Generation Z, personer födda mellan åren 1997-2012, är unika i deras egenskap av att vara den första generationen digital natives, det vill säga med liten eller ingen erfarenhet av ett liv utan internet. Ytterligare en unik identifikationsmarkör som lyfts fram hos generationen är deras egenartade humor, som beskrivs som abstrakt, oförståelig och intern. Internet skapar en global arena för generationen att dela denna humor. En central plattform där detta sker är Tikok. Tidigare forskning har teoretiserat om att Generation Z använder humor för att stärka den kollektiva identiteten, utifrån analyser av det humoristiska uttrycket memes. Vi avser med denna studie att skapa en bredare förståelse för denna obegripliga humorn i helhet med syftet att undersöka om den kan tänkas ha en betydelse för det kollektiva identitetsskapandet. Studien utgår ifrån en fenomenologisk ansats där vi avser att undersöka Gen Zs upplevelse av humoristiskt innehåll på Tiktok. Detta gjordes genom tio intervjuer. Med hjälp av Blumers interaktionistiska perspektiv, såväl som Goffmans teori om inramning kunde vi synliggöra att humorn är konstruerad kring komponenterna snabbhet, autenticitet, självdistans, originalitet och chockfaktor, samt att det finns primärt fyra olika typer av humor som upplevs roligt: dum-, observerande-, ironisk- och hånfull humor. Med hjälp av Jenkins och Tajfels teori om kollektiv identitetsskapande kunde vi synliggöra hur konstruktionen av humorn fyllde en central roll i att stärka den kollektiva identiteten på flera olika sätt. Således har vi kunnat synliggöra vad som upplevs roligt av Generation Z och vilken betydelse detta har för att stärka den kollektiva identiteten.

Samhället står idag inför utmaningar kopplat till hållbarhet och hållbar utveckling. Samtidigt som individer förbättrar sin kunskap kring ämnet hållbarhet ökar pressen för företag att agera på ett mer hållbart vis i sin verksamhet. Det handlar om interna och externa påtryckningar som går i linje med den hållbarhetsutveckling som individerna i samhället utvecklat. Den generationen av individer som enligt tidigare forskning revolutionerat sin hållbarhetsmedvetenhet är generation Z. Generation Z är individer födda mellan 1995 och 2010 vilket i dag presenterar individer mellan 12-27 år. En framstående klimataktivist från generation Z är Greta Thunberg som genom sociala medier spridit sitt budskap på ett mer kraftfullt och lättillgängligt sätt än vad som tidigare skådats.  Studiens tar sin grund i att studera generation Z:s hållbarhetsmedvetenhet mer specifikt än tidigare. Genom att anta att tidigare forskning överensstämmer med verkligheten angående att generation Z är en hållbar generation undersöka och analysera vilka faktorer som kan påverka en individs hållbarhetsmedvetenhet samt intresse för att investera hållbart. De faktorer som användes som oberoende variabler var kön, utbildning och inkomst. Utifrån de oberoende variablerna skapades fem stycken olika hypoteser med grunden i hur kön, utbildning och inkomst kan komma att påverka de beroende variablerna hållbarhetsmedvetenhet samt intresse för hållbara investeringar.  I studien användes en kvantitativ metod som grundade sig i en enkätundersökning utskickad via sociala medier. Urvalet var slumpmässigt då respondenternas svar skulle vara representativt för hela generation Z. Enkäten utgår från frågor om hållbarhet samt investeringar. Svaren som inkom från studien tolkades sedan i programmet SPSS. Utifrån svaren studien presenterade framkom att det enbart var en faktor som påverkar en individs hållbarhetsmedvetenhet, vilket var utbildning. Det visade sig att en högre utbildningsnivå återspeglade en högre medvetenhet och kunskap inom ämnet hållbarhet. / Our society today is facing different challenges regarding the subject sustainability and sustainable development. Different corporations are under pressure from stakeholders who are expecting the companies to take responsibility for their actions. Both internal and external stakeholders are pressuring companies in line with the growing knowledge about sustainability. Generation Z is described as a special generation regarding sustainability. The generation are individuals born between 1995 and 2010 which means they are 12-27 years old. Greta Thunberg is a well-known environmentalist from generation Z who is spreading her words and messages through social media platforms.  This study is main focus is to investigate the sustainability knowledge regarding generation Z on a deeper way. By assuming that the previous research regarding generation Z and sustainability is trustworthy this study investigates and analyze which factors that is influencing an individual’s knowledge about sustainability and their interest in socially responsible investments. The factors that are being handled in the study are gender, education and income. Out of these three factors five different hypotheses were created to represent how gender, education and income affect the knowledge about sustainability and interest in socially responsible investment. The study is based on a quantitative method in the form of a survey. The survey was available on social media for the responders to answer. The sample was random to enable the sample to represent the whole population of generation Z. The answers from the survey were later on analyzed in the program SPSS. From the answer presented there could be seen that education was the only factor that presented a significant difference between the responders. It was clear to see that a higher education were connected to a better knowledge regarding sustainability.

