Denna uppsats har som utgångspunkt att genren fantasy inte enbart skall ses som eskapistisk utan som en möjlighet att behandla närliggande samhällsproblem som kan tydliggöras med hjälp av att läsaren blir satt i ett annat, helt främmande perspektiv. Utifrån detta undersöks ur ett genusvetenskapligt perspektiv två kvinnliga protagonister från Erika Johansens trilogi The Queen of the Tearling  med verken The Queen of the Tearling, The Invasion of the Tearling och The Fate of the Tearling. Syftet med undersökningen är att utreda huruvida dessa karaktärer kan anses bryta mot traditionella kvinnliga normer Tidigare forskning i ämnet kvinnliga protagonister inom genren fantasy har varit svår att finna, dock går det att hitta artiklar och inlägg utanför den egentliga forskningen om hur de traditionella kvinnliga normerna inom fantasy framförallt presenterar en vacker jungfru, ofta i behov av räddning, men gemensamt för alla traditionella kvinnliga protagonister är att hon är vacker. En ny stereotyp av kvinnlig protagonist har också växt fram och hon tar formen som vad man kallar en ”stark kvinna”. Denna starka kvinna målar upp en motbild mot den traditionella jungfrun i nöd och kan istället slåss och klara sig själv. Kritiken kring denna nya stereotyp kretsar kring att hon enbart har fått överta de traditionellt manliga attributen, istället för att porträttera en komplex, kvinnlig och stark karaktär. Denna uppsats undersöker därför om de två kvinnliga protagonisterna i Johansens romaner bryter mot dessa två stereotyper. Som bakgrund till undersökningen presenteras Erika Johansens egna uttalanden om hennes intentioner med romanerna. Hon har med sin karaktär Kelsea försökt skapa en kvinnlig protagonist utan de traditionella skönhetsattributen. Trilogin handlar om Kelsea som blir drottning över riket Tearling. Riket är korrupt och förfallet och Kelsea måste använda alla sina krafter för att försvara det och ställa allt till rätta. Hon kämpar mot invasioner från grannriket såväl som förruttnelse inom riket och lyckas genom att offra allt att ställa riket till rätta igen. I analysen undersöks två karaktärer, Kelsea Glynn och Lily Mayhew. Den första delen undersöker Kelsea Glynn i förhållande till begreppen makt, utseende och romantik för att se hon hennes förhållande till dessa kan anses vara normbrytande. Den andra delen av analysen fokuserar på Lily Mayhew som framförallt fungerar som en kontrasterande karaktär till Kelsea det undersökts också hur hon kan anses normbrytande. Slutsatsen av analysen blir att både Kelsea och Lily trots sina olikheter är normbrytande karaktärer. Kelseas förhållande till makt utvecklas genom hennes inre styrka och hennes handlingar till sitt folk, vilket är normbrytande då många kvinnliga protagonister traditionellt får mycket av sitt inflytande från sin födda position och genom sin skönhet. Förhållandet till skönhet är också det normbrytande då Kelsea förklaras vara alldaglig och stereotypen den vackra goda drottningen ifrågasätts av Kelseas mor, som var en vacker men svag och självisk drottning. Den traditionella normen om romans och vad det skall betyda för den kvinnliga protagonisten bryts också av Kelsea då hon inte intresserar sig för någon sann kärlek utan värderar hennes självständighet och plikt till sitt folk högre. Dock söker hon ändå närhet och visar känslor vilket visar hur hon även bryter mot stereotypen ”den starka kvinnan”. Karaktären Lily Mayhew bryter mot de traditionella normerna på sitt eget vis då hon alltid har strävat efter att uppnå dem för att under berättelsens gång bryta sig fri från denna väg och bli självständig och stark. Lily är Kelseas motsats då hon beskrivs som vacker och medvetet har vunnit sin position i samhället genom detta då hon gifte sig med sin mäktiga, rika man. Lily har också alltid intresserat sig för skönhetsideal och vackra kläder. Lily vill dock inte ha barn, vilket är normbrytande, och hon är olycklig i sitt äktenskap då hennes man är grym och kontrollerande. Utifrån Lilys äktenskaps situation skulle hon kunna jämföras med den vackra jungfrun i nöd och hade därför kunnat förväntas bli räddad av en romantisk hjälte, men Lily räddar sig själv genom att inspireras av starka, självständiga kvinnor och applicerar deras ideal till sig själv och flyr från sin make. Utifrån detta kan man konstatera att både Kelsea Glynn och Lily Mayhew kan anses vara normbrytande kvinnliga protagonister som båda bryter mot de traditionella kvinnonormerna och mot den nya stereotypen den ”starka” kvinnan.

