genom att hävda att det är viktigt för marginaliserade – i dessa fall kvinnor och rasifierade – att ibland få en fristad bortom sina förtryckares närvaro. Separatismens motståndare argumenterade för att separatisters sätt att dela upp människor är rasistiskt och kontraproduktivt. De utmärkande skillnaderna sidorna emellan är att förespråkarna framstår som i underläge i och med att de främst fokuserar på att problematisera den dominerande gruppens beteende och ge historiska exempel på tidigare separatistiska framgångar. Dessutom förekommer falska auktoritetsargument, som om de övriga argumenten inte upplevs starka nog. Motståndarna går hårdare fram och kostar på sig personangrepp och anklagelser, eftersom de tycks säkra på att de har en majoritet av den allmänna opinionen på sin sida. Detta förklaras med hjälp av tidigare exempel på kritik mot så kallad identitetspolitik som omöjliggörande solidaritet och gemensam kamp. Dessutom dras en parallell mellan separatisternas perspektiv och idén om white privilege och ”förblindade” motståndare. Ambitionen för tolkningen av analysens resultat var att tillämpa ett intersektionellt perspektiv. Insikten om olika faktorers inverkan gjorde det angeläget att även blottlägga min egen position. Den här uppsatsen presenteras därför som en tolkning av debatten om separatism utifrån min position som bland annat vit, kvinnlig student.