The purpose of the study is to examine adolescents associated to generation Zs needs and desires of leisure in Piteå and then develop a concept for the design of how it can be done. This is due to an expressed need in Piteå Municipality of leisure activities for young people in parts of Allhuset. To create activities that attract generation Z, it is important to understand the generation Zs characteristics and have an understanding of today's experience society. We made use of action research and the learning process in order to identify the problem and talks have been held with three focus groups with participants in the generation Z. A concept for how the design of the activities can be done have been created. / <p>Validerat; 20140902 (global_studentproject_submitter)</p>

<p dir="ltr">In many Japanese language textbooks and classes, instruction often advocates for responding to compliments with modesty, typically through a negative response. However, previous research by Tatsumi (2013), Shimizu (2007), Terao (1996), and Hirata (1999) suggests that Japanese individuals do not exclusively rely on negative responses when receiving compliments. Moreover, prior studies have predominantly examined the gender of the recipient of the compliment, overlooking the significance of the gender of the person giving compliments. With respect to the topic of compliment responses, previous research has found the following two points. First, Holmes (1988), Herbert (1990), and Matsuura (2004) found that compliment exchanges frequently occur among the younger generation. Second, Itoi (1999), Shimizu (2017) Takamiya (2022) and, Ang (2023) found that the compliments among younger generations are likely to be accepted.</p><p dir="ltr">This study aims to investigate potential differences in compliment responses between Japanese and American women who fall into Generation Z, while also considering the influence of both the gender of the person giving the compliments and the topic of the compliments. A survey was conducted involving 30 Japanese women residing in Japan and 32 American females living in the U.S. Participants submitted their responses online, using either Japanese or English, their native languages. These responses were elicited as reactions to scenarios wherein they received compliments, accompanied by written explanations for their responses.</p><p dir="ltr">The compliments were given by classmates with a relationship of acquaintance who were not yet close, with variations in the gender of the complimenter (male vs. female) and the type of compliment (appearance vs. skill), totaling four distinct scenarios. Their responses were recorded both orally and through written response to share intention. On top of these records, analysis required taking into account the tone of voice and nonverbal cues such as pauses, and hesitations when analyzing and discussing the impact of the complimenter’s gender and the topic of the compliment on the response. Study results show that almost all the compliments were accepted with appreciation by both American and Japanese participants with no difference observed in macro strategies and minimal differences observed in micro strategies. However, this lack of difference is discussed as evident of global influences on pragmatics of different cultures. The findings of this study have implications for communication strategies related to compliments and for pragmatic instruction in teaching Japanese as a second/foreign language.</p>

Within the next 15 years, a significantly large percentage of adults will exit the U.S. public sector workforce, taking their experience and knowledge with them. This considerable number of departures from the public sector workforce is expected to create a crisis of sorts for society as it grapples with how to ensure the public sector is not without its most important feature – public servants. The immediate crisis relates to how we, in record time, recruit and retain a new and highly qualified workforce that can quickly fill the gaps left by the exodus. Recently coming into their adult age, our youngest and quickly becoming our largest cohort of workforce-eligible adults, commonly referred to as “Gen Z,” are alarmingly underrepresented in the public sector. Underrepresentation is forecasted to continue and may grow. Nascent literature on Generation Z describes them as valuing the importance of public service and so the current lack of representation is puzzling and potentially points to an issue in motivation to serve in the public sector – or factors related to those motives. With permission to use Public Service Motivation (PSM) scholar Sangmook Kim’s revised public service motivation instrument, this study sets out to measure the public service motivation in a stratified random sample of Generation Z adults (Kim, 2012). Hypothesizing that Generation Z has a high level of public service motivation but is dissuaded from serving due to their perception of public sector culture, the study will introduce and examine other variables associated with organizational culture. The idea is that organizational culture – specifically the public sector’s culture – may play a role in Gen Z’s current underrepresentation. With a new generation of young adults showing signs of motivation to serve in the public sector, realizing the possibility that public sector organizational culture is getting in the way should influence a significant drive towards scholarship and practice related to public sector cultural transformation.

This study aims to explore the factors that contribute to, or hinder the level of work engagment among generation Z in the context of future elderly care. Additionally, it investegates the need to adapt leadership within elderly care to meet the preferences of generation z regarding work engagement. This is a qualitative study conducted by interviewing generation z, who currently work in elderly care. By understanding the unique factors that influence work engagement for this generation, from their own point of view, this study seeks to provide insights and recommendations for effectively engaging the future workforce in elderly care.