No description available.

The thesis of this essay is how literary texts are selected in the teaching of Swedish in upper secondary school, and how teachers reflect upon gender in these selections. To answer the thesis question three methods have been used. Firstly interviews were held with five teachers of Swedish, which have been the primary source for the essay. In addition to the interviews, I have examined two literary anthologies used as teaching aid in the teaching of Swedish and lastly I analyzed the literature and authors that the teachers explicitly express that they use in their tutoring. The secondary sources of this thesis contain research on selections of fictional texts, literary canon and students’ re-production of gender. The conclusion of the essay is that four components affect the selection of texts. The superior components to the selection are the students and the teachers, mostly by the students’ ability to identify with the text and the level of knowledge of both teachers and students. The subordinate components to the selections are the materials in form of teaching aids as well as the school via the curriculum and a literary canon. The essay also concludes that teachers do not reflect upon gender in the same way in their actual selections as they do in their rhetoric about the selections of texts.

Det finns två miljöer som kontrasterar i Ronja Rövardotter. Borgen och skogen. Borgen kan stå för kulturen och tryggheten, medan skogen står för friheten men också det farliga. Skogen blir också en fostrare som lär Ronja om livet och om sig själv, sina egna rädslor och förmågor. Det är också i skogen Ronja lär sig medkänsla och medmänsklighet. Naturen för också Ronja och Birk samman. Ronja Rövardotter påvisar pastorala mönster i det att Ronja lämnar kulturen för att ge sig ut i skogen och upptäcka naturen och växa som människa. Konstrasten mellan borgen och skogen, kulturen och naturen är också ett pastoralt mönster. Likaså finns det en slags ”civilisationskritik” i Ronjas kritik mot den kultur som borgen och rövarna utgör, där hon ifrågasätt rövarnas värld. Naturen blir även mötesplats för kärleken, ett annat pastoralt motiv. Men trots pastorala inslag i naturgestaltningen blir naturen aldrig pastoral i sin helhet, i sin hela framställning, eftersom den klassiska idyllen aldrig kan vara farlig. Ronjas skog är ett otämjt landskap, lika hotfullt och farligt som vackert och underbart (precis som livet självt). Därför passar tropen den sublima vilda naturen bättre in på naturgestaltningen i Ronja Rövardotter. En sak som dock inte stämmer in med tropen den vilda naturen i är att det egentligen inte finns någon skarp gräns mellan skogens vilda natur och borgens ”civilisation”. Det finns små kontraster mellan dem, men mentaliteten är densamma, nämligen vild. Allting är lika vilt i Ronja Rövardotter, människorna är lika mycket vild natur som naturen själv. Människornas känslor speglas i naturen eller om det är naturen som speglas i människorna. Här suddas gränsen mellan Ronjas ”kultur” och natur ut.Naturen är inte heller bara fina scenerier i romanen. Den är något att räkna med och respektera. Den är en deltagare i berättelsen, ett subjekt, som integrerar med de andra personerna i romanen, så som till exempel Ronja och Birk. Detta talar för en ekocentrisk naturgestaltning. Men här finns inte bara en ekocentrism, utan också en antropocentrism, då det gäller tämjandet av vildhästarna. Trots detta har Ronja Rövardotter ändå ett ekocentirskt budskap i det att Ronja och Birk (för det mesta) lever i kärlek, respekt och samlang med naturen. På så sätt är berättelsen om Ronja inte bara en kärlekshistoria mellan människor, utan också en mellan människa och natur.

No description available.

