No description available.

Den här uppsatsen handlar om Kristina Lugns poesi, de kvinnokroppar som befolkar hennes dikter och hur deras agerande kan läsas utifrån grotesk och queer teori. Jag skapar en queerfeministisk figuration, döper henne till Den kvinnliga grotesken och låter henne ta kropp i dikterna. Hon spinner trådar mellan teorierna, dikterna och yttervärlden. Metoden jag använder mig av är tematisk närläsning, med en bas av situerad kunskap enligt Donna Haraway. Med hjälp av de redskapen delar jag upp materialet i fyra tematiska delar; den stympade kroppen, den läckande kroppen, den trånande kroppen, och den djuriska kroppen. Mitt syfte är att utifrån grotesk och queer teori läsa hur kvinnokropparna i Kristina Lugns poesi agerar, och undersöka om agerandet representerar strategier för frigörelse från normativ kvinnlighet. / This essay concerns itself with the poetry of Kristina Lugn, the female bodies that inhabit her poems, and how their behaviour can be interpreted via grotesque and queer theory. Within, I create a queer-feminist figuration, I name her The female grotesque and finally let her corporealise in the poems. She spins threads between the different bodies of theory, the poems and society. The method is thematic close-reading, with a base of situated knowledge according to Donna Haraway. Using these tools I split up the material into four distinct thematical parts; the mutilated body, the leaking body, the yearning body and the animal body. My aim is to employ grotesque and queer theories in a reading of the female bodies in Kristina Lugns poetry and investigate whether their actions can be seen as representative of strategies for liberation from normative femininity.

Sonja Åkesson is one of Sweden’s most well known poets. Her most productive period was from 1957 to 1977, and besides poetry she wrote novels and drama. Today, Sonja Åkesson is famous for criticizing society, mostly in a feministic way. But she was not aware of her critical approach until she became successful among her feministic readers in 1960, with poems like ”Äktenskapsfrågan” and ”Självbiografi (replik till Ferlinghetti)”. This essay examines professor Yvonne Hirdman’s theory about women’s inferior position in relation to men’s between 1930-1960 in Sweden. During the 1960’s, women were obstructed from the labour market and bundled off to their homes where they became “housewives” or “homemakers”. At home, their sole responsibilities were cleaning, cooking and caring for the children. I show how this inferior position exists in three of Sonja Åkesson’s poems from the same time:”Hjärtans fröjd”, ”Monolog” and the last part of ”Husfrid”, ”III (påskfrid)”. My work is based on linguistic change in the Swedish language such as realism and dada. These linguistic changes, among others, became important and innovative sources for the process and together they developed new Esthetics: ”nyenkelheten”. Nyenkelheten also got inspiration from changes in the political and cultural climate, like women’s emancipation and industrialization. Sonja Åkesson is one of the first poets to be called ”nyenkel”. Other writers and professors, like Eva Lilja, Per Rydén, Amelie Björck and Lars Elleströms essays and discourse will assist me in my work about Sonja Åkessons way of expressing the Swedish society in her poems. My conclusions are that the “housewife” in Åkessons poems often feel both bored and stressed from her tasks at home. This expresses itself in forms of grotesque realism and irony in the language, and also often a feeling of duality.

<p>Denna uppsats är en studie av eventuella likheter mellan Pär Lagerkvist tidiga prosa och stildrag hos den tyska expressionismen, som hade sin blomstringstid samtidigt som Lagerkvist publicerade sina första samlingar med prosa och poesi. Jämförelser har tidigare gjorts, främst gällande lyriken och har då visat på flera gemensamma drag. Denna uppsats jämför prosatexter ur Lagerkvists tre tidiga samlingar Motiv (1914), Ångest (1916) och Kaos (1919) med centrala drag för den tyska expressionismen. Dessa omfattar nutidskänslan, fokuseringen på det subjektiva, verkligheten som mardröm och kritik mot det borgerliga. Andra motiv som behandlas är de groteska inslagen, vitalismen, sinnessjukdomen, Fader-Son-konflikten och kriget.</p>

Denna uppsats är en studie av eventuella likheter mellan Pär Lagerkvist tidiga prosa och stildrag hos den tyska expressionismen, som hade sin blomstringstid samtidigt som Lagerkvist publicerade sina första samlingar med prosa och poesi. Jämförelser har tidigare gjorts, främst gällande lyriken och har då visat på flera gemensamma drag. Denna uppsats jämför prosatexter ur Lagerkvists tre tidiga samlingar Motiv (1914), Ångest (1916) och Kaos (1919) med centrala drag för den tyska expressionismen. Dessa omfattar nutidskänslan, fokuseringen på det subjektiva, verkligheten som mardröm och kritik mot det borgerliga. Andra motiv som behandlas är de groteska inslagen, vitalismen, sinnessjukdomen, Fader-Son-konflikten och kriget.