Syftet med denna studie är att undersöka teknologins påverkan på kundnöjdhet och kundlojalitet bland individer i generation Z. Kundnöjdhet är en nyckelvariabel som är av betydelse, då avhandlingen avser att förstå hur kundnöjdhet påverkar kundlojalitet inom generationen. Kännetecknad av sina unika egenskaper som digitalt infödda, representerar denna specifika generation en viktig målgrupp för banker. Den forskningsmetod som används i studien kommer att vara kvantitativ, där data samlas in genom undersökningar som distribueras av onlinekällor inom den relevanta generationen. För att förklara detta har det tagits fram en medieringsmodell. Denna modell består av de tre nyckelvariablerna teknik, kundnöjdhet och kundlojalitet. Genom en enkätundersökning samlades in 45 svar, vilket gav insiktsfull information om hur denna generation uppfattar och använder teknologi i sin interaktion med banktjänster. Den insamlade datan bearbetades och analyserades med SPSS för att se olika mönster och samband mellan variablerna. Detta gjordes genom att använda olika metoder som Baron och Kennys och Andrew Hayes process-macro. Genom att göra detta indikerade studien att tekniska aspekter är av betydelse eftersom det påverkar kundlojalitet inom generationen. Resultatet bekräftar att kundlojalitet fungerar som en mekanism, där den positiva påverkan av teknologi kan förklaras av ökad kundnöjdhet samtidigt som en positiv uppfattning av teknologi har en direkt påverkan på ökad kundlojalitet.

Behovet av att studera generation Z fortsätter att öka i takt med att generationen utgör en allt större del av arbetsplatser världen över. Tidigare forskning har visat att generation Z har särskilda behov, preferenser och värderingar där work-life balance är av stor vikt. Denna studie utforskar work-life balance inom revisionsbranschen med ett specifikt fokus på generation Z. Mot bakgrund av en ökande efterfrågan på work-life balance som finns bland unga arbetstagare idag undersöker studien vad som sker när den efterfrågan möter revisionsbranschen, där det historiskt sett har visat sig vara svårt att uppnå en hållbar work- life balance. Genom kvalitativa metoder, inklusive semistrukturerade intervjuer med åtta yrkesverksamma inom revision från generation Z, analyseras generation Z inom revisionsbranschen utifrån individens perspektiv. Genom att använda tematisk analys skapas sedan tre huvudteman som ligger till grund för empirin och efterföljande analys. Studien belyser hur den traditionellt krävande arbetsmiljön i revisionsbranschen utmanar eftersträvad work-life balance. Över tid uppstår utmaningar som har olika starka kopplingar till de olika tidsperioder som genomgås under året, från lågsäsong, till högsäsong och sedan återgång till lågsäsong. Upplevelsen resulterar i insikter om vikten av work-life balance, samt en förändrad syn på framtiden inom revisionsbranschen. Genom att kartlägga nuvarande utmaningar, samt de strategier som generation Z implementerar för att hantera dessa utmaningar, bidrar studien till en djupare förståelse av hur revisionsföretag kan utvecklas för att bättre möta behoven hos den nya generationens arbetskraft. Resultaten visar på en stark önskan om förändrade arbetsvillkor, och på hur viktigt det är för arbetsgivare inom denna bransch att anpassa sig för att attrahera och behålla talang från arbetsmarknadens yngsta generation. Studien bidrar med insikter som kan hjälpa revisionsbranschen att navigera i sin roll i en föränderlig arbetsmarknad, där balansen mellan arbete och privatliv blir alltmer central. Rekommendationer för framtida forskning och praktiska tillämpningar diskuteras, med fokus på hur branschen kan vidta åtgärder för att stärka sin attraktionskraft bland unga yrkesverksamma. Bredare agerar studien som ett tillägg till den ökande forskningen om generation Z och hur deras preferenser för work-life balance är en viktig aspekt för dagens och framtidens arbetsgivare att ta hänsyn till.