Abstract The Poetics of Care – A Reading of Inger Christensen’s Brev i april   The Danish poet Inger Christensen (1935-2009) is considered to be one of the late 20th Century’s most important poets, not only in Scandinavia but also internationally. Christensen’s poetic works have been translated into a number of different languages, and for several years she was a candidate for the Nobel Prize in Literature. Christensen made her debut in 1962 with a collection of poems, Lys, shortly followed by Græs (1963). In 1969 she had her breakthrough as a poet with det. In addition to her six collections of poems, that apart from the works mentioned above in­clude Brev i april (1979), alfabet (1981) and Sommerfugledalen (1990), Christensen also wrote novels, essays, children’s books and drama.          This paper aims to be the first profound analysis of Brev i april taking into account the close intertwining between structure and content, significant in the oeuvre of Christensen, having at its core, in this her fourth collection of poems, the poetics of Care. The method is based on Martin Heidegger’s notion of Sorge, “Care”, and Maurice Merleau-Ponty’s phenomenology of perception in the concept of intertwining, the Chiasm, emanating from Dasein’s being-in-the-world belonging to Heidegger, together with the ancient myth of Cura and the motif mother – child, prevalent throughout the everydayness that constitutes the narrative frame of Brev i april. Through an interplay of close reading of Christensen’s poem and the texts of Heidegger, Merleau-Ponty and the myth of Cura, illuminating certain aspects connected to the notion of Care, the analysis leads up to an understanding of the widened and nuanced poetics of Care that permeates Brev i april. The paper is completed with a part including language and intertextuality, a way of extending the notion of Care belonging to Christensen, where language and world are woven together, and dependent upon one another.     (keywords: Inger Christensen, Brev i april, Martin Heidegger, care, everydayness, Maurice Merleau-Ponty, intertwining, Gunnar Ekelöf, language, intertextuality)

Syftet med denna studie var att se om yrkesidentitet korrelerade med en upplevd anställningsbarhet även om arbetsmarknaden kunde vara svår att ta sig in på. Piloter valdes ut som en grupp med en svårare arbetsmarknad att ta sig in på, med tro på om högre yrkesidentitet. För att samla in data för denna studie utformades en webbenkät som skickades ut till 30 pilotstudenter i sverige, samt till 30 stycken andra studenter runtom i sverige för att ha som testgrupp och kunna ställa mot pilotstudenternas resultat. Enkäten innehöll 27 påståenden rörande yrkesidentitet, intern anställningsbarhet, extern anställningsbarhet och ambition, samt sju bakgrundsfrågor om tidigare erfarenheter och varför just det valda studieområdet. För att analysera datan genomfördes en MANOVA samt en korrelation för att se om det finns korrelationssamband inom grupperna. Totalt så besvarade 60 stycken enkäten varav 30 pilotstudenter och 30 ”generella” studenter från runtom i landet. MANOVAN visade på signfikanta skillnader där pilotstudenterna skattade högre på yrkesidentitet, extern anställningsbarhet och ambition till skillnad från den generella studentgruppen. Korrelationen visade starka samband mellan yrkesidentitet, intern och extern anställningsbarhet samt ambition. / The purpose of this quantitative study was to see if there's a correlation between work identity and self-perceived employability even though the external work market is low. For the study, aviation students were chosen as a group with probably higher work identity and was compared to regular students from different educations. A web survey was formed to collect the data that was needed, and were sent out to 30 aviation students and 30 ”general” students from different educations around the country. The survey contained 27 question about work identity, internal and external employability and ambition. Also seven background questions about why the chosen education field. To analyze the data a MANOVA and correlation analysies were carried out. The result showed that aviation students experienced a higher work identity than the general students. They also showed higher ratings in external employability and ambition. The “general” students showed higher results in internal employability. Work identity showed strong correlations between all the employability scale items for the aviation students but not for the “general” students.

No description available.

Existentiella frågor uppstår såväl för barn som vuxna. Att lyfta fram existentiella frågor i barnlitteraturen har samma viktiga funktion som för den allmänna litteraturen. Likt all litteratur så bidrar även barnlitteraturen med meningsskapande. Denna studie undersöker  vilken syn på döden som framträder tre bilderböcker. Detta då det är intressant att se hur bilderböcker både förmedlar och närmar sig ett ämne som döden. Resultatet visade att det framträder olika syn på döden samt att de tre bilderböckerna använder olika narrativa aspekter för att närma sig ett tabubelagt ämne som döden.

<p>Godkänt datum 2020-01-09</p>