Den här uppsatsen undersöker kombinationen av gurlesk estetik och existentialistisk ångesttematik i Mare Kandres Bübins unge (1987) och Aliide, Aliide (1991). Syftet är att nå en djupare förståelse för det jag här kallar för det mörka flickskapet, en benämning på den existentiella smärta som Kandres flickkaraktärer ständigt tycks erfara och som utgör ett av de mest återkommande och uppmärksammade inslagen i romanerna – men även i författarskapet i stort. Uppsatsen både vidareutvecklar och bryter med föregående studier av detta tema: medan tidigare läsningar tenderar att söka efter orsaken till karaktärernas inre mörker i själva flickskapet, är min ambition att undersöka kopplingen mellan flickskap och mörker utan att prioritera det förra framför det senare. Att läsa romanernas skildringar av det mörka flickskapet som gurleska uttryck för existentiell ångest visar att verken inte nödvändigtvis behöver förstås som tematiserande ett kvinnligt betingat lidande, men samtidigt att den skildrade existentiella ångesten kan bottna i just kvinnlig erfarenhet. Med avstamp i Arielle Greenbergs teori om det gurleska och Maria Margareta Österholms vidareutveckling av begreppet samt Martin Heideggers fenomenologiska syn på existentiell ångest gör jag en komparativ analys av romanernas skildringar av det mörka flickskapet. I analysen diskuteras följande frågor: Vilka gurleska drag kan identifieras i skildringarna av det mörka flickskapet? Vilka likheter och skillnader finns mellan Kandres skildringar av smärtsamt flickskap och Heideggers beskrivning av existentiell ångest? Hur samverkar de gurleska och existentialistiska uttrycken, och hur påverkar de varandra? Uppsatsens slutsats är att det mörka flickskapet i romanerna ger uttryck för en gurlesk existentialism – ett begrepp som utöver att ringa in en estetisk och filosofisk säregenhet hos Kandre visar att de till synes omaka inriktningarna existentialism och gurlesk kan mötas i symbios.

No description available.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att synliggöra de karnevaliska aspekterna som yttrar sig i barns lekar på förskolan samt den syn som personalen har på dessa aspekter. I dagens förskola upplevs de karnevaliska aspekterna som störande. De kan upplevas som trots mot personalens auktoritet, vilket resulterar i att de leds bort i förmån för andra lekar. Metoden vi har använt oss av är kvalitativ och det empiriska materialet är insamlat via fältobservationer. Vi har även lämnat enkäter till personalen. Enkäternas frågor är alla, utom en, slutna då en fråga är en öppen fråga relaterad till en tidigare fråga. Materialet har analyserats utifrån stödmaterial såsom tidigare forskning. Vi har även använt oss av artiklar relaterade till karnevaliska aspekter och teoretiska begrepp från bland annat lekforskarna Birgitta Knutsdotter Olofsson och Maria Øksnes. Resultatet visade att personalen generellt ser positivt till de, ibland kaotiska, karnevaliska aspekterna. Brist på utrymme och personal gör dock att dessa lekar leds bort i favör för lugnare lekar med tydligare struktur.

Denna studie syftar till att undersöka hur barn talar om sin egen och kamraters lek i förskolan med fokus på det som i litteraturen har kallats för karnevalisk lek. Vidare är syftet att med barns egna perspektiv på lek synliggöra lekens meningsaspekter så som barnen beskriver dem. Studien är kvalitativ och har inspirerats av en fenomenologisk ansats. Empirin har samlats in med hjälp av intervjuer och samtal med barnen. Denna har sedan analyserats med hjälp av teoretiska begrepp från Bachtin, Øksnes och Huizinga. Deras studier av den medeltida karnevalen, den karnevaliska leken, respektive lekens meningsaspekter har varit viktiga utgångspunkter för min analys. Sammanfattningsvis visar studien att barn talar om aktiviteter som kan relateras till Bachtins idéer om den medeltida karnevalen. Analysen visar också att karnevaliska aktiviteter ibland marginaliseras och underordnas mer ordningsamma och rationella aktiviteter och lekar i förskolan. I likhet med Øksnes analys av den karnevaliska leken, beskriver barnen att de bryter mot rådande regler och förbud i förskolan och att de stör den ordning och de normer som existerar i förskolan. Flera av de meningsaspekter Huizinga tilldelar leken märks i barnens beskrivningar av de karnevaliska aktiviteterna.