Generation Z lever stora delar av sina liv på internet, främst via sociala medier. Där utvecklar de sina kontaktnät, söker efter inspiration och nöje, för att samtidigt värna om sina personliga varumärken. Då stora delar av Generation Z fortfarande är minderåriga har de ännu inte klivit ut på arbetsmarknaden. Ifall studier som finns om dem idag har rätt, kommer de att bli en oerhört köpstark kundgrupp. Det blir därför viktigt för företag att lära känna den nya generationen, veta vart de befinner sig och hur marknadsföring kan nå ut till dem för att få framgång hos Z.Syftet med min studie är att ta reda på Generation Z:s konsumentbeteende för att, med hjälp av marknadsföring på sociala medier, och på rätt sätt nå ut och möta dem där de är. Med ett synsätt baserat på Lauterborns teorier om marknadsföring, där kundfokus bör appliceras, är det viktigt att utgå från Generation Z:s åsikter. Därför har jag valt att studera just personer från Generation Z. För att avgöra vilka konsumentbeteenden som kommer att bli relevanta för företag i framtiden, har studien begränsats till de i generationen som är myndiga idag.Bristen på forskning om Generation Z, har gjort att jag valt att göra en kvalitativ tvärsnittsstudie med semistrukturerade intervjuer. Det har möjliggjort att intervjua respondenter från generationen på en djupare nivå, men fortfarande med tydliga ramar. Alla respondenterna har fått samma frågor, vilket har gett mig både en möjlighet att hitta mönster, samt få deras djupare åsikter.Utifrån empiriresultatet och analysen finns det tydliga egenskaper och handlande som karakteriserar Generation Z. På grund av deras frekventa sociala medieanvändning är det viktigt för företag att både anpassa och fokusera sin marknadsstrategi till sociala medier. Genom att attrahera Z:s visuella sinne skapas intresse, samtidigt som reklamen anses mindre påtvingad. Förutom att anpassa marknadsföringen till sociala medier, bör företag ha medvetenhet kring generationens krav på kvalitet, tillgänglighet och pris. Det är en generation som inte tycks luras av påkostade marknadsföringskampanjer, de kräver kongruens under alla steg fram till köp. Om företag anpassar sig till Z:s krav, och bibehåller det som utlovats, är det en generation som värderar lojalitet. / Generation Z are living large parts of their lives on the Internet, mainly on social media. On their social media sites they develop contacts, search for inspiration and entertainment, and at the same time protect their own personal brands. Since a large part of Generation Z are still minors, they have not yet started their carrers. If today’s studies are correct, they will become a customer group with a large purchasing power. Therefore it is important for companies to get to know this new generation, find out where on the Internet they can be found, and how companies marketing strategies can be used to reach them in order to be successful in reaching Generation Z.The purpose of this study is to ascertain the customer behaviour of Generation Z in order to, with social media marketing, reach out in a proper way and meet them where they are. With an outlook based on Lauterborns marketing theories, where a customer focus is applied, it is important to have a starting point based on the values of Generation Z. This is why I have decided to study people from that generation. To decide which consumer behaviors that will be relevant for companies in the future, I have decided to delimit the study to those of the generation who are of age.The lack of research regarding Generation Z has made me choose a qualitative cross-sectional study with semi-structured interviews. In this way I have thereby gained opportunities to interview respondents from the generation on a deeper level, but still with a clear framework. All of the respondents have been given the same questions, resulting in opportunities to find patterns and extract their deepseated opinions.The empirical results and the analysis show that they are qualities and actions that characterizes Generation Z. Because of their frequent use of social media, it is important for companies to both adapt and focus their marketing strategies to social media. By attracting the visual mind of Generation Z, companies can create interest, simultaneously as commercials are considered less forced. Besides adapting marketing towards social media, companies should have awarness regarding the generations demand for quality, avaliability and price. It is a generation that is not fooled by lavish marketing campaigns. They demand congruence during all steps until final purchase. If companies adapt to Z demands, and preserve what is promised, the generation will stay loyal.

Syfte: Syftet med denna studie är att genom tolkning och analys av värderingar och attityder hos Generation Z konstruera en idealtyp av en organisation, som kommer att kunna användas som ett redskap för förståelse för hur organisationer skulle kunna se ut i framtiden för att passa Generation Z.   Metod: En intervjustudie som behandlar generationsforskning ur ett organisationsperspektiv. Studien har genomförts med en induktiv metod och en kvalitativ strategi.   Slutsats: I Generation Z:s uttalade värderingar och attityder framträdde en paradox. Generation Z värdesatte motstridiga aspekter inom arbetslivet. Resultatet av studien är därför idealtypen ”Prospero”, baserad på Generation Z:s uttalade värderingar och attityder. En tvådelad organisationsstruktur som kombinerar hierarkisk ordning och struktur med adhocratisk kreativitet. Arbetsdagen är uppdelad mellan dessa båda delar, denna uppdelning regleras genom stämpelklockan ”Miranda”. / Purpose: The purpose of this study is to, through interpretation and analysis of values and attitudes of Generation Z, construct an ideal type of organization, which can be used as a tool for the understanding of how organizations could look like in the future to accommodate Generation Z.   Methodology: An interview study that addresses the topic of generational research from an organizational perspective. The study was conducted with an inductive approach and a qualitative method.   Conclusions: From Generation Z's spoken values and attitudes a paradox emerged. Generation Z valued conflicting aspects of working life. The result of the study is therefore the ideal type “Prospero”, which is based on Generation Z's spoken values and attitudes. A dual-sided organizational structure that combines hierarchical order and structure with an ad hoc creativity. The workday is divided between the two sides, this transition is controlled by the punch clock “Miranda”.