Denna uppsats undersöker 10 regnbågsbilderböckers gestaltningar av alternativa reproduktionsprocesser och hur dessa representationer förhåller sig till normativa föreställningar om kön och sexualitet. Familjen är ett konstant närvarande element i barnlitteraturen och många människor drömmer om att en dag få bilda en familj. När det kommer till dess reproduktion finns det en uppsjö barnböcker som på ett pedagogiskt sätt förklarar för barn om hur barn blir till. Dessa böcker visar däremot nästan uteslutande det heterosexuella samlaget som det enda sättet att skapa en familj. Idag ses dock en ökning av de så kallade regnbågsböcker där man väljer att fokusera på andra former av familjebildande som alternativ till det heterosexuella samlagets reproduktion. Men hur mycket skiljer sig egentligen dessa regnbågsbildeböcker från de heteronormativa bilderböckerna? Med den heterosexuella matrisen som främsta verktyg undersöker uppsatsen regnbågsbilderböckerna utifrån tre olika kontexter. Med fokus på författarens tilltal, ikonotexten, verkets pedagogiska tendens, samt verkets paratexter når den ett resultat kring huruvida regnbågsbilderböckerna utmanar den heterosexuella normen eller om de kanske till och med i viss mån stärker den.

This essay examines the novel Totenleuchten (2014) written by a German author under the pseudonym Klara Nordin. The main question in the essay is which functions the nature has in addition to the in popular literature so common function as merely a back drop to the plot. It shows that the nature’s primary function is to distinguish and create a difference and a hierarchy between the identities of the three groups of people that occur: samis, northswedes and southswedes. The nature also has a part in the travelogue elements that occur, that close to reality describe places, restaurants and food from the region of Lappland.

With a focus on gender expectations, this qualitative study analyses how Bellatrix Lestrange and Dolores Umbridge in J.K. Rowling’s Harry Potter series represent evil. Through close reading the first and the final three books of the series using the feminist criticism perspective performativity, the aim of this study is to highlight how the evil women in the series are portrayed in comparison to both good characters of both sexes as well as evil men. The results show that while the evil women represent evil in the ways that they break their gender expectations, the good men also represent goodness in the way that they break their gender expectations. Thus, they are not evil because they deviate from these expectations, but because the gendered traits these women embody are connected to evil and, in turn, help make the reader perceive them as such.

No description available.

Denna studie syftade till att undersöka hur genus skildras i Fredrik Backmans roman Björnstad (2016) samt vilka didaktiska implikationer romanen har för undervisningen på gymnasial nivå. Utifrån genusperspektivet som ser begreppet genus som sociala konstruktioner studerades karaktärernas egenskaper. För analysen valdes fyra unga vuxna karaktärer i romanen, två flickor och två pojkar. För att skildra karaktärernas genus användes Nikolajevas (2017) motsatsschema över kvinnliga och manliga egenskaper hos litterära personer. Analysen påvisade både stereotypa och icke stereotypa skildringar av karaktärerna vilka påverkades av romanens intrig som gjorde att karaktärerna omvandlades från stereotypa till icke-stereotypa karaktärer. Romanen skildrar teman som kärlek, sexualitet, vänskap, makt och normer vilka är teman somkan aktualiseras i undervisningen inom ramen för ett normkritiskt arbete. Det är teman som berör ungdomar och den diskurs de befinner sig i vilket gör romanen aktuell förläsning på gymnasial nivå.

Uppsatsen berör hur remediering kan användas för att synliggöra innehållet i litteratur. Exemplet som används för att närma sig frågan består av två estetiska verk. Det ena är The Beatles sång Norwegian wood, från skivan ”Rubber soul” från 1965. Det andra är Haruki Murakamis roman från 1987 med samma namn. En fråga som besvaras med hjälp av undersökningen är för det första huruvida romanen är att betrakta som en remediering av sången. Vidare undersöks om jämförelsen är rimlig som pedagogiskt verktyg. Därefter besvaras vilka förtjänster som står att finna i en så pass ovanlig remedieringsform. Avslutningsvis ställs frågan ifall urpsrungsverket bidrar till att synliggöra effekter som annars skulle vara svårtillgängliga inom ”målverket”. Metoden för att närma sig dessa svar är en textnära granskning genom teoretiska filter om adaption och remediering.  Den analys som uppsatsens undersökande del landar i konstaterar att romanen på goda grunder kan anses vara en remediering. Dessutom pekas det på skäl att betrakta exemplet som ett gott sådant för att använda i undervisning. Förtjänsterna ligger i hur synliga de form- och genrespecifika dragen kan synliggöras.

Hur kan en bok med bilder på fallande bomber, stridsvagnar och en döende hund i en flickas armar vara en barnbok? Hur berättar man egentligen om krig, död och sorg för ett barn? Vad om skiljer barn- och ungdomslitteratur från annan litteratur har länge diskuterats och studerats. Ännu har forskare inte funnit någon definition som alla kan komma överens om, förutom det faktum att den är skriven för en tilltänkt målgrupp.  Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Ilon Wikland och Rose Lagercrantz berättelse Den långa, långa resan och dess sorgliga motiv adapterats genom att studera verkets ikonotext, den helhet som uppstår vid läsningen av en ”text” konstituerad av både text och bild. Hur texten och bilderna tar hänsyn till dess tilltänkta läsare.

No description available.

No description available.

Uppsatsen undersöker de lyriska inslagens betydelser och funktion i Elsa Graves dramatik.